Stress Àr ett allt mer vanligt problem i dagens samhÀlle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 Är) pÄ en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det pÄverkade dem. TvÄ ungdomar valde att delta i studien. Dessa tvÄ ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpÄ intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förvÀntningar pÄ körkort samt ideal.

I Sverige ökar frekevensen av psykisk ohÀlsa. Mindfulness Àr en form av uppmÀrksamhetstrÀning att vara i nuet, som kan kan öka förmÄgan till lugn istÀllet för att fastna i invanda beteenden sÄsom oro för framtiden. I aktuell studie delger fyra respondenter individuellt sina upplevelser kopplat till hÀlsa, efter deltagande i ett mindfulnessprogram. Denna kvalitativa studie med en tematisk analys pÄ narrativ bas visar att berörda anammat mindfulness i varierande grad för att hantera egen hÀlsa och tillvaro i arbete samt privatliv inklusive relationer. Ytterligare studie rekommenderas kring effekter av mindfulness i ett mer lÄngsiktigt perspektiv samt att utröna eventuellt andra pÄverkansfaktorer..

The aim of this study is to illuminate factors in nursesÂŽ work, which can cause a state of exhaustion called burn out. The results indicate that work related mental illness is a lengthy process that gives rise to both physical and psychical problems. These problems might lead to a state of burn out. However, several authors prefer to use expressions like exhaust syndrome or exhaust depression as they are criticising the concept of burn out. The study is a literature analysis of 11 scientific articles that have been scrutinized using the criterions presented by Polit et al (2001).

Till Sverige kommer dagligen ensamkommande flyktingbarn som so?ker asyl. Barnen har ofta varit med om sva?ra upplevelser som pa?verkat dem sva?rt med psykisk oha?lsa, a?ngest och oro som fo?ljd. Vissa av barnen placeras i familjehem men de flesta placeras pa? speciella boenden, sa? kallade HVB-hem.

Distriktssköterskor arbetar enligt en humanistisk vÀrdegrund dÀr alla patienter har lika vÀrde. Distriktssköterskorna möter i sitt arbete individer frÄn olika samhÀllsklasser, kulturer och Äldrar. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att möta patienter frÄn utsatta grupper. Studien har en kvalitativ ansats. Datainsamling skedde med tre fokusgruppintervjuer, med totalt tolv deltagare och tematisk innehÄllsanalys anvÀndes som analysmetod.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

TonÄren Àr en period av sÄvÀl psykisk, fysisk som social förÀndring. Levnadsvanorna förÀndras under ungdomsÄren och matvanorna tenderar att bli sÀmre. De ungdomar som flyttat hemifrÄn inför gymnasiet har visat sig vara en sÀrskild riskgrupp för bristande kosthÄllning. För idrottande ungdomar Àr det extra viktigt med en god kosthÄllning som tÀcker det ökade energibehov som följs av en hög trÀningsdos. Flera studier framhÄller att hÀlsofrÀmjande insatser för bÀttre matvanor bör introduceras redan i ungdomsÄren för idrottare.Studiens syfte var att beskriva mÄltidsordning, livsmedelsval samt alkoholvanor bland handbollsungdomar som gÄr pÄ ett idrottsgymnasium med nationellt godkÀnd idrottsutbildning (NIU) i VÀstra Götalandsregionen.

Efter en traumatisk hÀndelse Àr det viktigt att kunna ta hand om dem som pÄverkas av situationen, bÄde fysiskt och psykiskt. Detta förutsÀtter att det finns en fungerande stödorganisation, med chefer som vet vad deras uppgift Àr i efterarbetet.Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur det akutpsykologiska stödet Àr utformat inom den svenska Försvarsmakten och hur det har tillÀmpats under FS19, samt vilken roll plutonchefen har i den. Vidare har studien fokuserat pÄ vilken utbildning plutonchefen har och bör ha. Studien har skett genom kvalitativ textanalys och genom intervjuer.De viktigaste slutsatserna som kan dras av resultaten, Àr att synen pÄ hur det akutpsykologiska stödet ska bedrivas varierar. Studien har ocksÄ visat att tillÀmpningen av det akutpsykologiska stödet har skiljt sig mellan enheterna och att utbildningsnivÄn inom akutpsykologiskt stöd, varie-rade mellan plutoncheferna..

Syfte: Det övergripande syftet Àr att ur ett livsvÀrldsperspektiv undersöka hur tre elever med lÀssvÄrigheter/dyslexi upplever skolan och sina studier.Studien vill Àven ta reda pÄ hur eleverna ser pÄ stödinsatser och vilka behov av dessa de anser sig ha. Jag vill med denna studie öka förstÄelsen och kunskapen om hur fenomenet lÀs- och skrivsvÄrigheter kan visa sig för eleverna i skolans vÀrld och i och med det ge en utgÄngspunkt för diskussion om utveckling och förbÀttring av undervisningen.De frÄgestÀllningar studien söker fÄ svar pÄ Àr:Hur uppfattar eleverna sin skolsituation?Hur upplever de att deras lÀsförmÄga pÄverkar deras skolprestation?Vilka stödinsatser anser eleverna att de Àr i behov av? Och vilka stödÄtgÀrder fÄr de?Hur upplever de bemötandet frÄn pedagoger och klasskamrater?Hur ser de pÄ framtiden?Forskningsansats och Metod: En fenomenologisk livsvÀrldsansats har anvÀnts för att fÄ tilltrÀde till elevernas egna erfarenheter och upplevelser av lÀs- och skrivsvÄrigheter i skolans vÀrld. I en livsvÀrldsfenomenologisk ansats försöker man fÄ tilltrÀde till personers livsvÀrldar och försöker bl.a. se hur olika fenomen, i det hÀr fallet lÀs- och skrivsvÄrigheter, visar sig för personen.Som metod valdes kvalitativ forskningsintervju.

Syftet med denna studie var att undersöka ifall det fanns ett samband mellan förÀldrars bristande omsorgsförmÄga och ungdomars droganvÀndning samt kriminalitet. Kan en persons uppvÀxt pÄverka huruvida den börjar anvÀnda droger eller har ett kriminellt beteende? En hypotes formulerades som löd: Det finns ett samband mellan förÀldrars bristande omsorgsförmÄga och droger samt kriminalitet. För att kunna styrka hypotesen anvÀndes kvantitativ metod genom statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Datan som behandlades inhÀmtades via UngDok-formulÀr som rörde ungdomar mellan 12 till 24 Är pÄ öppenvÄrdsmottagningar i Stockholm, Göteborg och Malmö.

BrÀnnskador orsakar stora förÀndringar i den drabbade personens liv. Denna typ av skador stÀller höga krav pÄ vÄrden som ges, och berör livet pÄ sÄvÀl kroppsliga som mentala och kÀnslomÀssiga plan. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla kunskap om vilken pÄverkan svÄra brÀnnskador har pÄ mÀnniskors liv . I studien ingick 15 artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa, som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att mÄnga personer med svÄra brÀnnskador drabbas av djupa emotionella problem.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ varför och hur trÀdgÄrdsmÀstare och/eller trÀdgÄrdsterapeuter anvÀnder gröna miljöer i arbetet med ungdomar som befinner sig i problematiska livssituationer.Studien baseras pÄ fyra e-postintervjuer med tre trÀdgÄrdsmÀstare och en socionom som i sitt arbete möter ungdomar med problem kring; familjeförhÄllanden, kriminalitet, missbruk, psykisk ohÀlsa och arbetslöshet.Resultatet visar att gröna miljöer Àr ett verktyg som hjÀlper informanterna att stödja ungdomarnas utveckling, dels genom att miljön i sig Àr hÀlsofrÀmjande och dels för att trÀdgÄrdsarbetet/aktiviteterna gÄr bra att anpassa efter ungdomarnas förmÄga. Detta krÀver en professionell handledare som kan se deras förutsÀttningar och verka bÄde som medmÀnniska, pedagog och terapeut. TrÀdgÄrden ger ungdomarna bland annat stÀrkt sjÀlvtillit och glÀdje..

Med en kvalitativ ansats baserad pÄ en semistrukturerad critical incidents-intervju och Interperative phenomenological analysis undersöktes en frÄgestÀllning om transexuellas egna upplevelser av hur deras vÀlmÄende och psykiska hÀlsa pÄverkas av att de genomför utredning som syftar till en könskorrigering. Informanterna, 5 stycken totalt, varav 4 var Male-to-female och 1 Female-to-male, rapporterar bÄde positiv och negativ pÄverkan frÄn utredningstiden. Studien sammanstÀller de sammanhang som informanterna rapporterar har haft störst inverkan pÄ deras vÀlmÄende och psykiska hÀlsa, till exempel vÀntan, real life-test och bemötande. Ur intervjuerna framtrÀder ett komplicerat förhÄllande mellan utredare och behandlare kontra den som utreds, dÀr den professionelles agerande kan fÄ stor betydelse för hur den utredde uppfattar att utredningen pÄverkar deras psykiska hÀlsa och vÀlmÄende..