Studiens syfte var att undersöka hur personer med ohälsa och lidande orsakat av sektmedlemskap upplever mötet med den psykiatriska vården. Studien hade en fenomenologisk hermeneutisk ansats och byggde på fem intervjuer med personer från fyra olika sekter som i samband med processen att lämna sekten kommit i kontakt med den psykiatriska vården. Resultatet beskrivs på tre tolkningsnivåer; naiv förståelse, strukturanalys och tolkad helhet. Den naiva analysen visade att personer med ohälsa och lidande orsakat av sektmedlemskap upplevde att mötet med den psykiatriska vården präglades av missförstånd och brist på kunskap om problematiken och vilka konsekvenserna blev när en person valde att lämna en sekt. Strukturanalysen resulterade i elva subteman, tre teman och ett huvudtema.

ABSTRACTIntroduction: Violence towards employees in the psychiatric ward is increasing at an alarming rate. Reports concerning the effect on the staff?s psychological health are disturbing. These workforces are those most affected by brutality and for ages it has been looked upon as a part of the psychiatric line of work. This viciousness is threatening the safety for both the personnel and the patients.

Title: The nurse's dilemma in psychiatric inpatient care - a balancing act between good and evil Objective: To describe the nurse's experience of relieving patient suffering caused by coercive measures on a closed psychiatric ward . Frame of reference : The results are discussed in light of Eriksson´s theory of suffering and caring relationships Method: A qualitative analysis based on focus group discussions Results: The analysis resulted in six categories, to protect the patient , to involve the patient , not to lose control , to remain , to justify compulsion , and to be touched . The results showed that nurses had the experience of being able to relieve the suffering of patients caused by coercive measures. It was also found that the nurses had a tendency to justify coercive measures , the more experience they had of performing these . Conclusion: The results describe that nurses have the experience and knowledge of how to relieve patients' suffering caused by coercion but also their experiences of performing these .

Syftet med studien var att undersöka hur en gruppverksamhet vars mål är att ge psykosocialt stöd och fysisk aktivitet till män diagnostiserade med prostatacancer bör utformas och presenteras för att tilltala målgruppen.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv ansats och baserades på fem individuella intervjuer och en fokusgruppsintervju . Samtliga intervjuer var semistrukturerade och spelades in.Huvudresultat: Innehållsanalyser av intervjuerna resulterade i följande tre kategorier; ?Presentation av gruppverksamhet?, ?Attityder? och ?Innehåll i gruppverksamhet?. Varje kategori hade även ett antal subkategorier. Tillsammans åskådliggjorde kategorierna vad män med prostatacancer ansåg att en rehabiliteringsgrupp som Rehabilitering med samtal och yoga [RSYG] ska innehålla samt hur den kan presenteras.

Bakgrund: Antalet klagomål till patientnämnden har ökat angående missnöje i vården, trots att investeringar har gjorts. Det kan grunda sig i att patienters behov inte tillgodoses vilket kan resultera i maktlöshet hos patienten. Utgångspunkten för en god vårdrelation är att tillmötesgå önskemål hos patienten. Litteraturöversiktens teoretiska referensram utgår från Travelbees teori, som beskriver att en god vårdrelation bör utvecklas för att patientens individuella omvårdnadsbehov ska kunna främjas. Syfte: Syftet var att belysa aspekter som skapar en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där elva kvalitativa artiklar inkluderats.

Detta arbete ger en bild av polisens handräckningar av psykiskt sjuka personer enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT ). Arbetet visar även att det idag finns ett antal faktorer inom handräckningsförfarandet av psykiskt sjuka som berörda parter inom polis och sjukvård vill ändra på. Det problem som lyfts är bland annat bristande kommunikation mellan polis och sjukvård, det finns ingen nationell blankett för hur en handräckningsbegäran ska se ut samt inte heller någon gemensam arbetsform vid handräckningar av detta slag. Vi har även granskat juridiken kring handräckningsförfarandet och bland annat kommit fram till att dessa handräckningar sällan följer de lagstöd som finns idag för hur de skall utföras. Sekretessen i sig är idag också ett problem eftersom det finns en sådan osäkerhet bland både polis och sjukvård angående vilken information som får utlämnas om den person som är aktuell för en handräckning.

Telefonrådgivning via en sjuksköterska har funnits ända sedan 1930-talet men det är först de senaste åren som denna kompetens har erkänts som en egen specialitet. Inom vården sker allt fler möten mellan vårdgivare och vårdsökande via telefonen vilket leder till att allt högre krav ställs på sjuksköterskans yrkeskunnighet. Studiens syfte var att beskriva vad sjuksköterskor upplever vid telefonrådgivning till personer med psykiska problem. Metoden som använts i denna litteraturstudie var kvalitativ innehållsanalys med manifest och latent ansats. Resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar där fyra kategorier framkom: trygghet, utsatthet, ett känsligt öra samt meningsfullhet.

Att arbeta som sjuksköterska inom den psykiatriska vården innebär ibland ett måste att utföra tvångsåtgärder mot patienter som är destruktiva eller våldsamma. Denna studie fokuserar bältesläggningar som är en av de tvångsåtgärder som används. Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskor upplever att bälteslägga patienter. Data samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma inom två olika psykiatriska kliniker. Analysen av data utmynnade i fyra teman: att bälteslägga av nödvändighet, att bälteslägga för att göra gott, att uppleva rädsla och att uppleva att bältesläggning görs på rutin eller blir en vana.

Syfte:Att beskriva föräldrars upplevelse av faktorer om har inverkan på deras närvaro hos sitt extremt underburna barn som vårdats på intensivvårdssal på neonatalavdelning.Material och metod: Semistrukturerade djupintervjuer utifrån en intervjuguide genomfördes under 2010 och 2011. Tretton föräldrar deltog i studien. De inspelade intervjuerna transkiberades ordagrant, och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat:Föräldrar till extremt underburna barn som vårdais på intensivvårdssal beskrev skilda upplevelser av vården och uttryckte olika behov. Vårdtiden innebar ett känslomässigt pendlande från chock till en känsla av kontroll. Faktorer som underlättade närvaron hos barnet var möjlighet till boende på avdelningen.

Tvångsvård inom psykiatrin tillämpas runt om i världen när patienter inte bedöms kunna fatta adekvata beslut om sin egen omvårdnad. Tvångsåtgärder är ett mycket känsligt förfarande där patienten lätt utsätts för övergrepp och kränkningar när åtgärder vidtas utan hans eller hennes medgivande.Vi ville belysa patienters erfarenheter av tvångsåtgärder inom psykiatrin och på så vis ta reda på om eller hur vårdpersonal skulle kunna tillämpa denna kunskap för att förbättra vården.Denna systematiska litteraturstudie har gjorts med syftet att ta reda på hur dessa patienter upplever de tvångsåtgärder som de utsatts för.Studien omfattar sju artiklar som berör ämnet och har valts ut från tre databaser, PubMed, PsycInfo och Cinahl, från sökkriterierna ?commitment of mentally ill?, ?psychiatric patients?, ?involuntary commitment? och ?attitude?, beroende på vilka termer databasen rekommenderade. Artiklarna analyserades och fyra gemensamma teman belystes.Resultaten tyder på att många kränkningar sker vid tvångs-omhändertagande, men att flertalet patienter i efterhand accepterar den tvångsvård de utsatts för. De aspekter som påverkar upplevelsen positivt tycks vara god information, goda relationer med personalen samt delaktighet i vården.

Samspelet mellan omvårdnadspersonal, patient och närstående är en hörnsten i omvårdnaden. Forskning visar att om närstående mår bra har det en positiv inverkan på patienten och vice versa. Närstående kan betraktas som en av de viktigaste stödjande faktorerna i återhämtningsprocessen för personer med en allvarlig psykisk störning. Inom psykiatrisk vård har närstående tidigare varit en tyst och förbisedd grupp som inte gjorts delaktiga i vården av patienten, men idag uppmärksammas närstående i allt högre grad. Syftet med vår studie var att beskriva närståendes upplevelse av bemötande från vårdpersonal på en akutpsykiatrisk avdelning.

Borderline Personlighetstörning är en psykiatrisk diagnos som definieras genom symtom som bristande impulskontroll, relationsproblem och självskadeproblem.Flera av dessa symtom är av den karaktären att de förorsakar beteenden som gör att möjligheten till att ge en god omvårdnad försvåras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors attityder och upplevelser av att vårda patienter som lider av diagnosen BPS.Resultatet analyserades utifrån Evans (2003) modell. Studien har visat vilka utmaningar sjuksköterskan upplever i mötet med patienter med BPS när det gäller relation och omvårdnad.Sjuksköterskorna beskriver negativa attityder och upplevelser i arbetet med patienter med BPS. Vidare har det framkommit att sjuksköterskorna har föreställningar om egenskaper av farlighet och manipulation när det gäller patienter med BPS.

Backround: Many studies indicate that people with mental illness often suffer from physical illness. Many people with mental illness do not exercise even though they often have knowledge about the benefits of physical activity. Studies suggest that psychiatric patients have the desire to have an everyday life with more content. It is apparent in studies that healthcare professionals believe that it is the patients' own responsibility to keep themselves physically active.Aim: The primary objective with this study is to examine motivation and possible obstacles to exercise for persons with self-perceived mental illness and experience of psychiatric care. The secondary objective is to investigate how psychiatric care may be of importance to people with mental illness when it comes to exercise.Methods: Semi-structured interviews.

Telefonrådgivning via en sjuksköterska har funnits ända sedan 1930-talet men det är först de senaste åren som denna kompetens har erkänts som en egen specialitet. Inom vården sker allt fler möten mellan vårdgivare och vårdsökande via telefonen vilket leder till att allt högre krav ställs på sjuksköterskans yrkeskunnighet. Studiens syfte var att beskriva vad sjuksköterskor upplever vid telefonrådgivning till personer med psykiska problem. Metoden som använts i denna litteraturstudie var kvalitativ innehållsanalys med manifest och latent ansats. Resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar där fyra kategorier framkom: trygghet, utsatthet, ett känsligt öra samt meningsfullhet.

Bakgrund: I dagens samhälle drabbas många personer av psykisk ohälsa och varje dag tvångsvårdas ungefär 3000 personer i Sverige med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård. Att vårdas mot sin vilja kan beskrivas som en väldigt besvärlig upplevelse där patienten ofta förlorar sin självbestämmanderätt och integritet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård inom slutenvården. Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvalitativa artiklar analyserats med hjälp av innehållsanalys. Databaserna som användes vid artikelsökningarna var: CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av tvångsvården ger flera olika känslor och reaktioner.