Syftet med denna rapport är att öka kunskapen och förståelsen kring bemötande och särskilt de svårigheter som kan uppstå i samband med möten med psykiskt störda personer. Vårt arbete bygger på litteraturstudier där vi tittat dels på litteratur som behandlar psykisk störning dels på litteratur som vi bedömt vara väsentligt när det gäller bemötande, dessa böcker behandlar etik och empati i bemötandet. I arbetet beskriver vi kort tre psykiska störningar, antisocial personlighetsstörning, borderline samt narcissistisk personlighetsstörning. Vidare beskriver vi olika teorier kring bemötande. I resultatet diskuterar vi kring svårigheterna i att konstatera om en individ lider av en psykisk störning eller inte.

Psykisk sjukdom är en av världens främsta folksjukdomar som mer än 450 miljoner människor lider av. Av den svenska befolkningen lider ca 20-40 % av psykisk sjukdom, vilket innebär att allmänsjuksköterskan kan ansvara för omvårdnaden av dessa patienter. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkar allmänsjuksköterskan att förse omvårdnad till psykiskt sjuka patienter på somatiska avdelningar. Metoden var en litteraturöversikt som består av tio vetenskapliga artiklar. Efter sökning i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO kvalitetsgranskades och användes sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar.

Av Sveriges befolkning är det 20 till 40 procent som lider av någon form av allvarlig psykisk störning. Tidigare forskning har studerat närståendes upplevelser av att leva med en person som lider av allvarlig psykisk störning. I vissa av dessa studier framkommer även att stöd från vårdpersonal till dessa närstående är viktigt. Det har dock inte framkommit forskning som specifikt inriktar sig på vilka former av stöd som närstående är i behov av. Syftet med denna studie var att utifrån tidigare forskning sammanställa och beskriva olika former av stöd som närstående till allvarligt psykiskt störda är i behov av.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva om det fanns ett samband mellan skiftarbetande sjuksköterskor och fysisk och psykisk trötthet samt sömnsvårigheter.Metod: Examensarbetet utfördes som en deskriptiv litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar inkluderades. Datainsamling gjordes via databasen CINAHL. Huvudresultat: Studierna visade att skiftarbetande sjuksköterskor kunde drabbas av fysisk och psykisk trötthet relaterat till skiftarbete. Tolv av tretton studier beskrev att skiftarbete är ett negativt arbetssätt där fysisk och psykisk trötthet och sömnsvårigheter är vanligt förekommande bland sjuksköterskor. Majoriteten av de medverkande skiftarbetande sjuksköterskorna led av sömnstörningar relaterat till arbetet.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i samhället, och det har visat sig att personer med psykisk ohälsa löper större risk att drabbas av somatisk ohälsa än övriga individer. Den ökade risken för samsjuklighet innebär att dessa personer med multipla behov kommer vårdas inom den somatiska vården och således något som allmänsjuksköterskor möter i sitt arbete. Sjuksköterskor inom somatisk vård behöver därför vara förberedda att vårda patienter med samtidig somatisk och psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykisk ohälsa som vårdas inom somatisk vård. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga originalartiklar, tre kvantitativa och sju kvalitativa.

Bakgrund: Psykisk ohälsa har under de senaste åren gått om rörelseorganens sjukdomar som främsta orsak till långtidssjukskrivningar i Sverige. Psykisk ohälsa innebär en försämrad livs­kvalitet för de drabbade och leder till stora samhällskostnader. Forskning krävs för effektivare sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid psykisk ohälsa.Syfte: Studiens syfte var att undersöka förändringar avseende ångest, depression, stress och kropps­liga symtom hos patienter som deltagit i gruppbehandling i Basal KroppskännedomTM (BK) i kombination med Mindfulness (MF).Metod: Studien genomfördes med ?single group design?. Mätningar av grad av ångest, depression, stress och kroppsliga symtom utfördes före och efter gruppbehandlingen med formulären HAD, SCL-90 och SCI-93.Sammanlagt behandlades åtta grupper under perioden 2008 ? 2010.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva attityder till psykisk ohälsa hos psykiatripersonal, samt att undersöka skillnader i attityd inom bakgrundsfaktorerna kön, ålder och utbildningsnivå. Studien har tagit del utav forskningsprojektet Psykisk ohälsa. En deskriptiv och komparativ design med kvantitativ ansats användes. Data insamlades från 216 returnerade enkäter från vårdpersonal inom psykiatrin. Frågeformuläret Nya CAMI-S med 29 påståenden användes.

 Syftet med denna studie är att med longitidunella data, där man följer samma individer över tid, från 2000-talet ta reda på om det finns en trend i psykisk ohälsa hos högstadieelever. De rapporter som finns baseras på longitudinella data som inhämtats före 2000-talet och därför avser denna studie att delge fältet ny och aktuell kunskap då denna studie baseras på longitudinella data från 2004 och framåt. Vidare ämnar studien undersöka huruvida tonåringarnas familjesituation och nationellt ursprung påverkar en eventuell trend i den psykiska ohälsan samt om det föreligger någon skillnad mellan pojkar och flickor. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i psykisk ohälsa över tid och att flickor i större utsträckning än pojkar upplever psykisk ohälsa. Ingen av de övriga variablerna visade på någon signifikant skillnad, varken nationellt ursprung (p =.631), familjekonstellation (p =.300) eller pilotskola (p =.138).

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem som orsakar enskilt lidande och stora samhällsekonomiska kostnader. Insatser som främjar psykisk hälsa hos barn och unga är högst relevant och skolan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Skolkuratorn blev en lagstadgad del av elevhälsan år 2010 och ska i sin roll främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer i Västmanland arbetar för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa hos ungdomar. En kvalitativ metod med en induktiv ansats valdes.

Med denna socialpsykologiska studie ville vi få en ökad förståelse för vad socialt stöd upplevdesbetyda för rehabiliterande individers syn på sin psykiska ohälsa. De åtta intervjuernagenomfördes i anslutning till ett rehabiliteringsprojekt för personer med psykisk ohälsa i enav Sveriges kommuner. De intervjuade personerna var inskrivna i rehabiliteringsprojektet ochdeltog i dess aktiviteter. Resultatet visade att dialoger med personer som hade erfarenhet avliknande psykisk ohälsa och professionella hade störst inverkan på individernas syn på sinpsykiska ohälsa. I analysen använde vi Goffmans teori om stigma, Meads teori om rollövertagandeoch Bubers dialogteori.

Problemställning. Psykisk ohälsa identifieras och åtgärdas ofta inte hos äldre patienter, vilket leder till onödigt lidande och minskad livskvalitet. Sjuksköterskor borde genom sitt holistiska synsätt vara i en utmärkt position för att åtgärda detta, men i praktiken fungerar detta dåligt. Syfte. Syftet med studien var att identifiera faktorer som inverkar på sjuksköterskans förhållningssätt till äldre med psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa är ett viktigt hälsoproblem och då framförallt hos barn och ungdom. Vid sidan av dessa barn finns föräldrar som fortfarande inte får ett tillräckligt bra bemötande av vårdpersonal, trots att deras deltagande anses som viktigt. Syftet med den här studien är att beskriva de upplevelser föräldrar till barn med psykisk ohälsa har i mötet med vårdpersonal. Uppsatsen grundas på åtta kvalitativa artiklar som analyserats och delats in olika teman. I resultatet presenteras dessa som tre huvudteman: att bjudas in, behov av att bli bekräftad och att lägga sitt barn i någon annans händer.

Syfte: Att beskriva vilka faktorer som bidrar till psykisk ohälsa bland ungdomar i Sverige.Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. Studien är baserad på 14 vetenskapliga artiklar sökt i databaserna "PubMed" och "Cinahl".Resultat: Det visade sig i resultatet att skilda föräldrar är en stor bidragande faktor till ungdomars psykiska ohälsa. Ungdomar som lever med skilda föräldrar har en större risk att drabbas av depression, ångest och att börja utöva negativa beteenden som rökning, dricka alkohol och tidig sexdebut. Andra faktorer som bidrar till psykisk ohälsa var fetma hos ungdomar och låg socioekonomisk status hos föräldrar.Slutsats: Resultatet i föreliggande studie visade att ungdomar som lever med skilda föräldrar är en stark bidragande faktor till ungdomars psykiska ohälsa. Även fetma hos ungdomarna och dålig socioekonomisk status hos föräldrar kan leda till psykisk ohälsa hos ungdomar.

Inledning: Psykisk ohälsa bland barn- och ungdomar är ett växande problem som bör upptäckas och behandlas så tidigt som möjligt. Skolsköterskan har vid hälsosamtalet ett ypperligt tillfälle att identifiera psykisk ohälsa hos eleven.Syfte: Att genom journalgranskning visa skillnader/likheter i psykisk ohälsa bland barn- och ungdomar i olika åldrar, med olika kön och från olika områden av stadsdelen Västra Hisingen. Metod: Eleverna valdes från årskurserna fyra och sju/åtta från skolområdena Biskopsgården samt Torslanda. En retrospektiv journalgranskning av det standardiserade hälsosamtalet genomfördes. Dessa analyserades kvantitativt och illustrerades med citat ur journalerna.