Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man arbetar på en specifik skola i Halmstad kommun med läs- och skrivsvårigheter. Samt huruvida det är nödvändigt med en diagnos för att få tillgång till hjälpmedel. Uppsatsen inleds med en kort bakgrund om vad läs- och skrivsvårigheter är, och lägger fokus på dyslexi. I tidigare forskning presenteras de olika begrepp och teorier som behövs för vår analys. Här ligger fokusera på lärarens bemötande av elever med läs- och skrivsvårigheter, betydelsen av att ha en diagnos, diagnostisering samt vilka hjälpmedels som finns.

Bakgrund: Ledarskapet för omvårdnaden är ett av sjuksköterskans kompetensområden och därmed en del av det dagliga arbetet. Därför är ledarskapet en viktig del av den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens för att säkerställa bästa möjliga omvårdnad för patienten. Detta kan upplevas som kravfyllt men också spännande.Syfte: Syftet med följande studie är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor ser på sin arbetsledarroll inom den psykiatriska omvårdnaden.Metod: Kvalitativ ansats. Fem stycken intervjuer genomfördes med sjuksköterskor från tre olika avdelningar inom en psykiatrisk klinik. Intervjuerna gjordes med stöd av en intervjuguide med öppna frågor.Resultat: I materialet framkom fyra teman.

I examensarbetet ?Det ska väl leda till lika skolor för alla på nått vis?? ? En kvalitativ studie om skolpersonalens syn på situationen för elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd i grundskolan är fokus på fem personer som är verksamma i en grundskola som är specialanpassad för elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd. Frågeställningen har sin utgångspunkt i en förändring i Sveriges skollag som innebär att elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning inte längre har rätt att gå i grundsärskola, alltså måste de gå i grundskolan. Utgångspunkten är hur verksamheten, eleverna samt pedagogik och bedömning har påverkats enligt intervjudeltagarna. Anledningen till att jag genomfört denna studie är att jag under min tid som timvikarie i denna verksamhet fått en uppfattning om att elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd har mycket svårt att nå grundskolans mål.

Borderline personlighetsstörning är en psykisk störning. Personer med borderline personlighetsstörning är impulsiva, affektiva och har ett självskadande och självmordsnära beteende. Personer med borderline har särskilt svårt med relationer och rädslan att bli övergiven och lämnad finns ofta hos dessa personer. Med anledning av detta finns den skäl att anta att personer med borderline har svårt med relationer även med sina vårdare. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer med diagnosen borderline personlighetsstörning upplever relationen till sina vårdare inom psykiatrisk vård.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

Att leva med ADHD innefattar en rad problem som hos den drabbade individen kanleda till sociala svårigheter och i förlängningen till ytterligare psykiskasjukdomstillstånd, såsom ångest och depression. Det är därför angeläget att undersökaunga människors egna erfarenheter av vad det innebär att ha fått diagnosen ADHD,för att finna vägar som kan reducera riskerna som kommer med diagnosen. Dennastudie riktar sig till unga vuxna med ADHD och syftar till att öka kunskapen om deunga vuxnas erfarenheter av att ha fått diagnosen ADHD. Till studien rekryteradesfyra unga kvinnor som alla hade fått sin diagnos inom det gångna året. Informanternarandomiserades ur ett barnpsykiatriskt register inom Region Halland.

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogers tankar om huruvida barn i behov av särskilt stöd påverkas av stora barngrupper i förskolan. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare, alla med lång erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. Förskollärarna arbetade även i stora barngrupper där det fanns barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna ansåg att stora barngrupper påverkade barn i behov av särskilt stöd. De intervjuade förskollärarna uttryckte svårigheter i att möta barnens olika behov och arbeta utifrån barnets förutsättningar i stora barngrupper.

Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att ha blivit behandlad med taktil stimulering som omvårdnadsintervention i psykiatrisk vård. Beröring är en väsentlig del av att uppleva omvärlden i människans liv. Människor berörs och berör andra genom livet och det är en form av kommunikation. Beröring är en viktig del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att uppnå hög vårdkvalitet och taktil stimulering (TS) är ett sätt att arbeta med beröring. Vi intervjuade sju personer som fått TS inom psykiatrisk vård med kvalitativ halvstrukturerad metod inom psykiatrin i Norrbottens län.

Det inträffar omkring 17 000 självmordsförsök i Sverige per år och hälften av dessa leder till psykiatrisk vård. Suicidriskbedömningar görs i psykiatrisk öppenvård av bland annat psykologer. Genom fem intervjuer undersökte vi ett i stort sett outforskat område: hur psykologer inom psykiatrisk öppenvård upplevde sitt arbete med suicidnära patienter. Vi använde tematisk analys för att analysera materialet vilket resulterade i två huvudteman: Att jobba på gränsen ? med undertemana Mellan liv och död, Mellan arbete och fritid och Mellan att vara psykolog och människa ? respektive Att balansera mellan acceptans och intervention ? med undertemana Förr eller senare så händer det samt Resurser och coping.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r en folksjukdom i det svenska samh?llet och m?nga beh?ver v?rd f?r detta. Sjuksk?terskans roll i den psykiatriska v?rden inneh?ller ansvar f?r omv?rdad och utf?ra medicinska behandlingar men ocks? att fr?mja individens sj?lvbest?mmande och delaktighet. Sjuksk?terskan anmodas att arbeta med personcentrerad ansats d?r relationen till patienten ?r avg?rande. Syfte: Att unders?ka patienters och sjuksk?terskors upplevelse av v?rdrelationen i psykiatrisk v?rd.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskans kompetens är en fördjupning av de kunskaper och förmågor som erhållits i grundutbildningen. Behovet av specialiserade sjuksköterskor ökar men då arbets-uppgifterna mellan grund- och specialistutbildade sjuksköterskor inte skiljer sig nämnvärt åt kan detta få till följd att specialistsjuksköterskorna lämnar det kliniska arbetet. Den specialistkompetens som efterfrågats riskerar därmed att försvinna. På denna grund, och som ett led i att förtydliga specialistsjuksköterskans roll i psykiatrisk slutenvård, är det av intresse att uppmärksamma hur specialistsjuksköterskan uppfattas och vilka förväntningar som finns på dennes kompetens. Syfte: att beskriva läkares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vård.

Detta examensarbete visar hur utvecklingen av taluppfattningen utvecklats i en elevgrupp från årskurs 1 till 3. Syftet är att få en djupare förståelse både vad tidigare forskare har kommit fram till och vad eleverna kan. Som metod har jag valt diagnoser och litteraturstudie. Diagnosen är genomförts under höstterminen i årskurs 1 samt i samma elevgrupp vårtterminen i årskurs 3. Resultatet visar att i årskurs 1 finns det cirka 20 % elever som inte klarade att besvara min diagnos om taluppfattningen upp till 10.

Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan användas för att bedöma hur likvärdigt betyg sätts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvärdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning där diagnosen jämförs med nationella prov skulle ge ett säkrare svar angående diagnosens tillförlitlighet.Diagnosens förmåga att förutsäga elevernas betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och gymnasiebetyg var starkare än sambandet mellan diagnos och grundskolebetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielärarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första? gymnasiekursen, (ii) grundskolor sätter betyg på olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förändras över sommarlovet..

Sekretessbelagd.