Sekretessbelagd.

Sekretessbelagd.

Sjukgymnaster är en liten yrkeskår inom den psykiatriska vården. Under åren har många sjukgymnastiska behandlingsmetoder kommit att utvecklats och det finns bara en tidigare studie som har undersökt vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster använder sig av i praktiken. Till vår kännedom har ingen studie ännu studerat vilka behandlingsmetoder som används vid respektive psykiatrisk diagnos. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka behandlingsmetoder som används inom psykiatrisk sjukgymnastik. Metod: 80 verksamma sjukgymnaster inom vuxenpsykiatrisk slutenvård, öppenvård landsting/kommun samt privat verksamhet medverkade i studien.

BAKGRUND: Studierna visar att våldet har ökat med åren. Riskfaktorer och riskbeteenden har identifierats och orsakerna kan vara flera till att patienten upplever ohälsa. Forskningen inom detta fält har hittills fokuserat på bakomliggande orsaker till patientens aggressiva beteende och bedrivits under många år. Ökade kunskaper om sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård kan bidra till att utveckla omvårdnad anpassad till situationen, i syfte att främja hälsa.SYFTE: Studiens syfte är att utforska sjuksköterskans omvårdnad och upplevelse av att vårda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård.METOD: Litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa studier.RESULTAT: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och 12 underkategorier. Huvudteman som uppkom var;sjuksköterskan i interaktion med patienten, organisatoriska faktorer och personliga faktorer samt underkategorier som handlade om; avledning av hotfulla situationer, personligt utrymme, information och bedömning, gränssättning, riskfaktorer kopplade till aggression, bristande support från chefer, bemanning, personalsäkerhet, erfarenhet och kommunikationsfärdigheter, lojalitet gentemot patienten och arbetet, hopplöshet och besvikelse samt coping.SLUTSATS: Resultatet visar att sjuksköterskor upplever vårdandet av patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård på olika sätt.

Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom har en ökad risk att utveckla somatisk sjukdom. Antalet vårdtillfällen inom psykiatrisk slutenvård har ökat under det senaste decenniet. Sjuksköterskan ska kunna observera, åtgärda och hantera patientens såväl psykiska som fysiska omvårdnadsbehov och hon ska även ha en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt. Sjuksköterskan har även en skyldighet att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med somatiska tillstånd inom psykiatrisk slutenvård.

Bakgrund: Den psykiatriska slutenvården liksom sjuksköterskans roll har förändrats sedan seklets början. Institutionalisering har ersatts av vård och behandling av patienten, vilket har förändrat kravet på utbildad personal liksom synen på kompetens. Historien förefaller dock fortsatt påverka dagens psykiatriska vårdkultur, och möjligheterna för specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk slutenvård att använda sin specialistkompetens förefaller vara beroende av mer än sjuksköterskans egen kunskap och förmåga.Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur specialistsjuksköterskor och chefer inom psykiatrisk slutenvård ser på specialistsjuksköterskans kompetens och roll.Metod: Datamaterialet samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor och chefer verksamma inom psykiatrisk slutenvård. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Elo och Kyngäs. Materialet sorterades därefter in i en analysram inspirerad av Kings konceptuella system: det personliga systemet, det interpersonella systemet samt det sociala systemetResultat: Den kvalitativa analysen utmynnade i tre kategorier: Specialistsjuksköterskans fördjupade kompetens leder till inre trygghet (personliga systemet), specialistsjuksköterskans kompetens främjar patientens hälsoprocess (interpersonella systemet) och Specialistsjuksköterskans kompetens efterfrågas inte av organisationen (sociala systemet).Diskussion: Specialistkunskapen beskrevs som internaliserad i den enskilda sjuksköterskan och det beskrevs att specialistkunskapen gynnade patientens hälsoprocess.

Sammanfattning Bakgrund: När människor blir patienter inom psykiatrisk vård upplever de sig ofta utlämnade till andras välvilja. De kan ofta redan innan ha en skör och svag autonomi och deras egen medverkan och delaktighet i vården kan ibland vara svår att särskilja. Det finns en stor aktualitet i ämnet delaktighet då patienters rättigheter, självbestämmande, inflytande och ansvar i vården på många sätt står i fokus idag.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av delaktighet inom psykiatrisk vård Metod: Metoden är en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar som svarar på syftet och frågeställningarna för studien har sökts fram. Analysmetoden baseras på en kvalitativ innehållsanalys där meningsbärande enheter identifieras som vidare kodas i kategorier och utvecklas till centrala teman. Resultat: Resultatet redovisas under fem huvudteman; att bli sedd, att få veta, att utgå från patienten, att ha kontroll och egenmakt samt att hindras av sitt sjukdomslidande med tillhörande underteman. Resultatet visar att bekräftelse i vårdrelationen är viktigt för att skapa förutsättningar för patientens delaktighet. Om en patient har en känsla av att bli sedd, hörd, förstådd, respekterad som individ och bekräftad av vårdare kan ett ömsesidigt givande och tagande i relation uppstå och utgöra en god grund för delaktigheten.

"Tvinga mig inte!" En systematisk litteraturstudie av sjuksköterskors upplevelser i samband med tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård Ann-Christine Erngård Erika Sigvallius Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet Personer med psykisk ohälsa behöver ibland vårdas mot sin vilja för att de inte kan ta ställning till sitt vårdbehov. Sjuksköterskans roll blir att stärka autonomin hos personer med psykisk ohälsa. Det kan innebära att utföra tvångsåtgärder som bältesfixering och medicinering eller att bara neka någon att lämna enheten. Syftet med arbetet var att studera sjuksköterskors upplevelser i samband med tvångsåt-gärder i psykiatrisk vård. Vi har gjort en systematisk litteraturstudie och använt kvalitativ metod med manifest innehållsanalys.

Bakgrund: Det är en brist på specialistsjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård. Det är därför viktigt för arbetsgivaren att få kännedom om vad som motiverar specialistsjuksköterskanatt stanna inom psykiatrisk slutenvård och vad som får henne eller honom att söka sig frånslutenvården.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka specialistsjuksköterskors inom psykiatrisk vårdoch vårdenhetschefers uppfattningar om möjliga orsaker till varför specialistsjuksköterskorinom sluten psykiatrisk vård slutar.Metod: Studien är genomförd med kvalitativ metod och fokusgruppsmetoden valdes. En gruppbestod av fyra sjuksköterskor med specialistutbildning inom psykiatrisk vård. Den andragruppen bestod av två vårdenhetschefer. Intervjuerna spelades in och transkriberades.Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.

Bakgrund: All sjukvård som bedrivs i Sverige är frivillig, även den psykiatriska vården. Dock kan vården ibland ske med tvångslagar mot patienters vilja. När sjuksköterskan begränsar en patients autonomi i form av tvångsåtgärder kan det bidra till att sjuksköterskan upplever det etiskt jobbigt även om syftet är att göra gott för patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utföra tvingande åtgärder mot patienter med psykossjukdom inom psykiatrisk slutenvård, ur ett etiskt perspektiv. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades av författarna.

Depression och psykisk ohälsa är ett av världens mest vanliga sjukdomstillstånd. Behandling för depression sker vanligast i form av antidepressiva läkemedel och eller samtalsterapi. Personer drabbade av psykisk ohälsa kan drabbas av stigmatiserande behandling av andra och av sig själva. Stigma grundar sig i okunskap och missuppfattningar kring vad psykisk ohälsa är och vilka som drabbas.  Människors attityder inför psykisk ohälsa har visat sig avgöra viljan till att söka hjälp och ta emot behandling.

Bakgrund: Lag om psykiatrisk tvångsvård innebär att sjukvården har rätt att ta bort självbestämmanderätten från en individ om denne lider av en allvarlig psykisk störning. Restriktioner och tvångsåtgärder som tvångsmedicinering, avskiljning och fastspänning kan förekomma. Syfte: Syftet är att belysa hur patienter upplever tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Antonovskys Känsla av sammahang har använts som teoretisk referensram.

Introduktion. Våld mot personal inom psykiatrisk vård är ett stort problem, mentrots detta är det svårt att hitta pålitlig litteratur som belyser problemet. Syfte. Dennalitteraturstudie syftar till att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att förebyggavåld i sitt arbete med psykiskt sjuka patienter. Metod.

Syftet med denna studie har varit att försöka ta reda på om familjeterapi är tillämpligt på en psy­kiatrisk mottagning. Vi har intervjuat fyra familjer och deras behandlare för att få svar.Denna uppsats kan ses som en explorativ och kvalitativ studieVi har använt färdigformulerade, halvstrukturerade ? öppna frågor? och utvärderat enligt ?sam­forskningsmodellen?, d.v.s. vi har bjudit med klienter som medforskare för att försöka förstå vad som är verksamt och inte verksamt i familjesamtalen.De patienter och familjer vi intervjuat bekräftar familjeterapins synsätt, nämligen det faktum att när någon mår dåligt, påverkas hela familjen och dess nätverk,Samtliga patienter och deras anhöriga, som deltagit i denna studie, uttrycker att de fått hjälp när de sökt psykiatrisk vård.Även anhörigas behov har synliggjorts.Patienterna och deras nätverk har satt stort värde på relationen till ?sina? behandlare, som varit en trygghet och ett stöd under sjukdomstiden.Vi har genom studien kunnat fastställa att saklig och realistisk information är en viktig del i kon­takten med patienter och deras anhöriga.De flesta patienter och anhöriga upplever att det är viktigt att bli lyssnad på och tagen på allvar.Relationerna och samarbetet med behandlare påverkar patienters och anhörigas relationer till andra människor på ett positivt sätt.Resultaten går inte generalisera, men vårt huvudintryck är att familjeterapi är tillämpligt på en psykiatrisk mottagning. .