Det här arbetet syftar till att återinföra frågorna om samhällelig nytta och estetik i debatten kring, och byggnadsprocesserna för vattenkraftverk. Det argumenterar att vår omgivning spelar roll både för vårt psykiska och fysiska välbefinnande och att genom att öppna upp verksamma industriområden till att bli en integrerad del av samhället kan en spännande ny plattform skapas där det finns plats för lärande och förståelse av industriella funktioner samtidigt som helt andra aktiviteter och funktioner också kan finnas. Från att vara en exkluderande plats med bara en funktion går industriområdet till att vara en välkomnande multifunktionell plats. Transparens och deltagande är ledord. Sedan modernismen har industriella miljöer blivit allt mer åtskilda från de städer och samhällen som de ingår i eller gränsar till. Genom funktionsseparering har nya industriella områden tillåtits bilda introverta enklaver som gör sitt bästa för att hålla människor både fysiskt och visuellt uteslutna.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring musikens plats och funktion. För att komma in i forskningsfältet genomfördes en intervju med Ylva Holmberg, forskare på området. I studien ingår två förskolor som inte har någon musikinriktning. På dessa förskolor utfördes kvalitativa intervjuer, en gruppintervju och tre enskilda intervjuer. Alla medverkande i studien har informerats enligt forskningsetiska principer och namn på förskolor och pedagoger är fingerade.

Övervikt är ett stort problem i världen idag och man talar om en fetma epidemi inom WHO. Vårt ätbeteende har idag förändrats på grund av den tillgång på mat som finns. Idag beräknas ca 2,7 miljoner svenskar lida av övervikt och 140 000 vuxna av extrem fetma med ett BMI över 40. För vissa av dessa är en överviktsoperation det enda som återstår att prova efter att sedvanliga metoder misslyckats. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa livskvalitet en tid efter överviktsoperation.

Detta examensarbete behandlar pedagogers syn på experiment i skolans tidigare år i naturvetenskapsundervisningen. Vårt huvudmål med examensarbetet var att undersöka faktorerna som underlättar respektive försvårar utförande av experiment i undervisningen för grundskolepedagoger. Vi ville även undersöka vilka typer av experiment som utnyttjas samt vilka mål som pedagogerna vill uppnå med utförandet av experimenten. Studien har genomförts på tre olika skolor rund om i Skåne. Vi har med hjälp av intervjuer genomfört en kvalitativ undersökning.

Sedan 00-talet har hipstern blivit synonymt med unga, trendkänsliga och urbana människor som anammar en särskild livsstil och bosätter sig i gamla arbetarklasskvarter. Syftet med denna studie är att studera hur hipstern skildras i media i relation till klass och plats, med fokus på den mediala bilden av hipstern i Stockholm. Studiens teoretiska urvalsram bygger på Bourdieus teorier om kulturellt kapital och klass samt hans analys av den nya medelklassen ? the new petit bourgoisie. Genom att tillämpa sig av Bourdiues kulturella kapital kan man studera hipsterns livsstil och smakpreferenser.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som har till syfte att lyfta fram lärares och elevers uppfattningar om och erfarenheter av muntlig framställning i undervisningen. Vilken plats upplever lärare och elever att momentet tala har i undervisningen? Hur och när får elever respons? Hur förbereds och genomförs det nationella provets muntliga del i svenska och hur upplever eleverna delprovet?Uppsatsen är baserad på sex intervjuer. Två lärarintervjuer och fyra elevintervjuer. Resultatet visar att undervisningen i det muntliga skiljer sig åt i de två olika klassrummen.

E-postmeddelanden är något som de flesta av oss använder. Hur vi använder oss av e-post skiljer sig från person till person. Vi har identifierat flera olika användningssätt, till exempel att skicka en text, bifoga filer eller skicka en rolig bild. I den här rapporten studeras ett par olika sätt att med hjälp av komprimering av hela e-postmeddelanden minska datavolymen och därmed den tid det tar transportera meddelanden. Caslon Analythics spår att det 2005 kommer att skickas 236 miljarder e-postmeddelanden.

I denna studie intervjuas människor som är verksamma inom undervisning om hållbar utveckling i Malmö. Vårt syfte med undersökningen är att studera Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010. Denna plan är ett medel för hur hållbar utveckling skall eftersträvas inom både det formella men även informella verksamheten. Fördelar med Verksamhetsplan 2010 är att den skapar möjligheter att prova nya metoder och alternativ i undervisningen. Syftet är att öka elevers kunskap om hållbar utveckling samt förbättra undervisningen av den i skolan.

Syftet med vår undersökning var att undersöka om extrem-/äventyrssport hade en plats i kursen idrott och hälsa A. Vi valde att skicka ut förfrågningar till 20 skolor i Malmö och grannkommunerna, av dessa fick vi svar från tio och endast fyra ville delta i undersökningen. Detta gjorde att vår undersökning omfattar fyra intervjuer med utbildade idrottslärare på fyra olika gymnasieskolor i sydvästra Skåne. I vårt resultat kom vi fram till att tre av lärarna hade extrem-/äventyrssport vid ca fem lektionstillfällen per termin, och en hade inga lektioner alls med denna typ av aktivitet. Det var många faktorer som spelade in när lärarna beskrev varför de inte hade så många lektionstillfällen med anknytning till extrem-/äventyrssport bland annat tid, resurser, skaderisk, engagemang och förutsättningar i närmiljön. Alla lärare vi intervjuade hade en positiv inställning till extrem-/äventyrssport i skolundervisningen och skulle gärna vilja få in fler lektioner med denna form av aktivitet, eftersom det hjälper att stärka elevers självkänsla, ger en allsidig träning och är ett bra verktyg för teambildning. Tre av dem såg det som väldigt viktigt att idrottsundervisningen i skolan följde med i utvecklingen, anammade de nya aktiviteter som ungdomar sysslar med utanför skolan och att extrem-/äventyrssport hade blivit ett stort fenomen i samhället.

I vilken utsträckning kan yrkesverksamma KME-lärare utöva sitt huvudämne i skolan?.

Denna studie handlar om de svårigheter äldre upplever i ordinärt boende och orsakerna till att de önskar flytta till servicehus. Dessutom undersöks om de äldre upplever att de har möjlighet att påverka beslut som fattas beträffande deras boendeform. I den kvalitativa studien intervjuade jag fyra personer varav två redan bodde på servicehus och de andra två ville flytta till servicehus. De äldre upplevde att bristen på gemenskap och samverkan i aktiviteter samt otrygghetskänsla i det ordinära boendet var grunden till att de ville bo på servicehus. Samtliga respondenter ansåg att servicehus innebar en större trygghetskänsla och gav möjlighet till gemenskap.

Ronneby torg är beläget centralt i Ronneby stadskärna i sydöstra Blekinge. På denna plats går det att identifiera tre problem som utgör brist på människor (social hållbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hållbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hårdgjord yta med inslag av träd i dess kanter. Det finns ett behov från Ronneby kommun att utveckla torget som en mötesplats, då kommunen utlyst en förslagstävling av just denna anledning.

Syftet med denna masteruppsats är att undersöka bostadsområdet Holma, dess förutsättningar och hur det upplevs av befolkning och verksamma i området, samt att analysera och diskutera området utifrån teoretiska resonemang kring plats, urbanitet och grannskap. Vidare är förhoppningen att kunna identifiera resurser för främjandet av gemenskap och hållbar förbättring. Arbetet skrivs utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där en premiss är att människor genom sitt agerande formar mening och att detta agerande i sig påverkas av sociala strukturer. Det empiriska arbetet utgörs av etnografiska studier som analyseras utifrån nämnd teoretisk bas. Studien mynnar ut i resonemang kring vikten av medborgarengagemang och långsiktighet i grundandet av intiativ i grannskapet.

Texten utgår ifrån Sofia Kråkas egen konstnärliga praktik med utgångspunk hur kroppen kan ses som ett föremål och hur den befinner sig i rum, beroende av tid och plats..

Forskningsfrågor: Hur upplever migranter massturismen i Barcelonas stadskärna och vilken plats i samhället anser sig migranterna ha?Syfte: Att undersöka migranters förhållningssätt till massturism i Barcelonas stadskärna.Metod: En hermeneuetisk ansats har legat som grund till studien. Insamlingen av empiriskt material har gjorts via 15 webb-baserade intervjuer med personer med icke-spansk nationalitet. Samtliga var boende eller före detta boende i den centrala stadsdelenCiutat Vella.Slutsats: Turismutvecklingen i Barcelona har direkt påverkan på migranternas vanor och rutiner. Intervjupersonerna i denna undersökning kämpar för att finna sin plats i staden, men ser sig själva som Barcelonabor snarare än lokalbor.