Background: People diagnosed with Psychosis are often described as introvert, isolated and with little or no ability to create and maintain social relationships. While every angle of a phenomena is valid and important, we believe that the first-person perspective provides the only direct access to the diagnosed persons? feelings and experiences.Aims: The aim of this study is to explore how a few people diagnosed with Psychosis describe their experiences of social interaction.Method: This study is conducted in a Grounded Theory manner. An analysis has been performed on interviews made with five individuals, all diagnosed with a Psychosis diagnosis.Results: The main result of this study is that the self-image is a core factor in the individuals experiences of, and initiative to, social interaction. The social interactions are linked to the individuals own relation to their diagnosis in a dynamic process where all components affect each other in the creating of the self-image.Conclusion: This study concludes that people diagnosed with Psychosis is no different than other people when it comes to dreaming and longing for functional social relationships, but that they have some difficulties in actually finding them due to both social stigma and a poor self-image..

Background: A common view about people with diagnosed Psychosis is that they are socially withdrawn and that they neither cope nor want to engage in social relationships. Newly published specialist books on this subject also support this view.Aims: To unveil further dimensions of the phenomena by explorative analyzing consumers? own depictions about their ?social relationships".Method: The material is taken from a larger study that followed consumers regularly during a lapse of 3 years. Within this material 15 interviews from three respondents were chosen, a selection which gives maximal spreading concerning age, sex and background. The interviews where analyzed by methods based on Grounded Theory.Results: Three main dimensions were identified: supportive relationships, difficulties and social withdrawal.

The aim of the essay was to see how the respondents reasoned about different themes like, isolation, integration and barriers to integration, given that they had all been diagnosed with a Psychosis diagnosis. The essay takes part of secondary data that had been gathered through interviews by researchers at the department of Research and Development Psychiatric South Stockholm during a 3 year period. To work with the interview data a qualitative interview analysis method was used. The interviews were analyzed against theories of social interaction, labeling, stigma and the theory of ?role exit?.

Bakgrund: En psykos innebär att tappa fotfästet i verkligheten. Risken för att drabbas av försämrad livskvalitet med stort lidande är hög. Tidigt insatta interventioner hos personer med nydebuterad psykos kan hindra ett ogynnsamt sjukdomsförlopp men forskning av nyinsjuknade genererar sällan kunskap gällande omvårdnad. Patienters symptombild med starka vanföreställningar och oro komplicerar ofta försök att interagera och en gynnsam vårdrelation kan vara svår att utveckla i och med patienternas speciella tillstånd.Syfte: Att beskriva hur personalen kan skapa en vårdprocessfrämjande relation med personen som drabbats av nydebuterad psykos på en slutenvårdsavdelning.Metod: Systematisk litteraturöversikt inkluderat femton artiklar med kvalitativt perspektiv för att besvara syftet. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ metasummering.Resultat: Resultatet antyder på fördelar med att skapa tillit på ett tidigt stadium med hjälp av vårdrelationen.

The aim of this essay was to study children?s experiences of their participation in a programme for children who have a parent with a mental illness. The study was written at the request of the Psychosis care in Örebro and was accomplished by qualitative interviews with five children at the ages of 11 to 16 years old. Previous research concerning children who have a parent with a mental illness and programmes for these children is accounted for. Antonovsky´s conception KASAM together with the conceptions of guilt and shame were used as the theoretical frame, from which the results of the interviews were analysed.

I denna uppsats studeras hur en 15-årig pojke med dyskinetisk Cerebral Pares och dysartri använder ett kommunikationshjälpmedel med förformulerade fraser i samband med tre besök i butik. Bakgrunden till studien utgörs av ett interventionsprojekt vars syfte var att låta pojken öva på användandet av sitt hjälpmedel samt använda det i olika servicesituationer, dvs. att handla, gå på café eller motsvarande. Pojkens kommunikationshjälpmedel är en pratapparat i form av en bärbar dator med mjukvaran The Grid installerad vilken bland annat innehåller en ordprediktionsfunktion, en funktion att formulera fraser i förväg, samt en talsyntes. Uppsatsens material består av interventionsprojektets inledande och avslutande inspelningar i butik.

Bakgrund: En psykossjukdom är en sjukdom som inte bara drabbar personen själv utan hela dennes familj. Hela familjens livsvärld påverkas och familjelivet ansträngs hårt. Den psykossjuka familjemedlemmen erfar världen på ett annorlunda sätt. Vanliga symtom vid en psykos är bland annat hallucinationer och vanföreställningar. En bra vårdrelation mellan vårdgivare, den sjuka psykossjuka familjemedlemmen och anhöriga är en förutsättning för återhämtning.Syfte: Få ökad kunskap om och förståelse för anhörigas upplevelse av att leva med en familjemedlem med psykossjukdom.Metod: Metoden som valdes för studien var en systematisk litteraturstudie i vilken elva vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre kategorier framträdde ur data.

De senaste tio åren har det i Sverige visat en ökande trend med psykiatriska sjukdomar. I Sverige insjuknar cirka 15 personer av 100,000 i psykos årligen. Tiden från första symptomdebut till insjuknande kan vara mellan några dagar till flera år och symptomen för psykos kan variera och misstas för depression och ångest. Syftet med studien var att belysa synen på vad omvårdnad är vid psykos och genomfördes som en systematisk litteraturstudie där tio artiklar användes i resultatet. Insjuknande i psykos beskrivs som en oförmåga att kontrollera sig själv och leder ofta till stor rädsla hos patienterna.

Inom intensivvården har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio åren gått mycket fort framåt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och säker miljö för både patient och vårdpersonal och är ett led i patientsäkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom åren och webbaserad utbildning är ett inlärningssätt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av åtta intensivvårdssjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige.

Syftet med studien var att undersöka hur en gruppverksamhet vars mål är att ge psykosocialt stöd och fysisk aktivitet till män diagnostiserade med prostatacancer bör utformas och presenteras för att tilltala målgruppen.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv ansats och baserades på fem individuella intervjuer och en fokusgruppsintervju . Samtliga intervjuer var semistrukturerade och spelades in.Huvudresultat: Innehållsanalyser av intervjuerna resulterade i följande tre kategorier; ?Presentation av gruppverksamhet?, ?Attityder? och ?Innehåll i gruppverksamhet?. Varje kategori hade även ett antal subkategorier. Tillsammans åskådliggjorde kategorierna vad män med prostatacancer ansåg att en rehabiliteringsgrupp som Rehabilitering med samtal och yoga [RSYG] ska innehålla samt hur den kan presenteras.

Background For patients in need for psychiatric care who refuse treatment, coercive care might be necessary due to The Law of Psychiatric Compulsory Care, LPT. The purpose of this law is to make sure the patient later on will be able to increase autonomy. The most frequent patients in coercive care suffer from Psychosis, heavy depression or having high risk of committing suicide. One of the most important tasks in the nurse profession is to increase patients? autonomy.

Abstract. Risk assessment for future violence is an important part of today's forensic psychiatry, and including dynamic risk factors in risk assessment is important because it has been shown that risk can change over time. However, previous research has suggested that perpetrators of homicide are different than perpetrators of other violent crimes. The aim of this study was to describe and analyze risk assessments of future violence for forensic psychiatric patients convicted for homicide (n = 45) and forensic psychiatric patients convicted for assault (n = 91). To do this, differences within the groups and between the groups were analyzed.

I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

The aim of this thesis is to analyze the media discussions of the rape in Bjästa 2009 and to reveal how stereotypical illusions of ethnicity, religion and gender affect how media understands and defines violence. The rape in Bjästa occurred in a ?Swedish context? but has been defined as honor related in other arenas outside media. This discussion occurred because the whole village turned against the woman that was raped and supported the perpetrator? a phenomena that speaks against the idea of an equal society and a behavior that is usually understood as honor related and something that the ?others? do.

Background For patients in need for psychiatric care who refuse treatment, coercive care might be necessary due to The Law of Psychiatric Compulsory Care, LPT. The purpose of this law is to make sure the patient later on will be able to increase autonomy. The most frequent patients in coercive care suffer from Psychosis, heavy depression or having high risk of committing suicide. One of the most important tasks in the nurse profession is to increase patients? autonomy.