Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Miljöförstöringen har varit i blickfånget i ett par år nu. Människor börjar mer och mer bry sig om hur man själv kan påverka och minska sina egna miljöutsläpp. Den stora boven i dramat är alla transporter som används för att frakta bland annat grönsaker och andra livsmedel. Eftersom fler och fler människor flyttar in till städerna gör detta att transporterna ökar allt mer. För att få mer närodlat behöver vi odla mer i städerna.

Nya typer av krigföring, så som COIN-operationer (Counter insurgency), ställer nya krav på flygstridskrafterna. Utvecklingen av det bemannade stridsflyget har, om man jämför med UAV (Unmanned Aerial Vehicle), trots detta stått relativt stilla. Obemannat stridsflyg har samtidigt utvecklat förmågor som gör funktionen till en värdig konkurrent på det moderna slagfältet. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida obemannat stridsflyg kan överta det bemannade stridsflygets plats inom ramen för COIN-operationer. Detta avser jag uppnå genom att undersöka hur väl de båda funktionerna svarar uppmot de krav som ställs på ett stridsflygplan i en operation med inslag av COIN.

För hundra år sedan var tjänarinnorna en stor yrkesgrupp. De fanns i alla klasser, från husmamsellen på en herrgård till en barnpiga med mat och husrum som enda lön. I den här kandidatuppsatsen med kulturhistorisk inriktning studeras berättelser av och om tjänarinnor. Empirin utgörs av arkivmaterial i form av en frågelista, NM 189 Tjänarinneyrket, från Nordiska museet. Syftet med studien är att undersöka frågelistsvaren, analysera kategoriseringar och på så vis belysa tjänarinnornas vardagsliv.

Detta examensarbete innehåller förslag till riktlinjer förgestaltning av en lekplats för fl er än bara yngre barn. Detinnehåller också ett gestaltningsprogram för en lekplatsi Kumla, Örebro län. Utgångspunkten för lekplatseni Kumla är att den plats som gestaltas ska locka inteendast yngre barn, utan även ungdomar och vuxna tilllek. Gestaltningsförslaget formades utifrån de riktlinjersom jag kommit fram till och som redovisas i arbetetsförsta del. Dessa tankar om en bredare ambition för enlekplats väcktes av stadsträdgårdsmästare Edit Ugrai,Kumla, som jag också haft kontakt med under arbetetsgång.Gestaltningen förbereddes genom studier avlitteratur, deltagande i konferensen ?Lekplatsens nyakläder? arrangerad av Movium samt genomförandetav en workshop.

Titel: ?Postfacken där nere är ju mer för syns skull? ? En studie av kommunikation på lärplattformer vid skolor med en-till-enFörfattare: Johannes Dyplin och Alexander EnglundUppdragsgivare: Lärarutbildningsnämnden (LUN), Göteborgs universitet.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2011Handledare: Mathias FärdighSidantal: 38 sidor exklusive bilagorSyfte: Syftet är att undersöka hur lärplattformar används för internkommunikation på gymnasieskolor med en-till-en-satsningar.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer och en kvantitativ enkätundersökningMaterial: Fem lärare och en studierektor på tre olika skolor, samt sammanlagt 99 eleverHuvudresultat:Lärplattformar används främst för kommunikation via E-post och dokumentdistribution. Sändarna och mottagarna har näst intill samma möjligheter för kommunikation och strukturen av denna är mycket lik den vi finner i ett vanligt klassrum. Lärplattformen utesluter inte heller på något vis den personliga kontakten, trots den bekvämlighet som finns, utan blir en kanal i mängden. Vilken information som färdas och i vilken kanal bestäms av sändaren vilket kan få negativa konsekvenser för mottagaren; utan fastställda rutiner kan eleverna behöva anpassa sig till varje enskild lärares lösning, vilket kan bidra till en förvirring och omotivation.Användarnas inställning till lärplattformer över lag tycks generellt sett vara god men önskemål om att funktioner som ligger utanför systemet skall integreras står högst på listan.

Examensarbetet diskuterar behovet av ett stödsystem för lärare vid undervisning och tar upp olika aspekter utifrån lärarnas arbetssituation. Som en del av denna diskussion finns en implementation av ett system i form av en Androidapplikation.Applikationen ger lärarna möjlighet till ett stödsystem med olika användningsområde som närvarokontroll, anmärkningsmöjligheter om förseningar och stök under lektionstid, verktyg för att anteckna elevarbete och motivera betyg direkt på plats.Stor vikt har lagts på att göra applikationen lättanvänd och användarvänlig och därför har tester med användare varit en stor del under utvecklingen..

Warnit AB har under ett tidigare examensarbete vid LTU utvecklat ett intelligent larmsystem som känner av vibrationer och automatiskt sänder ett trådlöst larm till användaren via SMS eller e-post. För att utveckla ytterligare produkten har Warnits VD, Peter Stenlund kommit med ett förslag om effektmätning på trefassystem. Detta examensarbete har i samarbete med EISLAB (Embedded Internet System Laboratory) vid Luleå tekniska universitet resulterat i ett prototypeffektmätningssystem för aktiv, reaktiv och skenbar-effekt på symmetriska trefaslaster. Aktiv, reaktiv och skenbareffekt kan avläsas både på plats via en display och via Internet på en webbsida genom att använda WarnitBoxens trådlösa kommunikationsmöjlighet för att koppla den trådlöst till Internet..

Bakrund: Långtidssjukskrivningar ökar och har ökat de senaste åren, detta medför ökade kostnader inte bara för statskassan utan även för den privata sektorn. Riksförsäkringsverket rapporterar ständigt ökade kostnader för sjukskrivningar och från regeringshåll kommer åtgärdspaket i syfte att sänka kostnaderna för sjukfrånvaron samt att få långtidssjukskrivna tillbaka i arbete.Syfte: Att utvärdera en sex veckor lång rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna arbetande montörer i finmekanisk industri. Syftet var att se hur många som kom tillbaka i arbete efter genomgången kurs.Undersökt grupp och metod: Tio kvinnor som arbetade i monteringen och hade varit sjukskrivna fyra veckor eller längre utvaldes. Åtta individer under diagnosen skuldermyalgi och en med diagnosen utmattningsdepression deltog i studien. En individ exkluderades pga.

Den här studien undersökte nyhetsvanor hos teknologistudenter i Stockholm. I dagens föränderliga nyhetsklimat tappar studier snabbt sin relevans, vilket ställer krav på kontinuerliga efterforskningar. 40 studenter svarade på en enkät och 16 av dessa deltog i intervjuer. Resultaten visar att ?moderna? nyhetskanaler som webbsidor och sociala medier var klart mer populära än ?traditionella kanaler? som dagstidningar och TV-nyheter.

I den nuvarande kursplanen för svenska (2000) står att skönlitteraturen är en del av kulturarvet och att den bl.a. syftar till att förmedla kunskaper och värderingar. Läsning av skönlitterära texter ska leda till att elever bl.a. utvecklar sin personlighet. Svenskämnets utveckling har präglats av olika grundskolereformer och debatter.

Denna uppsats består av en intervjustudie som behandlar vilken bild av begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, lärare verksamma inom de tidiga åren på grundskolan har samt deras inställning till att använda IKT-verktyg, som exempelvis dator och internet, i sin undervisning. Halvstrukturerade intervjusamtal utfördes enskilt med sex lärare verksamma på samma skola, men inom olika enheter, tre som undervisar för årskurs 1 och tre som undervisar för årskurs 3. Frågorna berörde deras egen definition av IKT-begreppet, hur de förhåller sig till de digitala verktygen, deras inställning till IKT i undervisningen samt deras tankar om vad som påverkat deras attityder.I det insamlade materialet redovisas bland annat att de intervjuade lärarna beskriver sig själva som positiva till att lyfta in tekniska verktyg i undervisningen. Däremot presenterar de skilda uppfattningar om hur viktigt IKT är i deras undervisning samt vilken funktion den fyller och vad IKT-begreppet innefattar. Framförallt lärarnas attityder till IKT granskas vidare i analysavsnittet, både i skenet av tidigare forskning samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv på hur lärarnas attityder skapas.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Höganäs kommun ligger i nordvästra Skåne. Centralorten har vuxit fram ur två byar, ett fiskeläge och en bruksort. Under 1900-talet har staden växt samman. Men resultatet har blivit en delad och brokig stad.Med sitt attraktiva läge vid Öresund och som en del av Öresundsregion lockar kommunen nya invånare. Höganäs kommun har som mål att gå från att vara 8 500 till att bli 10 000 invånare i centralorten.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.