Syftet med denna D-uppsats Àr att undersöka hur den nya betoningen pÄ arbetslinjen pÄverkat rehabiliteringsarbetet för lÄngtidssjukskrivna med psykisk ohÀlsa samt arbetets mÄlsÀttning att öka de sjukskrivnas ?anstÀllbarhet?. Utöver detta Àmnar vi Àven se hur grÀnsdragningen mellan Arbetsförmedlingen och FörsÀkringskassan gÀllande individernas anstÀllbarhet formas i praktiken. Vi har valt att genomföra en fallstudie med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer frÄn det relevanta projektet och problematiserat dessa empiriska resultat med teoretiska perspektiv passande för vÄrt problemomrÄde.Studien bygger pÄ dominerande teorier inom omrÄdet anstÀllbarhet och domÀnkonflikter men har Àven inslag av teorier ifrÄn omrÄden sÄsom strukturfunktionalism. Arbetslinjens betoning i socialförsÀkringspolitiken antyder en förÀndrad mentalitet rörande hanteringen av lÄngtidssjukskrivna, framför allt med psykisk ohÀlsa.

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

Skolan innefattar inte bara lÀrande utan handlar Àven om elevers hÀlsa och vÀlmÄende. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krÀvs en god psykisk hÀlsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohÀlsa ökat de senaste Ären. StÀmmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mÄr psykiskt dÄligt, Àr det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmÀrksamma och försöka förebygga psykisk ohÀlsa hos eleverna. Detta Àr ett Àmne som stÀndigt Àr aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mÄr dÄligt, dvs.

VĂ€rlden blir allt mer globaliserad och mĂ„nga företag vĂ€ljer att försöka etablera sig pĂ„utlĂ€ndska marknader. DĂ„ varje lands marknad Ă€r unik kommer mĂ„lmarknaden alltid att ivissa aspekter skilja sig frĂ„n den inhemska marknaden. Att identifiera dessa skillnader Ă€ravgörande för att företagens internationalisering skall lyckas. Även mellan nĂ€rliggandemarknader, som ur mĂ„nga perspektiv kan vara likartade, existerar skillnader inom kultur,organisationsstruktur och andra omrĂ„den. Dessa kan vara vĂ€l maskerade och med dettaföljer en risk att företag antar att marknaderna Ă€r mer lika Ă€n vad de i realiteten Ă€r.Med denna uppsats Ă€mnar författarna att analysera betydelsen av psykisk och institutionelldistans mellan nĂ€rliggande marknader vid internationalisering av ett företag.

Syfte: Syftet var att undersöka vÄrdnadshavares uppfattning av hÀlsosamtalet med skolsköterskan för deras barn i förskoleklass, samt att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i uppfattning utifrÄn vÄrdnadshavares födelseland.Metod: Kvantitativ deskriptiv studiedesign med enkÀt som skickades till vÄrdnadshavare för 236 barn. Deltagandet efter tvÄ pÄminnelser var 64,8 % (n=153).Resultat: HÀlsosamtalet som helhet uppfattades som mycket bra av 56,2 % (n=86) och bra av 37,9 % (n=58), det fanns skillnader i uppfattning utifrÄn vÄrdnadshavarnas födelseland (p=011). Tiden som var avsatt för samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som otillrÀcklig och informationen som gavs inför samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som bristfÀllig och av 3,3 % (n=5) som mycket bristfÀllig. Uppfattningen var att informationen under samtalet gavs sÄ att den helt kunnat förstÄs, 90,2 % (n=138). Det förekom skillnader i förstÄelse av information utifrÄn vÄrdnadshavarnas födelseland (p=0,006).

VÄr upplevda hÀlsa pÄverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav pÄ oss sjÀlva och andra vilket pÄverkar vÄr hÀlsa. MÄnga lever idag med psykisk ohÀlsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter pÄ mÀnniskors upplevda hÀlsa. Genom forskningen har verksamheter med hjÀlp av djur och natur skapats för att fÄ personer med psykisk ohÀlsa uppleva en bÀttre hÀlsa.Syfte: syftet med uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, dÀr djur och natur Àr grunden för hÀlsoarbetet, pÄverkat deltagarnas hÀlsa i form av beteende, sÀtt att tÀnka, syn pÄ sig sjÀlv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod anvÀndes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter pÄ deltagarnas upplevda hÀlsa bÄde direkt och i ett lÄngsiktigt perspektiv.

Individintegrering ? integrering eller exkludering Malin Ahrberg och Joel Möller, 2007 Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever som gÄtt individintegrerat har upplevt sin skolsituation. SÀrskilt fokus lÀggs pÄ elevernas sociala miljö och arbetsmiljö. Vi undersöker Àven hur tre pedagoger som arbetat med individintegrering har upplevt detta. FrÄgestÀllningar: ? Hur upplever eleverna sjÀlva individintegreringen jÀmfört med placeringen i sÀrskolan? ? Hur upplever lÀrare som arbetat med individintegrering att det fungerar? I kapitlet Bakgrund granskas lagar, styrdokument, barnkonventionen, Salamancadeklarationen, Carlbeck kommittén samt lÀroplanen för den obligatoriska sÀrskolan.

Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en Ärskurs tvÄ i en grundskola och syftar till att utveckla lÀrares förmÄga att ge elever möjlighet till inflytande i sin skolsituation. Vi upplever att demokratiarbetet i skolan idag Àr begrÀnsat och olikvÀrdigt. I lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgÄr att alla elever har rÀtt till en likvÀrdig utbildning, vilket vi vill efterstrÀva genom att skapa en formell struktur för elevinflytande. DÀrför vill vi med det hÀr utvecklingsarbetet se om det Àr möjligt att utöka elevinflytande genom formella strukturer och pÄ det sÀttet göra utbildningen mer likvÀrdig. Vi har ett demokratiperspektiv och anvÀnder formella strukturer, deliberativa samtal och flerstÀmmighet som metod.

SAMMANFATTNINGBakgrundPsykiatrisk slutenvÄrd Àr ett sÀrskilt utsatt omrÄde inom hÀlso- och sjukvÄrden sett till hot- och vÄldssituationer. VÄld och psykisk sjukdom behöver inte ha ett samband, dÀremot kan psykisk sjukdom vara en av de bakomliggande faktorerna till aggressiva, utÄtagerande och vÄldsamma beteenden. Sjuksköterskans uppgift inom den psykiatriska slutenvÄrden Àr att ge hÀlsofrÀmjande omvÄrdnad utifrÄn patientens autonomi och vÀlbefinnande. VÄrden kan se annorlunda ut eftersom sjÀlvbestÀmmandet kan tas ifrÄn patienten och sjuksköterskans omhÀndertagande blir dÄ allt mer vÀsentligt.Bergenmodellen rekommenderas av Stockholms lÀns landsting och Àr en modell som beskriver hur sjuksköterskan inom psykiatrin ska arbeta förebyggande mot hot och vÄld i det vardagliga arbetet.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av vad god omvÄrdnad innebÀr inom den psykiatriska slutenvÄrden samt hur omvÄrdnaden med Bergenmodellen som stöd kan förebygga hot och vÄld pÄ avdelningen.MetodEn kvalitativ semistrukturerad intervjumetod valdes. Sex intervjuer genomfördes inklusive en pilotintervju.

Bakgrund: Förlossningsdepression drabbar cirka 8-15 procent av nyblivna mödrar och uppstÄr vanligtvis inom en till tre mÄnader efter förlossningen. Förlossningsdepression ses som ett tabubelagt problem, vilket gör det svÄrt att upptÀcka kvinnor som drabbats. Syfte: Belysa kvinnors upplevelse av förlossningsdepression. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att kvinnor har orealistiska ideal och förvÀntningar under graviditeten som hamnar i konflikt med verkligheten efter förlossningen.

VÄr upplevda hÀlsa pÄverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav pÄ oss sjÀlva och andra vilket pÄverkar vÄr hÀlsa. MÄnga lever idag med psykisk ohÀlsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter pÄ mÀnniskors upplevda hÀlsa. Genom forskningen har verksamheter med hjÀlp av djur och natur skapats för att fÄ personer med psykisk ohÀlsa uppleva en bÀttre hÀlsa.Syfte: syftet med uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, dÀr djur och natur Àr grunden för hÀlsoarbetet, pÄverkat deltagarnas hÀlsa i form av beteende, sÀtt att tÀnka, syn pÄ sig sjÀlv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod anvÀndes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter pÄ deltagarnas upplevda hÀlsa bÄde direkt och i ett lÄngsiktigt perspektiv.

Ett av de stora svaren jag kommit fram till efter att ha skrivit denna uppsats Àr att Jehovas vittnen Àr olika. Det som kÀnns rÀtt och riktigt för ett vittne kan vara helt fel för ett annat. DÀrför kan man som lÀrare aldrig ta för givet att bara för att man lÀst om rörelsen, eller haft ett Jehovas vittne i klassen, sÄ vet man exakt vilka skolaktiviteter som Jehovas vittnen inte kommer att vilja vara med pÄ. Samtidigt sÄ bestÀmmer den styrande kretsen i Brooklyn, New York, hur vÀrldens vittnen ska agera i olika skolsituationer, vilka aktiviteter man som Jehovas vittne inte ska delta i och varför. Det finns alltsÄ generella regler för alla Jehovas vittnen vÀrlden över, men hur man tolkar dessa regler och hur strikt man vÀljer att följa dem varierar.I mÄnga fall sÄ stÀmmer Jehovas vittnens syn pÄ skola och undervisning mycket vÀl överens med den syn som Lpo-94 representerar, sÄ alla Jehovas vittnen borde kunna delta i de flesta undervisningssammanhang.

Föreliggande studie hade som syfte att undersöka vilken betydelse organisationen Here 4 U hade haft för sina medlemmar under skoltiden och senare i livet. I studien har kvalitativa forskningsintervjuer genomförts och tillsammans med tidigare forskning utgjorde de grunden för föreliggande studie. För djupare förstÄelse i den avslutande analysen har Salutogen teori och empowerment som teori anvÀnts. I studien framkom att Here 4 U hade haft stor betydelse för sina medlemmar bÄde under skoltiden och senare i livet. Det visade sig att medlemskapet under skoltiden bidragit till ökad trygghet, bÀttre trivsel i skolan och kÀnslan av att kunna pÄverka sin skolsituation.

Bakgrund: Den psykiska ohÀlsan Àr ett folkhÀlsoproblem som strÀcker sig genom alla Äldersgrupper. Psykisk ohÀlsa Àr som störst bland unga mellan 16-24 Är dÀr problem med sömnen Àr en del av det psykiska vÀlbefinnandet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka studenters upplevelse av vad som pÄverkar sömnvanor vid högre studier.Metod: Det genomfördes intervjuer med sex stycken studerande i Äldrarna 20-30 Är pÄ en högskola i sydvÀstra Sverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och sedan analyserades dem. Analysmetod som valdes var temaanalys dÀr tre stycken teman framkom. HÀnsyn togs till de etiska aspekterna och Àven informerat samtycke av deltagarna.

Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en Ärskurs tvÄ i en grundskola och syftar till att utveckla lÀrares förmÄga att ge elever möjlighet till inflytande i sin skolsituation. Vi upplever att demokratiarbetet i skolan idag Àr begrÀnsat och olikvÀrdigt. I lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgÄr att alla elever har rÀtt till en likvÀrdig utbildning, vilket vi vill efterstrÀva genom att skapa en formell struktur för elevinflytande. DÀrför vill vi med det hÀr utvecklingsarbetet se om det Àr möjligt att utöka elevinflytande genom formella strukturer och pÄ det sÀttet göra utbildningen mer likvÀrdig. Vi har ett demokratiperspektiv och anvÀnder formella strukturer, deliberativa samtal och flerstÀmmighet som metod.