Diabetes mellitus typ 1 (T1DM) drabbar cirka 700 barn under 15 år i Sverige varje år, vilket har medfört att kraven på hälso- och sjukvårdens resurser angående diabetesomvårdnad har ökat. Syftet med uppsatsen var att beskriva interventioner till föräldrar vars barn nyligen diagnostiserats med T1DM, då livet förändras avsevärt när barnet diagnosticeras med en kronisk sjukdom. Den tillämpade metoden var en litteraturstudie med en modifierad form av innehållsanalys. Data som användes samlades in genom en databassökning av vetenskapliga artiklar, utifrån databaserna Cinahl och Medline. Sökningen utfördes med hjälp av sökord relaterade till studiens syfte.

Studien är genomförd på Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen är ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohälsa och tar emot män och kvinnor mellan 20-65 år. Man kan få en plats på boendet genom Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), Lagen om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM) och Socialtjänstlagen (SoL). Fem av de anställda på boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrån denna. De ska också ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men också se till att de boendes självförtroende ökar.Studien är kvalitativ och består av totalt åtta intervjuer med boende och personal samt två deltagande observationer.

I tidigare studier har det konstaterats att tandläkare generellt sett har bristande kunskaper när det gäller indikationer för antibiotikabehandling. Man har även kunnat se en tendens till överförskrivning. Syftet med studien var att undersöka hur antibiotikaförskrivningen på Tandvårdshögskolan i Malmö ser ut. För att uppnå detta tittade vi på indikationer och preparat vid antibiotikaförskrivning. Totalt granskades 609 förskrivningar från daganteckningar på Tandvårdshögskolan i Malmö mellan åren 2010 och 2012. I studien ingick 85 tandläkare. Det vanligaste preparatet vid behandling var Kåvepenin.

Att drabbas av endometriois kan påverka många aspekter i en kvinnas liv så som förmågan att få barn, det sexuella livet, sociala relationer och arbete. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Elva artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i sex slutkategorier: Att leva med en ständig smärta; Att tro att smärtan som sjukdomen förde med sig var normal; Att känna smärta vid samlag och påverkan på kärleksrelationer; Att bli bemött med okunskap och oförståelse; Att känna sig kontrollerad och styrd av smärtan; Att känna lättnad över att få en diagnos och känna hopp inför framtiden. Resultatet visade att kvinnor kände en oro över orsaken till smärtan som sjukdomen förde med sig.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolärt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolärt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka välbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera äldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet är inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvårdnaden för denna patientgrupp.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

De senaste decennierna har stora samhällsförändringar skett för att förbättra situationen för människor med psykisk ohälsa. Trots detta riskerar personer med psykisk ohälsa genom fördomar både av andra och sig själv att hamna i ett socialt utanförskap. Psykos är ett samlingsnamn för symtom där verkligheten förändras genom exempelvis hallucinationer eller vanföreställningar. Cirka 70 000 personer i Sverige har någon gång vårdats i psykiatrisk slutenvård för psykossymtom. Personer med psykos upplever att de kan känna en förändring av jaget och förlora kontrollen över vem de är.

AbstraktBakgrund: Hepatit C är inte enbart en medicinsk diagnos utan även en social och diskriminering av patienter med hepatit C förekommer. Mellan åren 1988-1989 identifierades det virus som orsakar hepatit C och som cirka 200 miljoner människor i världen är bärare av. Syftet: Är att belysa upplevelser av att leva med hepatit C, samt attityder och bemötande i möte med vården. Metod: Litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 2001-2011. Artiklarna är klassificerade och värderade.

I den här studien har jag undersökt hur högstadieskolor i Lappland arbetar med elever som har en ADHD-problematik. Studien inkluderar både elever med en ADHD-diagnos och de som har en odiagnostiserad ADHD-liknande problematik. Undersökningen gjordes med hjälp av en enkät som skickades ut till samtliga 31 skolor i Lappland och av vilka 21 svarade. Studien bottnar i ett relationellt perspektiv och inkluderingsprinciper enligt Vygotskijs teorier. Bland skolorna i Lappland erbjuder man många olika typer av stöd. Alla de olika stödinsatser som gavs som svarsalternativ i enkäten förekom i skolorna och med tanke på denna variation bör det gå att hitta rätt stöd för varje individ.

Sepsis (blodförgiftning) är ett allvarligt tillstånd och behöver en snabb diagnos som fastställs genom blodprov. Blodprov från hela Stockholms Län skickas till Karolinska Universitetslaboratoriet (KUL) för analys, där biomedicinska analytiker och läkare fastställer arten på infektionen och beslutar vilken antibiotikabehandling är optimal.Målet med arbetet var att identifiera eventuella problem som skapar flaskhalsar hos Klinisk Mikrobiologi i Solna som är en del av KUL. Därefter skulle lösningsförslag framföras och möjligheten att införa blodprover i ett nytt automatiskt system, BD Kiestra Total Lab Automation undersökas.Verksamhetskedjan för laboratoriet analyserades genom observationer och läsning av metodbeskrivningar. Utifrån verksamhetsanalysen identifierades sedan problem. En utbildning med BD Kiestra TLA gav en översikt av hur systemet fungerar samt fördelarna med att använda det.Genom litteraturstudier samt öppna intervjuer kunde förslag på lösningar och förbättringar framföras. Resultaten behandlar de lösningsförslagen för de identifierade problemen, och sammanfattas i en tabell. BD Kiestra TLA behandlades separat med en systembeskrivning, följt av de problem som finns för införandet av blodprov och hur dessa problem kan lösas..

Jag har skrivit detta arbete framförallt för att uppmärksamma barnens odiagnostiserade olikheter men även för att se vilka stödinsatser det finns inom skolan. Syftet med arbetet är att identifiera dessa olikheter och ta reda på verksamheternas stödinsatser ? som i detta fall är inriktat på gymnasiet. Jag vill se om verksamheterna uppmärksammar elevernas olikheter och om man medveten anpassar utbildningsmålen och tillgodoser deras individuella behov efter dessa olikheter ? jag vill se om man ser till elever som inte har en diagnos och om dem har samma förutsättningar till stöd i deras undervisningssituationer.Jag kommer ta reda på hur specialpedagogerna arbetar med dessa elever och hur dem organiserar deras pedagogiska arbete.

Bakgrund: Våra levnadsvanor har en central roll vid uppkomsten och utvecklandet av diabetes. Det primära vid vård av personer med typ 2 diabetes är att stödja egenvården. Målet med behandling av diabetes är att behålla en god livskvalitet samt förhindra komplikationer orsakade av sjukdomen.Syfte: Syftet var att undersöka den egenvård som personer med typ 2 diabetes utför.Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor användes. Tio personer med typ 2 diabetes intervjuades. Innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att kunskap om egenvård och livsstilsfaktorer som påverkar typ 2 diabetes, ger den drabbade möjlighet att själv påverka sjukdomens progress.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolärt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolärt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka välbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera äldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet är inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvårdnaden för denna patientgrupp.

I många kommuner finns språkklasser. För att bli mottagen till språkklass krävs någon diagnos inom språkstörning. Aktuell forskning gör gällande att språkstörning sällan är en isolerad funktionsnedsättning. Barnets svårigheter kan förklaras utifrån att språkstörning är den mest framträdande funktionsnedsättningen vid en given tidpunkt eller att språkstörningen är en markör på andra utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar främst i skolålder. Syftet med studien är att få kännedom om beslutsfattares och pedagogers erfarenheter och uppfattningar om begreppet språkstörning och överlappande utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar samt hur detta påverkar kriterier och beslut som ligger till grund för mottagande till språkklass.