Syfte: Att beskriva vilka faktorer som bidrar till psykisk ohälsa bland ungdomar i Sverige.Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. Studien är baserad på 14 vetenskapliga artiklar sökt i databaserna "PubMed" och "Cinahl".Resultat: Det visade sig i resultatet att skilda föräldrar är en stor bidragande faktor till ungdomars psykiska ohälsa. Ungdomar som lever med skilda föräldrar har en större risk att drabbas av depression, ångest och att börja utöva negativa beteenden som rökning, dricka alkohol och tidig sexdebut. Andra faktorer som bidrar till psykisk ohälsa var fetma hos ungdomar och låg socioekonomisk status hos föräldrar.Slutsats: Resultatet i föreliggande studie visade att ungdomar som lever med skilda föräldrar är en stark bidragande faktor till ungdomars psykiska ohälsa. Även fetma hos ungdomarna och dålig socioekonomisk status hos föräldrar kan leda till psykisk ohälsa hos ungdomar.

Inledning: Psykisk ohälsa bland barn- och ungdomar är ett växande problem som bör upptäckas och behandlas så tidigt som möjligt. Skolsköterskan har vid hälsosamtalet ett ypperligt tillfälle att identifiera psykisk ohälsa hos eleven.Syfte: Att genom journalgranskning visa skillnader/likheter i psykisk ohälsa bland barn- och ungdomar i olika åldrar, med olika kön och från olika områden av stadsdelen Västra Hisingen. Metod: Eleverna valdes från årskurserna fyra och sju/åtta från skolområdena Biskopsgården samt Torslanda. En retrospektiv journalgranskning av det standardiserade hälsosamtalet genomfördes. Dessa analyserades kvantitativt och illustrerades med citat ur journalerna.

Syftet med denna studie var att få en uppfattning hur lärare arbetar, med fokus på elevernas psykiska hälsa och välmående ur ett klassrumsperspektiv. Syftet var också att lyfta det viktiga med detta ämne och få fler nyckelpersoner inom skolan att uppmärksamma ämnet psykisk ohälsa. Studien har genomförts med en kvalitativ intervjustudie och tre lärare i grundskolans tidigare år har intervjuats. Lärarna i studien var eniga om vad som kan främja elevers psykiska välmående samt att de gav olika beskrivningar hur just de arbetar i sitt klassrum. Viktiga aspekter som klassrumsklimat, skapa en ?vi-känsla? i gruppen, trygghet, empati, uttrycka känslor, självkänsla/självförtroende, samarbetet med kurator och familjen, är några viktiga resultat som studien visar.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

Det finns få tidigare studier som har undersökt vilka faktorer som påverkar brandmäns psykiska hälsa. Eftersom yrkeskategorin är särskilt stressutsatt är coping och anknytningsmönster intressanta fenomen att studera hos brandmän. Syftet med studien var att se om anknytningsmönster och copingstrategier har betydelse för den mentala hälsan hos denna grupp. En enkät delades till 42 brandmän, heltidsanställda vid en räddningstjänst i Sverige. Resultatet visade att anknytningsmönster har betydelse för den psykiska hälsan hos denna grupp brandmän, ett signifikant positivt samband fanns mellan otrygg anknytning och psykisk ohälsa.

Hos barn och ungdomar är psykisk ohälsa ett stort folkhälsoproblem och de senaste 20 åren har de psykiska problemen ökat. Suicid har minskat de senaste decennierna i Sverige men ändå är suicid den vanligaste dödsorsaken bland män i åldersgruppen 15-44 år och bland kvinnor i denna åldersgrupp är det den näst vanligaste dödsorsaken. Fyra flickor, i åldern 1-14 år, begick suicid i Sverige år 2008. a aSyftet med studien var att undersöka vilka insatser som görs under skoltid för att förebygga psykisk ohälsa och suicid hos elever. Ett annat syfte var att undersöka sambandet mellan antalet insatser och skolpersonalens inställning och kunskap om psykisk hälsa och suicid.

Ett flertal forskningsstudier visar att psykisk ohälsa går allt lägre ner i åldrarna, framförallt bland flickor där ohälsan i vissa fall har dubblerats de senaste åren. Allt fler unga flickor ut­vecklar ångestproblematik, sömnsvårigheter och självskadebeteenden. En kontext där ungdomar spenderar större delen av sin tid, samt där det finns vuxna som har möjlighet att förebygga psykisk ohälsa, är i skolan. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur skolkuratorer konstruerar psykisk ohälsa hos flickor i årskurs 7-9.För att uppnå detta syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med skolkuratorer i två större städer. Materialet har analyserats med en diskursteoretisk analys med utgångspunkt i det socialkonstruktivistiska perspektivet.

Introduktion: Arbetsrelaterade besvär orsakade av stress och psykiska påfrestningar är vanligt förekommande. Arbetsplatsen är en miljö där människor spenderar en stor del av sin dag och är därför en betydande arena för hälsofrämjande arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som påverkar anställdas psykiska hälsa. Metod: Metoden som användes i föreliggande studie var litteraturstudie. Databassökningen gjordes i databaserna PsycInfo och Academic Search Elite. Resultatet innefattar 8 vetenskapliga artiklar.

De ungas psykiska ohälsa är ett vanligt ämne i dagens mediala debatt. Studier har på senare år klargjort att denna ohälsa ökat de senaste årtiondena. Andra studier diskuterar möjliga åtgärder till den psykiska ohälsan medan ett fåtal av dem vänder sig till de verkliga experterna i frågan, nämligen ungdomarna själva. Syftet med denna studie är fyrfaldigt: (1) att få en ökad förståelse för hur förstaårsgymnasister uppfattar det befintliga stöd skolan erbjuder för att stävja och motverka psykisk ohälsa; (2) att diskutera om stödet överensstämmer med elevernas efterfrågan; (3) att undersöka attityder till psykisk ohälsa inom vänskapskretsen och att (4) ta reda på eventuella könsdifferenser. Studien genomfördes i enkätform och ställdes till förstaårsgymnasister i Östersunds kommun.

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem världen över och problemen förväntas öka. Sjuksköterskans attityd och bemötande spelar viktig roll för patientens välmående och kan även påverka fördröjning av diagnos och behandling. Syftet var är att belysa sjuksköterskans attityd och bemötande av personer med psykisk ohälsa inom somatiken. Metoden var en litteratur studie där åtta artiklar av kvalitativ och kvantitativ design användes som underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

En stadig ökning av psykisk ohälsa hos unga har varit synlig sedan 1990-talet. Med utgångspunkt i ungas berättelser om egen erfarenhet har jag undersökt ungas upplevelse av psykisk ohälsa och av att i samband med detta söka och få stöd. Informanter har rekryterats via stödjande verksamheter och organisationer/sidor på internet som har en stödjande funktion. Intervjuer med och skriftliga berättelser av nio unga vuxna (20-25 år) analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Min analys resulterade i fyra teman: ?En reflexiv tillit?, ?I spänningsfältet mellan behov och förmåga?, ?Att berätta sig till mening? och ?Ohälsa i ett socialt rum?.

Psykiskt välbefinnande på arbetsplats kan kännetecknas av att det finns ett bra samspelmellan arbetsgivare och anställda och en arbetsgivare som förebygger hälsa ochsäkerhet genom att vidtar nödvändiga åtgärder. Brist på socialt stöd, kamratskap,psykisk belastning och stress är några faktorer som kan leda till psykisk ohälsa på enarbetsplats. Syftet med studien var att undersöka anställdas psykiska välbefinnande påarbetsplatser med fokus på gruppdynamik, arbetsmotivation, stress och vilkaförebyggande åtgärder som görs av arbetsgivaren. Undersökningen baseras på enenkätstudie med 97 deltagare i olika åldrar. Utifrån enkäterna gjordes tester i SPSS medyrkeskategorin i fokus och dess förhållande till psykiskt välbefinnande, stress,arbetsmotivation och gruppdynamik samt förebyggande åtgärden kring psykisk ohälsainom varje yrkeskategori.

Depression och psykisk ohälsa är ett av världens mest vanliga sjukdomstillstånd. Behandling för depression sker vanligast i form av antidepressiva läkemedel och eller samtalsterapi. Personer drabbade av psykisk ohälsa kan drabbas av stigmatiserande behandling av andra och av sig själva. Stigma grundar sig i okunskap och missuppfattningar kring vad psykisk ohälsa är och vilka som drabbas.  Människors attityder inför psykisk ohälsa har visat sig avgöra viljan till att söka hjälp och ta emot behandling.

Depression är en vanlig psykisk sjukdom som karakteriseras av nedstämdhet, förlust av intresse, skuldkänslor, störd sömn, låg energi och dålig koncentration. Dessa problem kan bli kroniska eller återkommande och försämrar individens förmåga att klara det dagliga livet. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet. I det här arbetet valdes en kvalitativ ansats och narrativ analys eftersom den belyser upplevelser då människor själva beskriver sina erfarenheter av sin sjukdom. Genom denna analys kan kunskap om kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet ökas.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället gällande bemötande och den vård som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohälsa och kortare livslängd. Det har också visat sig att denna grupp ofta får sämre somatisk vård och inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror på att vården, liksom samhället i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och värderingar i samhället. Det är därför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa inom den somatiska vården.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkät med egenkonstruerade påstående, inspirerade av enkäten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).