SAMMANFATTNINGSyftet med föreliggande studie var att undersöka dialyssjuksköterskors upplevelse i mötet med en patient som vill avsluta, eller som inte är kapabel att uttrycka sig kring, sin livsuppehållande dialysbehandling. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes på två dialysmottagningar i Mellansverige. Innehållsanalys av intervjuerna genomfördes vilket gav fem huvudkategorier; sjuksköterskors upplevelse av bristfällig kommunikation och samarbete med läkare, sjuksköterskors upplevelse av läkares svårigheter att diskutera avslutande av dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som inte är kapabla att uttrycka sig kring sin dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som säger, eller på något annat sätt uttrycker, att de vill avsluta sin dialysbehandling och sjuksköterskors upplevelse av stöd och samtal i vården kring patienter som vill avsluta sin dialysbehandling. Huvudresultatet visar att dialyssjuksköterskor upplever många etiska dilemman i mötet med denna patientgrupp. Mötet med en patient som säger, eller på något annat sätt uttrycker att de vill avsluta behandlingen upplevdes positivt, dock upplevdes innebörden av uttrycken ibland vara svåra att tolka.

The aim of the study is to investigate how clinicians in psychiatric care for adults consider borderline personality disorder to be manifested in men and women, respectively. Could there be a tendency to over-diagnose women and under-diagnose men? In addition, the purpose of the study is to bring clarity to the reasons for gender differences within borderline personality as perceived by the clinicians. The study is based on an inductive approach, in which interviews have been conducted with twelve clinicians working with borderline personality disorders to gain a deeper understanding of how the clinicians consider the manifestations of gender differences.The clinicians described tendencies for women to deliberate self-harm, have mood swings and problems in relations. Men with borderline personality disorders are described as having a higher degree of e.g.

Konfusion är mycket vanligt förekommande hos äldre och skapar stort lidande, ger höga samhällskostnader och orsakar hög mortalitet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid konfusion hos äldre patienter. Metoden var en litteraturstudie, vilken innefattade tio artiklar där relevanta omvårdnadsåtgärder framkom, dessa presenterades i resultatet under VIPS - modellens åtgärdssökord. Resultatet av studien visade att patienter med konfusion mindes och uppmärksammade vad som skedde med och runt omkring dem. Viktigt var att få information om sitt konfusionstillstånd för att förstå vad som hände och varför.

I dagens sjukvård är det mindre personal som tar hand om flera patienter, vilket kan resultera i att fokus på patienten som en unik person glöms bort. Personalens bemötande är viktigt för att få en god kontakt med patienterna, detta ska byggas på att personalen respekterar människans värdighet, integritet och självbestämmande. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av bemötande utifrån patientens perspektiv. Genom att se vad som är viktigt för patienterna i bemötandet med personalen och hur patienterna påverkas av bemötandet, kan personal inom sjukvården utföra sitt arbete med större insikt. Metoden är en litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar användes och analyserades med hjälp av Burnards innehållsanalys.

Introduktion: Kommunikation betyder att göra något tillsammans, ha förbindelse med ellergöra någon annan delaktig i något. Kommunikation kan ha som mål att reducera ovisshet,utveckla relationer samt att ge patient och närstående en rörelseinriktning. En del avkommunikationen sker på icke-verbal väg. Socialstyrelsen säger i sin kompetensbeskrivning atten del av sjuksköterskans ansvarsområde är bemötande, information och undervisning, en avdelkompetenserna är att ha förmåga till att kommunicera med patient, närstående, personal ochandra på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt.Syfte: Att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska och patient/närstående i onkologiskvård samt att se hur man kan förbättra kommunikationen hos sjuksköterskorMetod: Litteraturgenomgång. Artiklarna är sökta via CINAHL och PUBMEDResultat: Patienter och sjuksköterskor upplevde sjuksköterskans arbetsbelastning som ensvårighet för bra kommunikation.

 Inledning: Patienter som varit svårt sjuka och vårdats på intensivvårdsavdelning, upplever ofta oro och ångest, när de ska överflyttas till vårdavdelning. Dessa patienter har stort vårdbehov, eftersom flertalet inte återhämtat sig, från sitt svåra sjukdoms tillstånd. Patienterna är fortfarande mycket trötta, har nedsatt muskelkraft och svårt att klara sig själva. Målet med studien är, att med kunskap om hur patienter upplever överflyttningen, försöka finna former för hur vi ska kunna underlätta denna för patienten. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser i samband med överflyttning från intensivvårdsavdelningen till vårdavdelningen.

The main aim of this study is to illuminate problems related to communication with immigrant patients with insufficient or no knowledge of the dominant language.

Fibromyalgi är ett kroniskt tillstånd av diffus smärta och trötthet. Syftet var att undersöka hur individer upplever att leva med fibromyalgi. Den forskningsmetod som användes var en litteraturstudie och Polit och Beck nio-stegsmodell användes. De sökord som användes var fibromyalgia, life experience och patient experience. Databaserna som tillämpades var CINAHL och PubMed samt manuella sökningar.

The aim of this report is to discuss computer security in handheld computers and to find out the appropriate security level that must be implemented to be able to use handheld computers within the Swedish healthcare system. Most healthcare centers are using some kind of electronic journals for their patient´s data today, but there are still a number of clinics that are usingthe old paper-system. On a few places in Sweden the use of handheld computers at the clinics has already started, but in the United States the use of handheld computers in the medical area is already widespread and from this we can see a lot of different situations where it is useful and effective to work with handheld computers. The security demands on patient´s journals are high and regulated in both Swedish law and regulations from the National Swedish Board of Health and Welfare. The law does not have any substantial demands, but states that there should be an adequate security level based on the nature of the information and the costs.

Depression in young adults is a serious condition causing serious suffering for the victim. By finding risk factors for depression the opportunity for early preventive action is increased, which, in turn, may prevent a negative course. Two risk factors which have been shown to be related to depression are shame and rejection. Therefore this study examined the relationship between shameproneness, rejection sensitivity, shame-related events and depressive symptoms. The self-report questionnaires used were TOSCA, RSQ, Shaming index and BDI-II.

Humor kan vara en meningsfull del i omvårdnaden dåinteraktionen mellan sjuksköterska och patient stärks, men kan mananvända sig av humor inom intensivvård med tanke på traumatiskasituationer och avancerad teknik?Att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskor använder humor iarbetet med icke sederade patienter.Data insamlades genom intervjuer med tvåintensivvårdssjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes sombearbetningsmetod.Sjuksköterskorna använde humor som ett sätt att ökavälbefinnande för patienter, anhöriga och inom personalgruppen. Genomatt använda humor kunde sjuksköterskan avdramatisera sin makt iförhållande till patienten. Humor kunde också vara ett kommunikativtredskap i relationen med patienterna.Användandet av humor inom intensivvården kräver attsjuksköterskan är lyhörd och medveten om patientens utsatta situation.Om humor används utan eftertanke kan resultatet bli att patienten kännersig kränkt och relationen med sjuksköterskan blir försämrad.Humor är en viktig del av kommunikationen.

Antalet patienter som dör på IVA efter beslut om begränsad behandling ökar. Att besluta om när hoppet är ute och när medicinsk behandling eller livsuppehållande åtgärder ska begränsas eller avslutas är dock inte självklart. Sjuksköterskan har inget beslutsfattande ansvar men arbetar nära patienten och kan inneha kunskap och information om familjens och patientens vilja. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av beslut om begränsad behandling av svårt sjuka patienter på IVA. Fem sjuksköterskor som arbetar på en intensivvårdsavdelning i södra Sverige intervjuades med semistrukturerade intervjufrågor.

Bakgrund: En viktig del i att jobba som sjuksköterska är att kunna förse patienter med god omvårdnad. Att jobba i en operationssal innebär att jobba enligt ett tidsschema där de olika yrkesgrupperna ofta jobbar parallellt med varandra för att uppnå hög effektivitet. Operationssjuksköterskor ansvarar för hygien och sterilitet under operation och mötet med en vaken patient blir ofta kort och intensivt. Man arbetar med en patient i gången vilket möjliggör ett personcentrerat vårdande. Syfte: syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av patientkontakt.

Every year an avorage of 40 000 Swedes fall ill with different forms of cancer. Chemotheraphy has an effect on the tumour cells as well as the healthy cells in the body, this causes many side effects which can be very problematic for the patient. The study was carried out in order to indicate the care measures that are taken to deal with the side effects i. e stomatit, loss of hair and sickness/vomiting, that are connected with chemotheraphy so that the outpatients will experience a quality of life. The method used was a qualitative interview with six nurses from the South if Sweden, all of whom are working with chemotheraphy patients.

The aim of the study was to describe how women and men with diagnosed heart disease experience their health-related quality of life and what differences there is between genders in their quality of life and also describe problems after receiving the diagnosis. The study also aimed to describe rehabilitation of patients with heart disease. The study was a descriptive literature study based on scientific articles. It emerged that both women and men with heart disease experienced lower quality of life compared to normative data. There was a significant difference between women and men both one year and three years after receiving the diagnosis heart disease, which showed that women experienced lower quality of life than men.