Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.

Innovation Àr av stor vikt för ekonomisk tillvÀxt och mycket pengar satsas pÄ att föra ut idéer frÄn akademi till industri. Tidigare forskning visar att endast en liten del av innovationerna inom industrin kommer frÄn akademin. FrÄgestÀllningarna har behandlat vilka problem som uppstÄr under innovationsprocessen och hur en innovation pÄverkas av den kontext dÀr den utvecklas. Teoretisk grund har varit en processmodell som behandlar invention, diffusion och tillÀmpning samt ett nÀtverkssynsÀtt som behandlar kontextuella skillnader. Studien bygger pÄ en kvalitativ fallstudie av medicinteknikföretaget Sensodetect som utvecklar objektiva diagnosmetoder för psykiatriska sjukdomar.

Avsikten med denna uppsats var att granska hur bedömningen av psykiatrisk tvÄngsvÄrd av barn och ungdomar i Sverige, motiverades under Äret 2002-07-01 - 2003-06-30. Genom en kvalitativ ansats har en textinnehÄllsanalys av journaler genomförts, i syftet att bidra till att ge en överblickbar beskrivning av materialet. Uppsatsen grundar sig pÄ journaler som tidigare insamlats frÄn chefsöverlÀkare vid samtliga barn- och ungdomspsykiatrikliniker i Sverige, vilket resulterade i 142 patienter och 159 vÄrdtillfÀllen som journalfördes. Patienterna utgjordes av barn och ungdomar i Äldrarna 10-18 Är. Motiveringarna till tvÄngsvÄrden analyserades dÀrefter utifrÄn sex stycken, redan befintliga etiska kategorier.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.

Anorexia nervosa Àr en svÄrbehandlad sjukdom med hög dödlighet (Fichter, Quadflieg & Hedlund,2006). Studiens syfte var att undersöka behandlares upplevelser av utmaningar och svÄrigheter i behandling av patienter med anorexia nervosa som vid behandlingsavslut har kvarvarande symtom, samt sÀtta upplevelserna i relation till ett patientperspektiv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju behandlare. Intervjumaterialet analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) och gav fyra huvudteman, Faktorer kring patienterna som försvÄrar tillfrisknande; Anorexia som en komplex och svÄrbehandlad sjukdom; Relationen mellan behandlare och patient samt Etiska dilemman i behandlingen. Det framgick att behandlingen Àr fylld av svÄrigheter och dilemman.

Den psykiska ohÀlsan ökar bland unga kvinnor och dÀrmed ocksÄ behovet av evidensbaserade effektiva behandlingsmetoder. Kognitiv beteendeterapi (KBT) Àr den behandlingsmetod som visat sig vara effektivast för en rad olika psykiatriska problem. För unga kvinnor med multimodal problematik Àr inte alltid poliklinisk-behandling tillrÀcklig utan en institutionsbehandling kan vara nödvÀndig. Forskningen av institutionsbehandlingar ger slutsatsen att de ska grundas pÄ kognitiva och inlÀrningsteoretiska principer Àven om vÀldigt fÄ studier gjorts pÄ mÄlgruppen; unga kvinnor med multimodalproblematik. MÄlet var att göra en sÄdan studie och se hur sjÀlvskadebeteende, mÄende, psykofarmaka anvÀndande och behovet av sluten psykiatrisk vÄrd pÄverkas hos unga kvinnor med multimodalproblematik som genomgÄtt en KBT behandling pÄ ett behandlingshem.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.

Social fobi Àr vanligt förekommande och tenderar att föregÄ andra diagnoser sÄsom depression. Huvudsyftet med föreliggande studie Àr att utvÀrdera KBT-behandling baserad pÄ Clark och Wells (1995) förklaringsmodell för social fobi, genom att pröva behandlingsresultatet frÄn en öppenpsykiatrisk klinik gentemot randomiserade kontrollerade studier. Studien baserades pÄ data frÄn 36 tidigare patientbehandlingar utförda av psykologer vid WeMinds specialistklinik. Som huvudutfallsmÄtt anvÀndes förÀndringspoÀng pÄ skalor för social fobi som visade stark effekt, i nivÄ med jÀmförda studier. DÀrutöver uppnÄdde totalt 78 procent av patienterna kliniskt signifikant förbÀttring och 75 procent bedömdes vara i remission efter behandling.

Psykisk sjukdom Àr en av vÀrldens frÀmsta folksjukdomar som mer Àn 450 miljoner mÀnniskor lider av. Av den svenska befolkningen lider ca 20-40 % av psykisk sjukdom, vilket innebÀr att allmÀnsjuksköterskan kan ansvara för omvÄrdnaden av dessa patienter. Syftet med studien var att identifiera faktorer som pÄverkar allmÀnsjuksköterskan att förse omvÄrdnad till psykiskt sjuka patienter pÄ somatiska avdelningar. Metoden var en litteraturöversikt som bestÄr av tio vetenskapliga artiklar. Efter sökning i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO kvalitetsgranskades och anvÀndes sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar.

BakgrundDen psykiatriska vÄrden har genomgÄtt nÄgra stora förÀndringar under det senaste Ärhundrandet bland annat gÀllande de psykiskt sjuka och deras behandling. Riksförbundet för social och mental hÀlsa grundades och förÀndringar inom psykiatrin pÄbörjades och inriktningen kom att styras mot införandet av mer frivillig vÄrd istÀllet för tvÄngsvÄrd. De tidigare statliga sinnessjukhusen ersattes av mentalsjukhus och senare av psykiatriska sjukhus. Psykiatrireformen hade som syfte att fÄ ut flera personer med psykiska funktionshinder i samhÀllet. Det blir vanligare att mÀnniskor nÄgon gÄng i livet drabbas av psykisk ohÀlsa.

Studiens syfte var att undersöka psykoterapeuters upplevelser av arbete med traumatiserade patienter frÄn andra kulturer. Fokus lÄg pÄ att undersöka de svÄrigheter och hinder som kan uppstÄ till följd av kulturella skillnader mellan terapeut och patient. Högre förekomst av psykiatriska tillstÄnd bland flyktingar i kombination med postmigratoriska sÄrbarhetsfaktorer stÀller krav pÄ terapeuters kompetens. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anvÀndes. Data analyserades tematiskt utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Bakgrund: Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar nÄgon gÄng beteendemÀssiga eller psykiatriska symtom. Medicinsk behandling av symtomen kan ge allvarliga biverkningar varvid icke farmakologisk behandling bör anvÀndas som första alternativ. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa hur personer med demenssjukdom pÄverkas av musik under omvÄrdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Ätta studier av vetenskaplig karaktÀr. Resultat: Musik under omvÄrdnadsarbetet pÄverkade de demenssjuka genom att deras förmÄga till förstÄelse ökade, vilket förbÀttrade kommunikationen mellan vÄrdare och demenssjuka. Deras uppmÀrksamhet och fysiska kapacitet förbÀttrades, vilket bidrog till att de klarade av att utföra fler aktiviteter sjÀlva. Agiterade beteenden reducerades och fler positiva beteenden kunde ses.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.

Arbetsterapeuter som leder gruppterapier mÄste ha goda kunskaper om gruppteorier, hur aktivitet kan anvÀndas i grupp samt de faktorer som gör terapin effektiv. De mÄste ta hÀnsyn till vilka faktorer klienterna vÀrdesÀtter för att terapin ska uppfylla klienternas behov och dÀrmed bidra till en positiv förÀndring i deras dagliga liv. Syftet Àr dÀrför att, genom en litteraturstudie, beskriva vad arbetsterapi i grupp innebÀr för vuxna personer inom den psykiatriska vÄrden, utifrÄn klienters och arbetsterapeuters perspektiv. Studien pÄvisar att bÄde arbetsterapeuter och klienter anser gruppterapi som en framgÄngsrik behandlingsform. De har liknande syn pÄ vilka faktorer som Àr effektiva med gruppterapi, men frÄn olika perspektiv.