Studiens syfte var att försöka belysa två sätt att se på missbruk (biologisk och psykosocial) som dominerar i missbruksdebatten i dagens Sverige. Vår avsikt var att kartlägga vilket synsätt socialsekreterarna inom missbruksvården har och hur deras synsätt påverkar vilken behandling deras klienter får.Våra huvudfrågeställningar var - vilka synsätt har de utredande socialsekreterarna? Kan socialsekreterarnas olika synsätt på missbruk påverka val av behandlingsmetod för klienter? För att kunna få svar på våra frågeställningar tog vi hjälp av två underfrågeställningar. Dessa var - vilka kunskaper har socialsekreterarna om den senaste hjärnforskningen och om psykosociala förklaringsmodeller? Går det att kombinera dessa två olika synsätt?Metoden vi använde var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem socialarbetare.

Problem: En problematik i sjukvården är att psykosociala problem sällan eller aldrig fångas upp av vårdpersonalen, att vara ung är en riskfaktor för att drabbas av psykosociala problem. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om den psykosociala påverkan som unga kvinnor med bröstcancer upplever. Syftet: var att belysa unga kvinnors upplevelser av sin bröstcancer ur ett kosocialt perspektiv, relaterat till omvårdnad.Metod: En litteraturstudie, där 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte användes. Resultat och konklusion: Bröstcancern påverkade kvinnans relationer med de anhöriga både positivt och negativt. De kroppsliga förändringar som uppstod till följd av bröstcancern skapade funderingar kring reproduktion, sexualitet och femininitet. De unga kvinnorna upplevde brist  på anpassad information och anpassat stöd, de upplevde även att de förlorade sin identitet. Rädslan för att dö eller återinsjukna präglade kvinnornas liv.

Background: Stress is a contributing factor to the increase in mental illness among teenagers. The school nurses are obliged to work promotive to prevent ill health in teenagers. The psychosocial part takes more of school nurses? time while other school health duties increases.Purpose: To highlight the school nurses? experience of teenagers stress and the work to help them deal with it.Method: A qualitative study with semi-structured questions. A strategic sample was used and eight nurses participated.

BackgroundSexual health is affected by disease, dysfunction and disability but can also be experienced in spite of illness. To get a deeper knowledge of what the nurse does for the patients the background is written with the support of the holistic care and Katie Eriksson theoretical perspectives health and suffering.AimThe aim of this study is to describe the factors to why nurses do not prioritize patients' sexual health in the nursing care.MethodA literature review based on nine qualitative and quantitative studies focusing on the barriers perceived by the nurses to address sexual health.ResultThe result of this study showed that the barriers were many. Factors related to nurses unwillingness to talk to patients about sexuality and sexual health were difficulties in nurses' psychosocial work environment and lacking competence concerning sexual health. The fact that sexuality is a sensitive subject, factors related to the patient and that it was someone else's responsibility to raise the topic were other factors that made it difficult.ConclusionWe conclude that a stressed workplace where there is a lack of time and stress along with a poor education and uncertainty leads to no grasp of the subject and the problem slides between health professionals. Patients' sexual health remains untreated.

This paper was part of the ongoing cooperation between the Swedish Civil Aviation Authority and the Department of Psychology at Lund University. The purpose of this study was to develop a self-report measure regarding human factors, for the air traffic controllers to fill out before they start their working shift. This in order to aid the team leaders in their judgment regarding the air traffic controller's ability to perform at the right safety level. The self-report measure would also serve as an aid for the air traffic controllers who have a responsibility regarding their own performance. If successful this self-report measure would make it easier for the air traffic controllers to be alert regarding certain factors that can have a large impact on their performance.

Arbetets struktur kan påverka individens hälsa i både positiv och negativ bemärkelse. Syftet med denna studie var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på Ängdala Skolor. En kvantitativ metod har använts där 50 ut av 55 anställda som under våren 2009 arbetade på Ängdala Skolor har besvarat en validerad enkät. Resultatet analyserades utifrån Karaseks och Theorells krav-kontroll- stöd modell som teoretisk referensram tillsammans med teorier kring socialt stöd och stress på arbetsplatsen. Då populationen var liten har resultatet även till viss del jämförts med en tidigare studie inom samma område, utförd av Region Skåne.

The aim of this study was to study how Swedish youth national football players handle stressful events in sports. A longitudinal questionnaire diary was constructed from a revised version of Nicholls and Polmans (2007) design with the intention of recording in-sport and psychosocial stress, choice of coping strategy and coping effectiveness. The participants were 59 Swedish youth national football players born 1992 observed during a four day national training camp held by the Swedish Football Association. Data were drawn from a quantifying analyzing method. The main result showed that the most common stressors reported were, physical injury or pain, experiencing teammates or opponents to perform better and feeling generally insecure during training camp.

Bakgrund: Psykosocial hälsa har en stor roll i bestämmandet av hälsa på arbetsplatser, svag psykosocial hälsa kan kopplas till försämrad allmän hälsa samt förhöjd sjukfrånvaro. Samtidigt visar forskning på hur transformativt ledarskap kan påverka arbetsmiljön och anställda vilket resulterade studiens syfte.Syfte: Syftet var att undersöka transformativt ledarskaps påverkan på anställdas psykosociala hälsa och arbetsmiljö.Metod: Studiedesign som antogs var en systematisk litteraturstudie där sju databaser genomsöktes och totalt 19 vetenskapliga artiklar som svarade på syftet användes. Alla artiklar genomgick granskning av vetenskaplig kvalité och en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier.Resultat: Tre kategorier hittades och de benämns som medför positiva effekter på psykosocial hälsa, betydelse för den psykosociala arbetsmiljön samt hälsovinster i ett större perspektiv. Resultatet indikerar att transformativt ledarskap kan användas som ett kraftfullt salutogent verktyg för hälsopromotion på arbetsplatsen och att ledarskapet kan skapa bättre förutsättningar för förbättrad psykosocial hälsa.Implikation: Ytterligare forskning krävs för att kartlägga transformativt ledarskap i skilda kulturella, geografiska och praktiska kontexter samt att kvalitativa studier kan ge en mer nyanserad bild av effekterna och på så vis kan ge en tydligare indikation på hur integreringen av transformativt ledarskap kan ske i organisationer och verksamheter..

Background:In Sweden and Northern Europe, cardiovascular disease mortality rates are high. The clinical picture in the Western world is dominated by lifestyle diseases in which individual behavior and attitudes have a significant impact on the health effect. In the society cardiovascular disease is seen as an illness factor and contribution to disability. Conditions for a good life are not only good health also factors such as intimate relationships and meaningful work which affect the person's quality of life.Aim:Lifestyle changes and quality of life for patients, regarding cardiovascular disease.Method:A literature review was made. Eight articles, quantitative and qualitative were analyzed.

Denna studie handlar om polisers upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön samt med avseende på hot och våld i arbetet. Genom en kvalitativ undersökning har intervjuer utförts med poliser för att få en djupare förståelse. Slutsatsen för denna studie görs genom att svara på frågeställningarna som är konstruerade för denna studie. Det finns tre frågeställningar: Hur påverkar psykosociala arbetsmiljöer polisers privatliv? Gruppdynamikens roll i psykosociala arbetsmiljöer? Faktorer som påverkar/motverkar psykosociala arbetsmiljöer? Polisernas upplevelser på sin psykosociala arbetsmiljö var varandra väldigt lika.

The purpose of this article is to examine how social workers may experience fear in their profession, how they and their organizations handle the fear and how the fear may affect their practice. To obtain the purpose, in-depth interviews were carried out with seven social workers from the southeastern part of Sweden. The experiences of fear were many and are summarized in four categories. Fear of treats and violence, fear of the responsibility in complicated situations and without optimal solution, fear of being regarded and judged as worthless and fear of being scrutinized with the risk of being stigmatized. Five strategies were identified to handle the fear: Safety strategies (e.g.

Det fenomen som varit föremål för den här studien är psykosocial arbetsmiljö. Fenomenet har undersökts med inriktning på tillverkningsindustrin och organisationsformen Lean production. Studien syftar till att erhålla en djupare förståelse av hur medarbetarna i den här specifika kontexten upplever den psykosociala arbetsmiljön. De frågeställningar som studien ämnar besvara är:-Vad innebär en god psykosocial arbetsmiljö för medarbetarna i organisationen? -Hur upplever medarbetarna den psykosociala arbetsmiljön i organisationen? Studien genomfördes med ett induktivt förhållningssätt.

The objective of this study was investigating social worker?s perspective of how alcohol consumption can affect, and what elements in the social environment that may be of significance for, alcohol consumption and development of identity. The questions at issue were: Do social workers experience any positive effects from alcohol consumption in 16-17 year-old girls with problematic alcohol consumption and what influence do the effects have on self esteem, self image and development of identity? What do social workers experience are the negative effects from alcohol consumption on self esteem, self image and development of identity? How important do social workers find the social environment and how do they believe the social environment affect the alcohol consumption and development of identity? This was investigated with a qualitative approach from a social worker?s perspective, hence social workers were interviewed. The study?s theoretical basis was Symbolic Interactionism and Erikson?s theory of Psychosocial Development.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stresshantering till kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer.Metod: Kvalitativ explorativ intervjustudie. Åtta sjuksköterskor deltog i individuella semistrukturerade intervjuer.Resultat: Huvudresultatet utgörs av sex kategorier: stresshanteringsbehovet hos patienterna, kompetens, primära uppgiften med uppdraget, när det kändes lyckat, när det kändes svårt och positiv upplevelse. Sjuksköterskorna uppfattade att det fanns ett stort behov av stresshantering hos kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer. Sjuksköterskorna ansåg sig kompetenta att ge stresshanteringen på grund av deras långa vårderfarenhet, de verktyg och den kunskap de fick från utbildningen. Upplevelsen av kärnan med uppdraget var att få patienten att känna trygghet i att hantera sjukdom, behandlingar och känslor.

Bakgrunden till vårt examensarbete var att Försäkringskassan hade som mål att sänka sjukfrånvaron hos personalen. Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas uppfattning om vilka faktorer som ligger till grund för hög respektive låg sjukfrånvaro vid FK:s avdelning för aktivitetsstöd. Våra frågeställningar var:Varför har vissa enheter inom nationellt försäkringscenter på Försäkringskassan låg sjukfrånvaro och andra enheter hög sjukfrånvaro?Hur påverkar ledarskapet anställdas sjukfrånvaro?Hur påverkar arbetsmiljön sjukfrånvaron?Hur uppfattar personalen inom aktivitetsstöd arbetsplatsens fysiska och psykosociala arbetsmiljö?Som fallstudieorganisation valdes Försäkringskassan/Nationellt försäkringscenter/aktivitetsstöd i Östersund. Vi valde en kvantitativ undersökning med tvärsnittsdesign. Våra resultat visade att oavsett om man arbetade på en enhet med låg eller hög sjukfrånvaro, upplevde många anställda brister i arbetsmiljön, höga krav och ett svagt ledarskap.