AbstractBackground: An elective surgery can be something new that is frightening and unpleasant. The children and their individual needs are not always considered when surgery is prepared. Children?s needs differ and depend on their sense of coherence. Aim: The purpose of this study was to illuminate how children experience preparations before elective surgery.

Syftet med studien var att beskriva hur närstående till intensivvårdspatienter upplevde en intensivvårdsavdelning (IVA) med fokus på delaktighet och omvårdnad. I studien intervjuades fem närstående. Intervjuerna analyserades med hjälp av en förenklad variant av meningskodning och tre kategorier som beskrev de närståendes upplevelser av IVA utvecklades. Kategorierna benämndes: "Första intrycket av IVA", Att leva med osäkerhet" och "Att vara delaktig". De närstående upplevde ett inre kaos när deras anhörig vårdades på IVA och använde sig av olika copingstrategier.

Bakgrund: Många personer med psykisk funktionsnedsättning har en upplevelse av låg livskvalitet. De har också en sämre utgångspunkt materiellt, ekonomiskt, socialt och hälsomässigt. Att beviljas insatsen särskilt boende innebär att få stöd, service och omsorg i sin vardagstillvaro. Tidigare studier har visat att för att ett stöd ska upplevas stödjande behöver personalen ha både kunskap och vissa egenskaper, lyssnande, medkännande och lyhördhet.Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter och tankar kring hur man utformar vardagligt stöd till livskvalitet för personer som bor i särskilt boende.Metod: Halvstrukturerade intervjuer gjordes där sammantaget tio personal deltog från fem särskilda boenden. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Personalens erfarenheter av att ge stöd till livskvalitet rörde sig inom tre olika områden.

Patienter med trycksår lider av både fysisk och psykisk ohälsa. Många av dem är oftast äldre, stillasittande och kanske även undernärda. Författarna ville undersöka hur trycksår kunde förhindras samt läka bättre. Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av korrekt riskbedömning för trycksår så att preventiva åtgärder sätts in i rätt tid. Vidare var författarna intresserade av hur en adekvat näringstillförsel inverkar på sårläkningsprocessen.

En kvantitativ studie genomfördes som en mindre kartläggning på några orter i Skaraborg. Det framkom i studien att kontinuiteten av vårdpersonal vid behandling av bensår varierar. Kartläggningen genomfördes under en månads tid inom både primärvård och kommuners hemsjukvård. En grupp patienter hade få omläggare medan en annan grupp hade många som lade om bensåret. Nästan alla patienter med bensår i kommunens hemsjukvård hade en patientansvarig sjuksköterska.

Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom har en ökad risk att utveckla somatisk sjukdom. Antalet vårdtillfällen inom psykiatrisk slutenvård har ökat under det senaste decenniet. Sjuksköterskan ska kunna observera, åtgärda och hantera patientens såväl psykiska som fysiska omvårdnadsbehov och hon ska även ha en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt. Sjuksköterskan har även en skyldighet att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med somatiska tillstånd inom psykiatrisk slutenvård.

Under de senaste 20 åren har läkemedelsanvändning hos äldre fördubblats. Sverige har relativt hög medellivslängd internationellt sett. Idag finns det cirka en halv miljon svenskar som är över 80 år. Allt fler blir äldre bl.a. tack vare läkemedel och behandlingar som räddar många liv.

Rheumatoid arthritis (RA) is an autoimmune disease, which affects mostly women. RA is also a chronic disease and the treatment is focused on moderating the immunological process. RA-patients experience daily pain which affect their prosperity. The aim of this literature study is to illuminate some factors that influence the well-being of patients with RA. The factors that have been studied are pain, nutrition and need of knowledge about nutrition.

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att belysa brister i omvårdnaden av patienter med borderline personlighetsstörning (BPS) och vad bristerna beror på. Vid Högskolan Dalarnas fulltextdatabas Elin och PsycInfo söktes vetenskapliga fulltextartiklar som omfattade BPS och omvårdnad. Av 35 artiklar valdes 14 ut varav 9 kvalitativa och 5 kvantitativa. Dessa artiklar kvalitetsprövades med 28 kriterier från granskningsmallar modifierade efter Forsberg och Wengström (2003), Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artiklarna framkom att den viktigaste aspekten i omvårdnaden utgjordes av personalens patientbemötande.

On July 22, 2011 a bomb detonated in the government building in central Oslo in Norway and eight persons died. Later that day, 69 people, most of them youths, were shot down and killed on the island of Utøya by a uniformed Norwegian man.The purpose of this study is to analyse Anders Behring Breivik's personality and explain why he became a killer. I have used a Psychobiographical narrative method, which serves to describe the mind of a human being, linking the mind to motives, scripts, unconscious ideas and personality.My primary sources are Breivik?s Manifest: 2083 A European Declaration of Independence and the inter-views with his father and stepfather, together with the Psychiatric Reports which were submitted to the District Court of Oslo. I have analysed in what way Breivik?s childhood influenced his behavior as an adult.

Problemställning: Forskningen om stöd till personer som erhållit den medicinska diagnosen demenssjukdom är bristfällig. Även hur olika vårdteam med sjuksköterskor kan använda stödet, ordinera oberoende och få ordinerat beroende omvårdnadsåtgärder behöver kartläggas och vidareutvecklas. Vad erbjuds för stöd direkt till och hur kan sjuksköterskan stödja personer med demensdiagnos. Syfte: Syftet var att belysa stöd för personer med demenssjukdom.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och kategoriserades för att finna stöd för personer med demenssjukdom.

The aim of the study was to study how a today journal system is applied in homecare. The aim was also to examine if a portable journal system could make any effectiveness on the nurse's work and secure the quality of care. The study is a part of a project called Grensebroen which connects public health care, economic industry and university to a network beyond the borders. The primary goal of this cooperation was to develop technological means of assistance which could simplify nursing on daily basis. An empirical study on homecare was made in a district were long distance travels were common for the nurses in duty.

Oro/ångest är vanligt förekommande bland äldre. Det blir allt fler äldre och på alla äldreboende.Depression och ångestsjukdomar hos äldre är vanliga och det finns en underdiagnostisering ochdärmed en underbehandling. Specifik behandling av oro/ångest förutom läkemedel är intesjälvskrivet. I omvårdnaden har man med beröring en unik möjlighet att stödja, lindra och trösta.Syftet med uppsatsen var att ta reda på effekter av beröring/taktil massage på äldre icke dementapatienter inom äldreomsorg. Metoden byggde på litteraturstudier där artiklarna söktes i databasenCINAHL samt manuellt i tidskrifterna Vård i Norden och Journal of Advanced Nursing.

HIV/AIDS is a chronic disease that has increased and will continue to increase. Most health care workers will one way or another come into contact with it. The purpose of this literature review was to describe factors contributing to nurses' attitudes towards patients with HIV/AIDS. Sixteen articles were analyzed and quality assessed. The results revealed gaps in knowledge among nurses.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar hos barn och unga. De ökade psykiska besvären hos elever kan knytas till den individualisering som är en del av den moderna utvecklingen. Att så tidigt som möjligt upptäcka och behandla psykisk ohälsa är angeläget. Skolsköterskan är central för skolhälsovården då hon är tillgänglig i elevernas vardagsmiljö.Syfte. Att belysa skolsköterskans upplevelse av psykisk ohälsa hos elever.Metod: Som metod valdes semistrukturerad intervju.