De tekniska system som tävlar om förarens uppmärksamhet i bilar och lastbilar ökar både i antal och komplexitet. Detta kanske inte är ett problem på en rak, lugn motorväg men minskar fokus på själva körningen och om något oväntat skulle hända kan konsekvenserna bli allvarliga eftersom föraren är distraherad och kan behöva ta in för mycket information på en gång.Syftet med projektet var att utveckla ett system för att presentera endast relevant och önskad information till förare av lastbilar och bussar i kritiska trafiksituationer. Detta för att göra det möjligt för föraren att fokusera mer på körningen och därigenom göra den säkrare och bekvämare. Å ena sidan ska systemet upptäcka vilken typ av trafiksituation lastbilen befinner sig i. Å andra sidan ska det avgöra vilken typ av information som skulle vara relevant för föraren i den situationen.Med en litteraturstudie, insamlad statistik, intervjuer och författarnas åsikter som grund identifierades ett antal händelser (som telefonsamtal och förekommande varningar) som kan inträffa i förarhytten på en lastbil och hur mycket de vardera skulle öka förarens arbetsbörda (workload).

Materialadderande tillverkning (MAT) är den generella termen som används för alla tillverkningstekniker som går ut på att man bygger upp fysiska objekt genom att lägga ihop material lager-på-lager. I vårt arbete undersöker vi huruvida MAT är ett teknikområde som kan minska dagens utsläppsavtryck genom att effektivisera processerna bakom de olika aktiviteterna hos tillverkandeföretag. Vi beskriver kortfattat teknikens historiska utveckling, de viktigaste teknikerna inom området och hur de används idag. Vi gör sedan en jämförelse mellan de olika teknikerna där vi visar på skillnader, likheter och en del av de begränsningar som finns. Vi tittar även på vilka miljömål och krav som ställs från samhället idag.

Företaget AB Realisator ska börja producera en brandrobot som går under konceptnamnet FUMO?. Den har hittills endast tillverkats i två Prototyper och den tredje prototypen kommer att presenteras under juni månad 2013. Då FUMO? konceptet börjat ta form till en färdig produkt har det nu uppkommit ett behov för AB Realisator att se över produktionsstrategin och produktionsberedningen för den framtida tillverkningen.

Denna forskningsrapport undersöker hur nya teknologier kan verka som stöd för visuellt informationsutbyte och koordination för kreativa arbeten på distans. Arbetsgruppen genomförde denna undersökning för att kunna utbyta Prototyper och annat visuellt material på regelbunden basis med en beställare av ett projekt som har sitt säte i New York. Projektet använde sig av en så kallad projektblogg som kanal för att förmedla utfört arbete samt för att föra en diskussion och ge feedback på det. Eftersom detta projekt skulle genomföras inom ramen för detta examensarbete valde arbetsgruppen att även undersöka hur examensarbetet skulle kunna koordineras genom projektbloggen. Dessa två undersökningar skedde genom en fallstudie under 8 av examensarbetets totala 10 veckor.

Detta examensarbete är genomfört i samarbete med produktutvecklingsavdelningen på IKEA i Älmhult.Ingvar Kamprad startade IKEA år 1943 som en postorderfirma. Idag är företaget ett av världens största möbelföretag med 253 varuhus i 35 länder och med en omsättning på 161 miljarder kronor.Compact living är ett område på frammarsch inom inredningsvärlden. IKEA strävar efter att kunna erbjuda marknadskraftig heminredning inom alla områden. 24 hour Living room och dess delprojekt är en utgångspunkt för framtida idéer inom området.24 hour Livingroom är ett projekt där en urban lägenhet på cirka 40m2 skall möbleras för ett compact living. Nyframtagna möbler och Prototyper skall förenkla vardagen för en familj på två vuxna och två barn.

Arbetet omfattar ett produktutvecklingsprojekt av en plåsterautomat för företaget Plusab AB. Företaget tillverkar idag en plåsterautomat som monteras på en första hjälpen-tavla eller vägg. De önskar en lösning som är lättare att montera ihop än automaten de tillverkar idag där limning ingår. Arbetet har utförts av två studenter vid Mälardalens högskola i form av ett examensarbete på C-nivå, det vill säga 15hp per person.Den huvudsakliga frågeställningen för arbetet är hur konstruktion och form kan förändras för att nå en bättre hanterbarhet i produktion samt vid användning. Metoden som används bygger på teorier inom produktutveckling och de produktutvecklingsverktyg som anses relevanta för projektet.

När företag ska utveckla produkter och tjänster behöver de informationsunderlag om kunder och användare. Traditionella marknadsundersökningar kräver ett rationellt förhållningssätt och avslöjar åsikter och attityder, men uppvisar brister när det kommer till att upptäcka omedvetna behov hos användare. Lösningen på denna problematik är att observera användare i deras egen kontext, ett tillvägagångssätt som är vanligt bland industridesigners.Syftet med studien var att jämföra hur industridesigners och marknadsförare arbetar för att samla in information om användare i samband med produkt- och tjänsteutveckling. Därefter syftade studien till att ställa dessa likheter och skillnader i kontrast till tre teorier: Marketing Research Process, Design Thinking samt Empathic Design. Tre intervjuer genomfördes med tre olika företag: ett industridesignföretag, ett marknadsundersökningsföretag samt ett tjänstedesignföretag.Studien resulterade i ett antal slutsatser.

Rapporten avhandlar en C-uppsats genomfört vid IDT, på Mälardalens Högskola, av studenterna Pascal Nahayo och Emanuel Sundaranathan. I rapporten redogörs processen genom vilken projektduon har utvecklat två koncept för ögonsköljning vid olyckshändelser. Förutom denna rapport redovisas projektarbetet genom CAD-ritningar, CAD-modeller samt Prototyper.Produktutvecklingen genomfördes i samarbete med Plusab AB, en privat firma som utvecklar och marknadsför första hjälpen produkter sedan 2007. Företaget har ett relativt brett urval av produkter. I deras produktkatalog ingår bl.a.

Denna rapport är ett examensarbete inom ramen för civilingenjörsutbildningen Ergonomisk Design och Produktion vid Luleå Tekniska Universitet som omfattar 30 hp. Arbetet inleddes hösten 2007 i samarbete med knivtillverkaren Mora of Sweden. Företaget ville slå sig in på marknaden för köksknivar och formulerade ett uppdrag som bestod i att ta fram en serie köksknivar, identifiera vilket sortiment som bör ingå i en sådan serie samt ta fram förpacknings-och exponeringsmaterial till serien. Arbetet skulle baseras på en konkurrent- och användarstudie och formgivning skulle ske utifrån Mora of Swedens designmanual.Den process som valdes för arbetet inleddes med en undersökande del med intervjuer, observationer och enkäter både med professionella användare och med vanliga konsumenter. Utifrån undersökningen identifierades det vilka användarbehov som fanns samt upprättades en produktspecifikation baserad på användarbehov, krav från tillverkaren och teori om antropometri och handergonomi.

Idag finns ca 600 000 golfspelare i Sverige och ca 50 miljoner i hela världen, alla spelare har olika förutsättningar vad gäller längd och vikt samt längd och vikt på överarmar, underarmar, ben, rygg, huvud, hals, händer, osv. Detta medför alltså att alla spelare har olika mekaniska förutsättningar, vilket betyder att en och samma klubba inte upplevs och fungerar lika för någon spelare. Målet med projektet är att ta fram en driver som passar alla golfare. Till den färdiga produkten måste ytterligare beräkningar i form av en dynamisk analys göras för att träffytan så att kontakttiden mellan golfboll och träffyta blir exakt 256µs. Detta för att denna kontakttid motsvarar ett COR-värde på 0,83.

SCA, Svenska Cellulosa Aktiebolaget, är verksamt inom produktion av personliga hygienprodukter, mjukpapper, förpackningar, tryckpapper och sågade trävaror. Inom segmentet mjukpapper för storförbrukare levererar SCA hygienlösningar under varumärket Tork i form av bland annat papper, tvål och tillhörande behållare, så kallade dispensrar. Företaget vill nu undersöka möjligheterna att dekorera dispensrar, det vill säga trycka ett motiv i form av en bild, en färg eller ett mönster på produkterna, på ett sätt som differentierar dem från konkurrenternas produkter och samtidigt stärker varumärket. Syftet med detta examensarbete har därför varit att med en systematisk designmetodik genomföra ett designprojekt för att utvärdera möjligheterna att dekorera dispensrar. Målet har varit att rekommendera dekortekniker som är lämpliga att använda och ta fram designförslag på hur en dekor skulle kunna se ut för att överensstämma med uppdragsgivarens budskap.Projektarbetet har systematiskt gått igenom produktutvecklingens olika faser.

För att få mjölkproduktionen mer hållbar och göra den till en naturlig del i samhället samt att integrera den med miljön i största möjliga utsträckning har en projektgrupp på Wageningen Universitet i Nederländerna fått i uppdrag att göra en lösning som innefattar detta. Detta genom att se produktionen från olika synvinklar och inte använda traditionell filosofi när det gäller stallbyggnader för mjölkkor samt genom att se på alla inblandades faktiska behov. Projektgruppen har studerat kons, lantbrukarens, miljöns och även allmänhetens behov och utefter det skapat Prototyper på mjölkgårdar för att göra produktionen mer hållbar.Projektet har döpts till Cow Power, som till svenska kan översättas som Kraften från kon. För att få bättre insikt i projektet kontaktade vi universitetet som bjöd in oss med varm hand. Redogörelsen av projektet grundar sig främst på det material som sammanställts av projektgruppen samt personliga samtal vi hade med de som var involverade i projektet vid vårt besök på Wageningen Universitet.

För att få mjölkproduktionen mer hållbar och göra den till en naturlig del i samhället samt att integrera den med miljön i största möjliga utsträckning har en projektgrupp på Wageningen Universitet i Nederländerna fått i uppdrag att göra en lösning som innefattar detta. Detta genom att se produktionen från olika synvinklar och inte använda traditionell filosofi när det gäller stallbyggnader för mjölkkor samt genom att se på alla inblandades faktiska behov. Projektgruppen har studerat kons, lantbrukarens, miljöns och även allmänhetens behov och utefter det skapat Prototyper på mjölkgårdar för att göra produktionen mer hållbar.Projektet har döpts till Cow Power, som till svenska kan översättas som Kraften från kon. För att få bättre insikt i projektet kontaktade vi universitetet som bjöd in oss med varm hand. Redogörelsen av projektet grundar sig främst på det material som sammanställts av projektgruppen samt personliga samtal vi hade med de som var involverade i projektet vid vårt besök på Wageningen Universitet.

Den här rapporten redogör för utveckling, design och sömnadskonstruktion för en sadelpadd. Rapportens ämne valdes för att jag fann det intressant och har själv stort intresse för hästar och produktutveckling. Fokus på rapporten låg på att ta fram en fungerade prototyp som testades av hästägare för att se om en distansväv skulle klara av att vara det stötdämpande och tryckutjämnande materialet i en sadelpadd. Rapporten och utvecklingen av rapporten bygger på en enkätundersökning och några intervjuer med relevanta personer insatta i ämnena sadelpadd och ryggskador hos hästar. Utifrån den insamlade informationen från de intervjuade och de som svarade på enkäten samt tidgare skrivna källor gjordes en studie i hästars uppkomst av ryggbesvär.

I nordöstra Lund planeras forskningsbyn Science Village Scandinavia (SVS). Stora avstånd mellan viktiga noder i området ses tillsammans med hårda vindar som utmaningar vid arbetet med att göra SVS attraktivt och besöksvärt under den långa exploateringstiden. På uppdrag av SVS AB och Lunds kommun presenterar detta examensarbete ett förslag för en förplantering av naturlik skogsvegetation på platsen. Ett koncept, där smala vegetationsridåer planteras längs de framtida rörelsestråken i SVS, föreslås i examensarbetet som en strategi för att klimatskydda platsen och samtidigt möjliggöra ett bevarande av vegetation som urban grönska i forskningsbyn. I enlighet med projektets stora hållbarhetsambitioner uttrycker konceptet även målet att presentera möjligheter för att använda avlägsnat växtmaterial som en resurs. Hur kan ett långsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande, enligt det ekologiska tillvägagångssättet, förena värden såsom vindskydd, rekreationsvärden och ett ekonomiskt resursuttag, både tidigt och på lång sikt? En kunskapssammanställning görs kring vegetation som vindskydd samt hur ett långsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande förhåller sig till smalare ridåplanteringar, ett upplevelsemässigt perspektiv, ett tidsperspektiv samt ett växtmateriellt resursuttag.