Sök:

Sökresultat:

362 Uppsatser om Psychotic disorder - Sida 4 av 25

Hur tillgodoses barnets bästa på bästa sätt i svensk rätt?

This is a qualitative study which purpose is to examine the experiences of the recovery process after a treatment for eating disorders.                                                         The questions we have decided to examine are; how did the women adapt to a healthier life after treatment, what are the women's perceived experiences of the aspects related to identity and identity work, and what external social influence was seen as important for their adjustment process to a healthier life?Methods: We have used computer-supported and semi-structured interviews. There were a total of nine women who took part in the study.                                                                                                                    Results: Majority of these women have been recovered from their eating disorders, but some still have major or minor problems. They found it rather difficult to adjust their life's without an eating disorder.Conclusions: Increased self-awarness led to greater control over the eating disorder. The women could begin to confer the new features that they identified with.

Mindfulness för ungdomar med ADHD : Effekten av en mindfulnessbaserad korttidsintervention i grupp

Svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet är vanliga bland ungdomar. Förstahandsbehandlingen vid ADHD är farmakologisk, men den hjälper inte alla och flera bieffekter rapporteras. Denna studie undersökte om en åttaveckorskurs i mindfulness för ungdomar med ADHD skulle vara genomförbar, påverka deras grad av mindfulness samt påverka deras grad av ADHD-symtom. Sju ungdomar (14-18 år) deltog i studien som hade en multiple case design. Resultaten visade att interventionen kan betraktas som genomförbar och att en deltagare ökade sin grad av mindfulness.

Ådalen och bloody sunday: En jämförande fallstudie av militärt våld

The 1900s saw two incidents of states using their military in civil disorder situations, which resulted in the killing of unarmed citizens. May 14, 1931 in Ådalen, marks a significant part of Swedish history and its view of the use of military force.  On that day, a peaceful protest march escalated, which resulted in live firing by the military stationed there to uphold law and order. This resulted in the deaths of five civilians and the prohibition of the use of military force in incidents of civil disorder. In 1972 in Northern Ireland a similar event took place on January 30, which is commonly known as Bloody Sunday. The Troubles were raging and resulted in protests for civil rights by nationalists.

En studie av elektronisk mobbning : Vilka kunskaper om och erfarenheter av elektronisk mobbning har flickor med språkstörning och autismspektra

The purpose of this study is to analyze the phenomenon of ?electronic bullying?, and furthermore to describe how this phenomenon is perceived by teenage girls with language disorders in combination with autism spectra. The conclusions and result from this study is derived from six in-depth interviews, thereof four being with girls with autism spectra diagnosis and all but one diagnosed with language disorder in addition (referred to as main respondents). The two reminding girls neither had language disorder nor autism spectra (referred to as comparing respondents). They were added to the study for the purpose of comparing their experiences and descriptions of those with language disorder and/or autism spectra diagnosis. For interpretation and analysis of study result, I have applied the method of phenomenology.                              The study?s main respondents had own experiences in the area of electronic bullying, albeit their level of knowledge of the subject were very limited and they had problems to interpret information given.

Unga Vuxna med psykisk sjukdom : Att våga prata om sin sjukdom

Aim: The aim of this study was to investigate the quality of the social network in regard to young adults, with psychological disorders, and their possibilities to be open about their disease. In addition the study aimed at identifying possible causes to perceived difficulties by young adults to talk about their disease. Method: The survey was a quantitative study with descriptive design. The data was collected using a study-specific questionnaire on a clinic for young adults with psychological disorders, between 18 and 25 years of age. Out of 123 potential participants 79 (64 %) answered the questionnaire, of which two were excluded because they did not see themselves as suffering from mental illness. Results: The results showed that the participants of the study stated that they had a social network and the majority (90%, n=69) considered they had someone to talk to about their disease, but most of them wanted to be more open about their illness.However, the majority had some form of difficulty to talk about their disease with their social network. The most common specified causes were to feel ashamed of their disease and that the mentally ill persons did not think they would be properly understood.Almost the half of the participant experienced that they had some form of difficulty to be open about their mental disorder in front of health professionals and the most common specified causes was that the participant did not thought that they would be properly  understood  or that they did not felt confidence before the health professionals. Conclusion: Young adults with psychological disease have difficulty to be open about their disease, partly because of stigma.

Effekten och betydelsen av arbetsterapi för personer med Attention Deficit Hyperactivity Disorder : En litteraturstudie

Bakgrund: Personer med Attention- Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) har ofta svårigheter att hantera sin vardag på många olika plan. Arbetsterapeutisk behandling syftar till att underlätta det dagliga livet och därmed minska svårigheterna som personer med ADHD upplever i sin vardag.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder samt dess effekt och betydelse för personer med personer med ADHD.Metod: Studien är en litteraturöversikt där både kvalitativ och kvantitativ forskning ingår. Sökningen efter aktuell forskning utfördes i databaserna Cinahl och PsycInfo. Totalt 11 artiklar uppfyllde urvalskriterierna. Interventionerna i studierna kategoriserades efter liknande innehåll.Resultat: Interventionskategorierna syftade på att förbättra den sociala och motoriska färdigheten, anpassa miljön, förändra aktivitetsutförandet och att ge psykoeduktiv behandling till omgivningen.

Att leva med ADHD som vuxen

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre områden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och på så vis öka förståelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna män med ADHD-diagnos. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade på en stor spridning av hur funktionsnedsättningen ADHD påverkade livet. Det var främst symptomen uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svårigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. Svårigheterna yttrade sig dock på väldigt olika sätt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgång.

Ser jag ut som ett monster eller har jag BDD? : Fem kontrollerade fallstudier av exponeringsbehandling vid Body Dysmorphic Disorder.

SammanfattningBody Dysmorphic Disorder (BDD) karaktäriseras av en fixering vid en inbillad defekt i utseendet. BDD leder till påtagligt lidande och svårigheter att fungera i vardagen. Diagnosen förknippas med depressivitet, social ångest och hög suicidrisk. Syftet med studien var att under svenska förhållanden prova en behandling bestående av exponering med responsprevention (ERP) och monitorering på patienter med svår BDD-problematik. I single-case designer av 5 patienter undersöktes effekten av ERP som specifik faktor utöver terapeutnärvaro och monitorering.

När hälsa blir ohälsa : En studie om Ortorexia Nervosa och två sorters självkänsla

Ortorexia Nervosa (ON) är ett idag relativt okänt fenomen och detfinns skilda åsikter angående vilken typ av problem det är. Det finns desom menar på att det kan vara en ätstörning eller ett tvångssyndrom.Studien genomfördes med syfte att undersöka hur utbrett ON är hosträningsintresserade människor samt undersöka om bassjälvkänsla ochförvärvad självkänsla kunde relateras på olika sätt till graden av ONsamt se ifall kön och ålder har någon inverkan på detta.Undersökningen genomfördes med enkäter som mätte graden av ONoch självkänsla på 102 deltagare. Det visade sig att 33% av antaletdeltagare hade poäng över tröskelvärdet för ON. Studiens äldre ochyngre deltagare visade sig vara de som fick högst poäng på testet förON, dock hittades ingen skillnad beträffande kön. Inga signifikantasamband mellan ON och de två typerna av självkänsla kunde hittas.Idag är forskningen bristfällig inom ON och fler studier behövs..

"Det är som om vi inte ens existerar" : En studie av Aftonbladet och Dagens Nyheters rapportering om ätstörningar hos män 2010-2012

The title is a quote from a blog entry written by the Swedish journalist Linus Fremin. For many years Fremin suffered from bulimia and he claims that men for a long time have been excluded from medias coverage of eating disorders.We wanted to try this thesis and decided to do a quantitative study of articles published in two Swedish newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter, regarding eating disorders during the period 20101129-20121129. We studied 199 articles and counted the occurrence of men and women in the texts.Our study showed that women were represented in a majority of the articles, whereas the men were clearly much more absent. In most of the articles eating disorders were described as a female issue and men were rarely included. It?s difficult to say how the ideal division of men and women in media?s coverage of eating disorders should look like.

?Det känns som att jag träffar en vän, men inte en riktig kompis? : en kvalitativ studie om fyra brukares upplevelser av boendestöd

The aim of this study is to explore how the people with a mental functional disorder experience living support. This studies research questions are; What kind of help do the clients receive from living support? Do they feel that they need more help or do they receive more help then they fell that they need? What does the relationship look like between the clients and the supporter? To answer these questions a qualitative research approach was used. Four clients where interviewed. The results are presented using themes and quotations.

En skola för alla? : En skola för elever med autismspektrumtillstånd?En kvalitativ studie som undersöker skolsituationen för elever med autismspektrumtillstånd i en svensk kommun

The overall aim of this case study is to find the conditions for pupils in the nine-year compulsory school with Autism Spectrum Disorder (ASD) who are instructed in the ordinary classroom. The study explores what kind of support the schools offer these pupils. The study also examines the views of the teachers´, special educators´, principals´ and municipal representatives on what kind of support these pupils need and ought to be offered.The methods used were qualitative interviews and a questionnaire study.The theoretical basis of the study is the three different perspectives of special pedagogy. These perspectives represent three different views on the disorders of pupils.The overall result shows that the municipality offers little support for schools. The study shows that there is little collaboration between schools and ASD-specific support outside school.

Arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter för barn i åldern 5-12 år med Attention Deficit Hyperactivity Disorder. : En litteraturöversikt

Syftet med denna studie var att genom granskning av litteratur undersöka vilka typer av arbetsterapeutiska interventioner som görs för barn med ADHD i åldern 5-12 år, samt effekten av dessa. En litteraturöversikt valdes som metod för att undersöka kunskapsläget inom ämnet ADHD. Litteratursökning genomfördes via databaser tillgängliga vid universitetsbiblioteket vid Luleå Tekniska universitet och sju artiklar valdes ut. Analysen visade att interventionerna riktade sig främst mot att stödja barnen med koncentration, stillasittande och stärka kognitiva svårigheter. Resultatet av denna rapport beskriver exempel på typer arbetsterapeutiska interventioner gjorda för barn med ADHD.

Är borderline personlighetsstörning en kvinnlig diagnos? : En kvalitativ studie om borderline personlighetsstörning och könsskillnader

The aim of the study is to investigate how clinicians in psychiatric care for adults consider borderline personality disorder to be manifested in men and women, respectively. Could there be a tendency to over-diagnose women and under-diagnose men? In addition, the purpose of the study is to bring clarity to the reasons for gender differences within borderline personality as perceived by the clinicians. The study is based on an inductive approach, in which interviews have been conducted with twelve clinicians working with borderline personality disorders to gain a deeper understanding of how the clinicians consider the manifestations of gender differences.The clinicians described tendencies for women to deliberate self-harm, have mood swings and problems in relations. Men with borderline personality disorders are described as having a higher degree of e.g.

Erfarenheter av sorg hos närstående vid suicid

Bakgrund: Barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har svårigheter med uppmärksamhetsförmåga samt impulsivt och hyperaktivt beteende. Arbetsterapeuter genomför interventioner med mål att förbättra barns förutsättningar för lärande och att utvecklas socialt, teoretiskt och aktivitetsmässigt. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter på inlärningsförmågan hos barn i åldern 6-12 år med Attention Deficit Hyperactivity Disorder.Metod: Studien är gjord i form av en litteraturöversikt utifrån aktuell publicerad empirisk forskning. Resultatet bygger på 13 artiklar som beskriver effekten av arbetsterapeutiska interventioner.Resultat: Resultatet beskriver hur arbetsterapeuter arbetar med barn med ADHD genom att anpassa miljön, arbeta med barns förmåga att fungera i social kontext, påverka barns kognitiva kapacitet och anpassa aktivitet. Interventionerna beskrevs generellt ha en positiv effekt på den problematik målgruppen barn med ADHD har.Slutsats: Interventionerna påverkar och visar effekt på faktorer viktiga för barns inlärningsförmåga och utveckling.

<- Föregående sida 4 Nästa sida ->