Autism förekommer i olika former och tillstÄndet karaktÀriseras av att individens sprÄkliga förmÄga Àr avvikande och förmÄgan till samspel och kommunikation med andra Àr nedsatt. Syftet med föreliggande arbete var att genom en litteraturstudie undersöka vad som fanns beskrivet i litteraturen gÀllande specifika omvÄrdnadsbehov inom den slutna psykiatriska vÄrden för personer med autismspektrumstörning. Sökning utfördes i databaserna ELIN och PubMed samt helsebiblioteket.no. Dessutom genomfördes manuell sökning. Resultatet bearbetades och presenteras med hjÀlp av Patricia Benners omvÄrdnadsdomÀner.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.

Schizofreni orsakar stort lidande för mÄnga mÀnniskor, bÄde för patienten och för dess nÀrstÄende. Den totala samhÀllskostnaden Àr hög för vÄrd av patienter med schizofreni. Behandling sker pÄ ett flertal olika sÀtt. Det ingÄr i sjukdomsbilden att en del patienter drar sig undan behandling och det har visat sig att musik Àr ett sÀtt att nÄ patienten. Syftet med föreliggande arbete var att belysa musikens effekter pÄ personer med schizofreni och som metod har litteraturstudie anvÀnts.

Det saknas studier hur handledarna upplever handledning pÄ avancerad nivÄ inom psykiatrisk omvÄrdnad. Rollen handledarna har Àr komplex, de ska bÄde fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vÄrd Ät patienten. Syftet med denna studie Àr att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att fÄ kunskapen studien genererar skapar förutsÀttningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och Äterkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vÄrdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lÀmplig för studien dÄ mÄlet Àr att fÄnga vidden och komplexiteten i handledning.

Trots vetskap om att den kliniska bilden vid autismspektrumtillstÄnd (AST) förÀndras med Äldern rÄder det brist pÄ diagnostiska instrument som Àr specifikt designade för vuxna. Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale (RAADS) Àr en sjÀlvskattningsskala utvecklad för detta syfte. Den svenska versionen av RAADS utvÀrderades i föreliggande studie med avseende pÄ intern konsistens, diagnostisk validitet och samtidig validitet. Undersökningsgruppen bestod av 75 individer med högfungerande AST samt 200 kontroller utan AST. DÀrtill utfördes en preliminÀr analys av resultatens stabilitet över tid.

Bakgrund: Anorexia nervosa drabbar ca 1 procent av alla kvinnor och 0,1 procent av alla mÀn innan 18 Ärs Älder i Sverige. Patientgruppen Äterfinns i bÄde allmÀnsjukvÄrd och psykiatriska vÄrdavdelningar. Sjuksköterskan behöver redskap för att utveckla en vÄrdrelation till dessa patienter, dÄ vÄrdrelationen Àr essentiell för att uppnÄ hÀlsa. Syfte: Att belysa de olika faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen mellan sjuksköterska och patient med diagnosen anorexia nervosa. Metod: Studien Àr en systematisk litteraturstudie.

Patienter som har diagnosen schizofreni Àr inte unikt samlade inom den psykiatriska vÄrden utan finns inom alla vÄrdspecialiteter. En viktig del av omvÄrdnadsarbetet hos de sjuksköterskor vilka möter dessa patienter Àr etablerandet av en vÄrdande relation med dem. Det Àr i denna relation som omvÄrdnaden tillÀmpas. Syftet med studien var att sammanstÀlla och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans vÄrdrelation med en patient som har diagnosen schizofreni. I en systematisk litteraturstudie granskades och analyserades Ätta vetenskapliga artiklar vilket resulterade i tre huvudteman relaterade till vÄrdrelationen: Žetablera en vÄrdande relationŽ, ŽfrÀmjar utvecklingen av vÄrdrelationenŽ samt ŽhÀmmar utvecklingen av vÄrdrelationenŽ.

Bakgrund: Kvinnors psykiska vÀlbefinnande har försÀmrats sedan 1980-talet. Sjukdomsrisken för kvinnor att nÄgon gÄng i livet drabbas av depression Àr 40 %.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av depression i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 14 kvalitativa artiklar, publicerad mellan 2006-2011. Resultat: Kvinnor med diagnosen depression, upplevde ett stort osynligt lidande och nedsatt livskvalitet. Kvinnors syn pÄ orsaker till depression var tidigare negativa livserfarenheter.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.

Det saknas studier hur handledarna upplever handledning pÄ avancerad nivÄ inom psykiatrisk omvÄrdnad. Rollen handledarna har Àr komplex, de ska bÄde fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vÄrd Ät patienten. Syftet med denna studie Àr att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att fÄ kunskapen studien genererar skapar förutsÀttningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och Äterkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vÄrdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lÀmplig för studien dÄ mÄlet Àr att fÄnga vidden och komplexiteten i handledning.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.

Mobbning kan leda till lÄngvariga psykosociala, psykiatriska och psykosomatiska problem och sker vanligtvis under skoltid. Tidigare studier har visat att elever och lÀrare kan bedöma mobbning olika beroende pÄ mobbningsform. Hur individen bedömer situationer Àr beroende av en mÀngd kognitiva processer och synen pÄ vad som Àr mobbning bidrar till om man ingriper eller inte. En surveyundersökning genomfördes pÄ 268 högstadieelever och 70 lÀrare. En enkÀt beskrivande olika mobbningssituationer utformades i syftet att se om det fanns skillnader i dessa gruppers bedömning av olika former av mobbning.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.