Sökresultat:
299 Uppsatser om Psykedeliska droger - Sida 13 av 20
Bakomliggande faktorer till presbyacusis; en litteraturstudie av mindre kända faktorer
Background: More than half of the elderly (65-84 years) in Sweden have problems with hearing. In some studiesit?s discussed if age related hearing loss or presbyacusis is a part of natural aging or if it depends on underlyingfactors.The purpose of this literature study was to analyse scientific papers which illustrate correlations between lessknown underlying factors and presbyacusis, defined from psychoacoustic and/or neurofysiological tests.Material and method; Literature study where scientific papers, relevant to the purpose of the study and thequestions at issue were found in the database PubMed.The result shows that cardiovascular disease, hormones, diet and drugs have an influence on presbyacusis. Thehealth condition of the individual and their lifestyle matters, likewise estrogen which according to the results of 2studies has a protective effect on hearing.Conclusion; The studies show that heart attack and high systolic blood pressure in women have a correlation topresbyacusis, but not in men, - the hormone estrogen, - some vitamins, antioxidants and diet have a protectiveeffect on hearing and studies show that smoking and alcohol have negative effects..
"En påse i handen, punkt slut" : En studie om krav, kontroll, stöd och stress hos före detta interner
Syftet med denna studie var att se hur stress, krav och kontroll såg ut hos före detta interner,under och efter deras straff. Då de ska tillbaka till ett liv utan kriminalitet och droger.Till utförandet av studien valdes att göra en kvalitativ metod, en halvstrukturerad intervju därvi tematiserade intervjun i fyra kategorier: (1) hur är upplevelsen av stress före, under ochefter frigivning, (2) hur man upplever stöd, hjälp och information från kriminalvården vidfrigivningen, (3) vilka förväntningar finns från omgivningen och från individen själv och (4)vilka krav finns från omgivningen och från individen själv, för att i så stor utsträckning sommöjligt kunna tolka och sätta sig in i den enskilde respondentens situation. Kriteriet för attmedverka i intervjun var att respondenten har en kriminell bakgrund och har tidigare varitdömda till fängelsestraff, sluten ungdomsvård, fotboja eller samhällstjänst. Resultatet visadeatt kraven i första hand före, efter och vid frigivning har respondenten från sig själva och intemycket från kriminalvården. Stöd från andra har en mycket stor betydelse och att upplevelsenav frigivningen ser mycket olika ut för olika interner..
Polisens möte med familjen och människan bakom missbrukaren : Ur polisens, missbrukarens, anhörigas och min egen synvinkel
Studien handlar om hur missbrukare och anhöriga ser på bemötandet från polisen. Den ger även en bild av hur polisen ser på sitt bemötande med ovannämnda. I rapporten beskrivs hur en familj med alkohol problematik kan fungera, samt vilka faktorer som kan underlätta för en sådan familj när de kommer i kontakt med polisen. Enkäter har lämnats till både missbrukare, anhöriga och poliser, för att få information om dera erfarenheter. De har fått beskriva tankar och känslor kring sitt missbruk, sin anhörigsituation och sitt arbete.
CANNABISBRUK OCH BROTT - En litteraturstudie gällande sambandet mellan bruk av cannabis och brott
Termen cannabis används för samtliga droger som framställs ur växten Cannabis sativa, inklusive marijuana. Cannabis är, i flertalet länder, ett narkotikaklassat preparat som är ett återkommande debatt tema. Debatterna angående cannabis styrs främst utav en legalisering gällande cannabisbruk, vilket lett till att flera länder runt om i världen inlett en legaliseringsprocess av detta bruk. Cannabis är den mest brukade drogen i västvärlden trots att den generellt anses har en skadlig påverkan på individer. Denna uppsats avser att genom en litteraturstudie undersöka om det finns något samband mellan cannabisbruk och brottslighet, ett annat syfte är att undersöka hur starkt ett eventuellt samband är.
Pedagogisk utformning av ANT-programmet ?Steg-för-Steg?
Abstrakt
Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för ANT-programmet
Steg-för-Stegs pedagogiska upplägg. Genom att:
? Analysera programmets pedagogiska utformning
? Studera några ledares syn på det pedagogiska upplägget.
Metod: Denna uppsats är grundad i en hermeneutisk ansats eftersom intresset
var att studera innebörden och dess betydelse och därigenom finna förståelse.
Texttolkning av programmets kursmaterial har använts för att kunna se vilken
pedagogisk utformning programmet har och intervjuer har använts för att få
kunskaper i tre ledares syn på programmets upplägg.
Resultat: Sammanfattningsvis visar resultatet att det finns två pedagogiska
utformningar på Steg-för-Steg program.
Depression hos män : Symtom och beteenden hos män som bör uppmärksammas inom sjukvården
Bakgrund: Depression är en global sjukdom och kan drabba vem som helst, år 2020 beräknas depression vara den näst största sjukdomsbördan i världen. Skillnader mellan män och kvinnors symtom och beteenden vid depression kan vara en förklaring till att män med mild depression lätt förbises av läkare. Män kan därmed bli utan den behandling som är nödvändig. Syfte: Att beskriva mäns symtom och beteende vid depression. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ och/eller kvantitativ ansats.
Socialt arbete och säkrare sex - En studie om personalens förutsättningar i arbetet med ungdomar och unga vuxna
Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka förutsättningar personal inom socialt arbete har för att kunna arbeta med säkrare sex med särskilt riskutsatta ungdomar och unga vuxna. För att undersöka detta har en enkätundersökning genomförts som skickats ut till fältverksamheter samt öppenvårdsmottagningar som i någon utsträckning tar upp området alkohol och droger. Enkäten har skickats ut till 89 verksamheter i Skånes samtliga 33 kommuner. Sammanlagt har 229 svar inkommit, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 60,1 procent. Här framkommer att personalen har begränsade förutsättningar att arbeta med säkrare sex och att de organisatoriska resurserna för att stödja detta arbete brister.
Ungdommar och missbruk - en olycklig kombination. : Om polisens arbete med att hjälpa ungdomar med narkotikamissbruk
Rapporten handlar bl. a. om vad polisen ska tänka på, vid sidan av lagstiftningen, för att göra rätt hjälpande insatser för ungdomar (12-16 år) med narkotikamissbruk. Resultatet av denna rapport bygger på en kunskapsinsamling via litteratur om ungdomar och narkotika, offentligt tryck samt Internet. Vi har också genomfört intervjuer, pratat med representanter från Socialtjänsten samt via e-post haft kontakt med en polis I rapporten redogör vi för att det är viktigt att polisen arbetar för att beivra narkotikamissbruk.
Om missbruk och förtroendeförvaltning
I rapporten redovisas resultatet av sex intervjuer hållna med personer med missbruksproblem eller tidigare missbruksproblem. I inledningen till rapporten beskrivs ansvaret i att som myndighetsanställd behandla även utsatta grupperingar i samhället, som människor med missbruksproblem, på ett förtroendeingivande sätt, såväl socialt som juridiskt. Under rubriken syfte, beskrivs målet att genom de intervjuer som hållits, få en uppfattning om hur intervjupersonerna upplever att det är att vara i kontakt med Polisen, Socialtjänsten samt Hälso- och sjukvården. Till syftet hör även att få en bild av vad som varit till gagn eller skada för intervjupersonernas förtroende för dessa myndigheter. I metoden beskrivs på vilket sätt intervjuerna presenteras, hur intervjupersonerna valdes ut samt faktorer hos intervjupersonerna som skulle kunna vara av betydelse för hur de svarar.
Amfetamin : en kartläggning
Amfetaminsmugglingen in till Sverige har under senare år blivit allt mer omfattande likaså missbruket. Poliser kommer att komma i kontakt med narkotika och problematiken runtomkring det samma i sitt dagliga arbete. Syftet med rapporten är att läsaren ska få kunskap om hur smugglingen fungerar in till Sverige och hur stort missbruket är. Amfetaminets historia börjar under andra världskriget. Soldater i de stridande förbanden fick amfetamin för att få bättre uthållighet.
Träffpunkten- Sociala relationers betydelse för människor med missbruksproblem
I denna studie har jag undersökt vad sociala relationer betyder för människor med missbruksproblem i form av droger och alkohol. De sociala relationerna har kommit att inbegripa andra missbrukare men även människor som jag definierar befinner sig utanför missbruket och därmed är accepterade och inräknade som en del av samhället. Människor med missbruksproblem står utanför samhället, de har inte en plats som människor som lever ?normalt?. Människor med missbruksproblem har även svårt att bli accepterade av samhället och deltagarna i denna studie upplever att de aldrig får en chans att komma tillbaka.Jag valde att använda mig av en hermeneutisk metod, som handlar mycket om att sätta sig in i den andres livsvärld.
Att som missbrukare inte vilja leva mer - om samband mellan missbruk av alkohol och droger och suicidala handlingar
The purpose of this study was to explore the connection between substance abuse and completed/attempted suicide. Central questions were who the substance abusers who commit suicidal actions were. The study also tries to find out which factors that contributes to this behaviour and why it is so common amongst substance abusers. All from the point of view of three scientist and three persons working with treatment of addicts who were interviewed. The results of these interviews were analysed on an individual level with a psychological theory.
Efter institutionen : en uppföljning av institutionsplacerade ungdomar
Syftet med studien är att undersöka institutionsplacerade ungdomars situation beträffande missbruk, kriminalitet och psykisk hälsa samt belysa deras syn på institutionsvistelsen, ett år efter utskrivning. Följande frågeställningar berörs i uppsatsen:- Hur ser ungdomarnas bruk av alkohol och droger ut vid inskrivnings- respektive uppföljningstillfället?- Har ungdomarnas kriminella beteende förändrats vid uppföljningstillfället?- Har ungdomarnas psykiska hälsa förändrats sedan inskrivning?- Hur ser ungdomarna själva på institutionstiden?Frågeställningarna har besvarats genom ett färdigställt intervjumaterial (ADAD), omfattande inskrivnings- och uppföljningsintervjuer med 105 ungdomar som varit placerade vid två SiS-hem.Resultatet jämförs med den tidigare publicerade svenska ADAD- uppföljningen och diskuteras mot bakgrund av Levins (1997; 1998) och Andreassens (2003) resonemang om institutionsvård samt mot annan forskning inom området.Slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att situationen för de undersökta ungdomarna har förbättrats något och att majoriteten av ungdomarna har positiva upplevelser av institutionstiden. Trots detta har många fortfarande beteendeproblem och emotionella svårigheter. Ingen av ungdomarna har slutat missbruka, 84 procent är fortfarande brottsaktiva och många mår psykiskt dåligt.
Cannabis : Sveriges vanligaste drog - varför?
Cannabis är världens och Sveriges vanligaste narkotika. En undersökning gjord av Brå 2005, visar att 11,9 % av svenska befolkningen mellan 16-64 år har rökt cannabis någon gång i sitt liv. Trots detta visar studier att Sverige ligger långt under det europeiska genomsnittet av ungdomar som provat narkotika. Syftet med vår rapport är att försöka ta reda på några av orsakerna till varför just cannabis är så vanligt förekommande och vilka faktorer som kan vara avgörande i valet av brukandet av denna drog. För att besvara våra frågeställningar har vi tagit del av rapporter, studentlitteratur från tidigare moment, samt övrig fakta i form av Internet och litteratur.
Har etnicitet betydelse? En studie av sex mammors möte med en Mini-Maria mottagning
Mini-Maria Nordost är en av fyra öppenvårdsmottagningar i Göteborg för unga som har bekymmer med alkohol och eller droger. Verksamheten vänder sig till ungdomar upp till 21 år och även till deras anhöriga. Syftet med min uppsats är att undersöka hur föräldrar upplever mötet med mottagningen och samtal som metod. Jag har gjort en kvalitativ studie där sex mammor har intervjuats, fyra med utländsk bakgrund och två med svensk bakgrund. Frågeställningarna handlar om i vilken mån man upplever samtal som metod som meningsfull och hur erfarenhet av att växa upp i en annan familjekultur än den svenska påverkar hur man hanterar bekymmer med tonårsbarns drogmissbruk.