SAMMANFATTNING:Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Syftet var att undersöka på vilket sätt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig då en eller bägge föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa, och hur denna kunskap används i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssätt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att få en överblick och att upptäcka eventuella mönster över dessa kunskapsområden. Studiens kvantitativa del utgör även ett underlag till den kvalitativa delen.

Syftet med vår kvantitativa studie var att utifrån ett genusperspektiv undersöka och analysera gymnasieelevers upplevda psykiska ohälsa. Syftet var också att studera om det fanns någon skillnad mellan gymnasieelevers psykiska ohälsa på yrkesförberedande respektive studieförberedande program. För att samla in vårt empiriska material använde vi oss av gruppenkäter. Enkäten var uppdelad i två olika delar, där den första delen bestod av upplevelsefrågor, medan den andra delen bestod av ett självskattningsformulär, där eleverna fick göra en självskattning på en likertskala av olika faktorer som kan påverka den psykiska ohälsan. Enkätstudien genomfördes på gymnasieelever i årskurs två på tre gymnasieskolor, och sammanlagt samlades det in 179 stycken enkäter.

14 juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utforma förslag till en svensk veteranpolitik, som skulle innefatta ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Utredningen, som tog namnet Veteransoldatutredningen, lämnade i oktober 2008 sitt slutbetänkande. Syftet med denna uppsats var att kritiskt granska utredningens förslag till förbättring i frågan om psykologisk ohälsa, stressprevention, inför insats och med utgångspunkt i litteraturen försöka förutsäga om förslaget skulle komma att ge effekt Metodvalen i denna uppsats har utgjorts av kvalitativ textanalys samt deskription. Tyngdpunkten i essän ligger i att definiera stressreaktioner samt åtgärder för stressprevention. Därefter följer analysen för att kunna se om det finns en förankring i aktuell forskning, och mot slutet granskas om förslagen kommer att ge effekt.I uppsatsen söktes svar på följande frågeställningar:-          Finns det en förankring i förslagen från Veteransoldatutredningen i aktuell forskning med inriktning på preventiva åtgärder?-          Är det rimligt att anta att med stöd av aktuell forskning att förslagen kan förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats?De viktigaste slutsatserna som har dragits från denna studie är:Förslagen från veteransoldatutredningen finns till del förankrade i aktuell litteratur.

I arbetet undersöks lärarrollens yrkesroll inom skolans värld hur man arbetar med elever som drabbats av OCD. OCD står för ?obsessive compulsive disorder? och det innebär människor som lider av ett tvångssyndrom och tvångstankar. Frågor som arbetet ämnar besvara är: Hur märker man om ett barn lider av OCD? Vilka är de utmärkande symptomen? Finns det någon koppling kring OCD och andra psykiska sjukdomar? Hur bemöter skolan de elever som lider av OCD? Finns det någon specifik handlingsplan för dessa elever? Hur bör skolan bemöta dessa elever? Vilka hjälpmedel finns? Hur kan man anpassa undervisningen efter behov? Arbetet består i att ta reda på vilka symptom elever som drabbats av OCD kan ha, hur Barn och ungdomspsykiatri (BUP) arbetar för att bota och lindra syndromet, hur skolan och lärare jobbar för att gynna elevernas utveckling och lärande samt hur man kan känna sig om man lider av syndromet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod när vi har intervjuat människor som vi anser har haft en stor relevans för undersökningen. Vår slutsats har varit att vi har fått reda på vad man ska ha i åtanke när man arbetar med barn som har OCD och psykisk ohälsa samt vad det innebär att lida av syndromet..

The aim of this thesis is to study young people's views on support, knowledge and change. The eight participants in this interview study are between 14 and 19 years old and they share the experience of growing up in a family where a parent is a substance misuser or mentally ill.Childhood sociology has been used as a theoretical framework. The main finding is that emotional and practical support based on the young person's needs and knowledge based on the ideas of empowerment and agency promotes change. The four most important insights according to the young persons are: My parent has got a problem. It is not my problem.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur anhöriga till personer med demenssjukdom upplever vikten av stödåtgärder från sjukvårdspersonal. Våra frågor var: Hur viktigt är det med stödåtgärder från sjukvårdspersonal för de anhöriga till personer med demenssjukdom och vilka konsekvenser kan det bli för de anhöriga om de inte får det stöd de behöver från sjukvårdpersonal. Vi använde oss av nio vetenskapliga artiklar som svarade på våra frågeställningar. Resultatet visade att de stödåtgärder som de anhöriga till personer med demenssjukdom ansåg vara av stort värde var psykiskt, fysiskt och socialt stöd, även den information som sjukvårdspersonal kunde ge var av stor betydelse. Resultatet visade även att brist på stöd och information resulterade i att de anhöriga till personer med demenssjukdom upplevde stress, psykisk, fysisk och social ohälsa.

Syftet med denna studie har varit att med uppgifter från UngDOK beskriva likheter och skillnader samt vilka riskfaktorer som förekommer hos tjejer i åldrarna 13-24 som påbörjat behandling för missbruksproblem som avsiktligt skadat sig själva, respektive inte skadat sig. Enligt tidigare forskning var psykisk ohälsa, förekomst av misshandel/våld under uppväxten och utsatthet för misshandel/våld ? och övergrepp riskfaktorer. Resultatet visade att av totalt 179 inskrivna tjejer var det 71 tjejer som avsiktligt skadat sig någon gång och 83 tjejer som inte skadat sig. Resultatet visar att de största skillnaderna hos de tjejer som avsiktligt skadat sig, respektive inte skadat sig förekommer där alkohol- och drogmissbruk förekommit under uppväxten, blivit utsatta för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld/övergrepp samt upplevt psykisk ohälsa.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att undersöka arbetsledares erfarenhet av personal med kombinationen dövhet och psykisk och/eller social ohälsa och se hur det påverkar ledarskapet.Situationen med att arbetsleda arbetstagare med denna kombinerade funktionsnedsättning kan innebära ett ledarskap som utmanas på olika sätt och i olika grad. Det finns ett behov av fler studier med fokus på arbetsgivar- arbetsledarperspektiv på funktionshindrade i arbetslivet. För att undersöka hur ledarskapet påverkas efter givna situation har två intervjuer gjorts med arbetsledare som har döva arbetstagare med psykisk och/eller social ohälsa.Det sammanfattade resultatet av intervjuerna utmynnade i tre olika huvudteman som beskriver hur och vad som påverkar arbetsledarnas sätt att utöva sitt ledarskap. Den teoretiska utgångspunkten i studien och som även legat till grund för resultatets olika teman är Rosemary Stewarts modell om ledarskapets krav, begränsningar och val.  Stewarts utarbetade sin modell med syftet att öka förståelsen för chefsbefattningar och deras arbetsbeteenden. Modellen används även som grund i uppsatsens slutdiskussion.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. På individuella program (IV) är siffran 85 procent. För att kartlägga skolsituationen för en elevgrupp på IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en självskattning av upplevd psykisk hälsa. Huvuddelen av eleverna presterade på en ojämn kognitiv nivå, inom normalvariationen.

Kronisk smärta drabbar många personer och kostar samhället stora summor pengar varje år. Det är inte bara den kroniska smärtans inskränkningar i den drabbades rörelseapparat, utan också dess påverkan på den psykiska hälsan. Syftet med detta arbete är att utreda på vilket sätt den psykiska hälsan påverkas hos personer med kronisk smärta. Metoden som använts är litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger på Granskär & Höglund?Nielsen (2008).

Psykisk ohälsa bland barn kan visa sig som depression, ångest, huvudvärk men även som beteendestörningar i olika miljöer. Psykisk hälsa är något som kännetecknas av lycka och välbefinnande. Det krävs samarbete mellan skolan och skolsköterskan för att bedriva ett hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete med barn- och ungdomars psykiska hälsa. En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes med åtta skolsköterskor i fyra kommuner som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Antalet personer med psykisk ohälsa ökar i Sverige. En orsak till psykisk ohälsa är bipolär sjukdom vilken är en komplex affektiv sjukdom som karaktäriseras av perioder av svängningar i stämningsläget. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom. Två självbiografiska verk analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i sex kategorier. Studiens resultat visade upplevelsen av att inte känna igen sig själv, möta en växande osäkerhet samt känslan av att känna sig ensam tillföljd av att vänner försvann.

Bakgrund: Barn och ungdomar i skolan som är missnöjda med sina kroppar tenderar att börja experimentera med mat och träningsvanor vilket kan leda till en ohälsosam kroppsuppfattning. Sociala medier tillsammans med andra media spelar en stor roll i hur de påverkar framförallt kvinnor. En utmaning för skolsköterskan är att lyckas identifiera och stötta dessa elever i ett tidigt stadium. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur skolsköterskor upptäcker och bemöter elever med ätstörningar. Metod: Intervjuer med åtta skolsköterskor utfördes efter så kallad snöbollsrekrytering och analyserades med hjälp av en kvalitativ innebördsanalys.

Den vanligaste cancersjukdomen som kvinnor drabbas av är bröstcancer. Ungefär 15-20 kvinnor insjuknar varje dag i Sverige. Ett cancerbesked är för de allra flesta emotionellt påfrestande och många relaterar ordet cancer med döden. Psykiska kriser kan utlösas helt plötsligt och oväntat av yttre påfrestningar, det vill säga traumatiska händelser. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa den mentala hälsan hos kvinnor som drabbats av bröstcancer.

Anorexi är en sjukdom som framförallt drabbar flickor, på grund av att sjukdomen i uppskattningsvis 90 % av alla fall är av det kvinnliga könet kan denna anses vara en typisk flickproblematik. Sjukdomen kännetecknas av en kraftig viktnedgång, ångest, depression och tvångstankar. Behandling av sjukdomen är flerårig och i några fall är det en sjukdom som patienten aldrig blir helt frisk från. Ätstörningen kan i vissa fall gå så långt att den leder till döden. De som lider av sjukdomen har en felaktig bild av sig själva och inser ofta inte att de är allvarligt sjuka, det kan därför vara svårt att få dem att gå med på frivilliga former av vård.