Frågor om huruvida medborgarna bör ges mer utrymme i politiska beslutsprocesser diskuteras på många håll, inom akademin och i samhället i stort. En kommun där detta är högst aktuellt är Göteborg, som har arbetat mycket med deltagardemokratiska frågor på senare tid. Denna studie vänder sig till stadsdelsnämndspolitikerna i Göteborgs stad för att genom en enkätundersökning undersöka deras inställning till deltagardemokratiska inslag. Med en statistisk analys baserad på enkätsvaren studerar jag hur erfarenhet av medborgardialog, könstillhörighet och kommunfullmäktigemandat påverkar politikers inställning till deltagardemokrati och medborgardialog, och resultaten leder fram till både väntade och oväntade resultat. Kvinnliga politiker visar sig vara mer välvilligt inställda än manliga till deltagardemokrati och medborgardialog, detsamma gäller de politiker som har mandat i kommunfullmäktige jämfört med resterande politiker.

Intresset kring mode är stort i Sverige och handeln med detaljhandelsvaror ökar för varje år. Det senaste året har dock varit tufft för många företag i branschen, både nationellt och internationellt. Rapporter visar att handeln ökar totalt sett i landet, men att det finns stora regionala skillnader. Storstäderna i landet ökar mest både befolkningsmässigt och handelsmässigt, på bekostnad utav övriga regioner. Rapporter visar även att trenden går mot att de mindre lokala butikerna blir färre och de stora butikskedjorna ökar sin utbredning världen över.Syftet med uppsatsen är att beskriva och försöka förklara om en mellanstorstad i Sverige har de förutsättningar som krävs för att etablera en butik från en världsomfattande modekedja, varvid huvudsakligen kvalitativ metod använts.

Vårt resande för med sig omfattande negativa konsekvenser, inte minst för miljön. Att vi behöver ställa om våra resvanor är idag de flesta överens om. Ett sätt att närma sig hållbara resvanor kan vara att i ökad utsträckning byta ut bilen mot cykeln. Denna uppsats fokuserar på just cyklingen och hur det går att få fler att välja cykeln. Syftet med uppsatsen är att hitta framgångsrika tillvägagångssätt för att öka andelen resor som görs med cykel samt att undersöka hur en konkret satsning för att få fler att cykla har fungerat.

Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna i en stads varumärkningsprocess.Utifrån uppsatsens syfte har en kvalitativ undersökning genomförts i form av sju intervjuer med intressenter inom den varumärkesbyggande processen i Södertälje. Vetenskapliga teorier med inriktning på främst varumärkning av städer och samarbeten har används vid analys av den inhämtade informationen.De slutsatser vi har dragit i denna uppsats är att samarbete som strategi är möjlig men att denna kan inneha sina begränsningar när en stad skall varumärkas. Genom att undersöka den varumärkesbyggande processen i Södertälje har vi uppmärksammat den komplexitet som föreligger hos varumärkning av en plats med flera intressenter. Förutsättningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna inom turism- och besöksnäringen i Södertälje anser vi vara möjligt genom engagemang, delat ansvar och kommunikation. Vi anser dock att det ur ett större perspektiv, då en hel stad skall inkluderas, kan uppstå motsättningar om näringar som inte kände en naturlig roll att deltaga skall inkluderas i den varumärkesbyggande processen..

Milosevic, S. 2014. Buller ? Hur planers en bullerfri stad?. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. This essay is about noise pollution caused by urbanization.

Vi har undersökt hur den interna prissättningen av boendeplatser för ungdomar sker på Barn och Familj inom Borås Stad och vilka för- och nackdelar som finns med den. Internprissättning är ett sätt att värdera de prestationer som utförs mellan två enheter inom samma företag. Det har kommit till vår kännedom att Socialnämnden i Borås Stad har haft stora problem med underskott inom divisionen Individ- och Familjeomsorg (IFO), bland annat till följd av olönsamma internleveranser inom Barn och Familj. Vi ansåg att det till följd av detta skulle vara intressant att undersöka internprissättningen. Vårt syfte med uppsatsen är att skapa teoribildning om hur internprissättning tillämpas inom Barn och Familj och att beskriva och analysera de för- och nackdelar som internprissystemet uppvisar.Vi har i vår uppsats använt en kvalitativ metod och valt att utgå ifrån en abduktiv ansats.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Syfte och frågeställningar. Vårt syfte är att granska kompetensutvecklingen i Göteborgs Stad genom att undersöka hur man jobbar med det på äldreboenden, vilka riktlinjer som finns och hur kompetensutvecklingen följs upp..

Göteborg vill bli "Den Goda Staden". "... en levande stadsmiljö där arbete, boende, service, kultur, rekreation och idrott blandas på ett fruktbart sätt. Det är en stad som är rik och levande för alla människor"..

Denna studie berör friskvårdsförmåner och dess utnyttjande, som anställda kan få betalda av sin arbetsgivare samt hur detta utnyttjande kan påverka arbetsmotivationen. Detta sker inledningsvis genom en beskrivning av friskvård mer generellt, därefter följer en skildring kring skapandet av arbetsmotivation samt dess utformande. Vårt syfte med denna studie var först att undersöka utnyttjandet av betald friskvård och den upplevda arbetsmotivationen hos de anställda i Trollhättans Stad. Efter denna kartläggning var syftet att identifiera hur det differentierade utnyttjandet kunde samvariera med den upplevda arbetsmotivationen. Studien grundar sig på en kvantitativ undersökning i enkätform, vilken har utförts inom den offentliga verksamheten i Trollhättans Stad. Av de 440 stycken utskickade enkäterna fick vi totalt in 282 stycken, vilket gav undersökningen en svarsfrekvens på 64 procent.

Vid sekelskiftet 1900 genomgick det svenska samhället stora förändringar, genom industrialiseringen och urbaniseringen fylldes städerna av barn med förvärvsarbetande föräldrar. Långa skift inom industrin skapade en ny grupp av oövervakade barn som mer eller mindre var ensamma när föräldrarna arbetade. Tillsynen av dessa barn kom i fokus genom städernas barnavårdsnämnder som hade uppgiften att hålla uppsikt över barn och dess föräldrar så att inte sedlig urartning spred sig i samhället. Barnavårdslagar skapades och barnavårdsnämnder grundades av rädsla för att samhällets moraliska tillstånd skulle sjunka. Denna uppsats behandlar dessa frågor genom en granskning av Piteå stads barnavårdsnämnd och hur denna handskades med dessa problem under perioden 1926-1936.

Vid sekelskiftet 1900 genomgick det svenska samhället stora förändringar, genom industrialiseringen och urbaniseringen fylldes städerna av barn med förvärvsarbetande föräldrar. Långa skift inom industrin skapade en ny grupp av oövervakade barn som mer eller mindre var ensamma när föräldrarna arbetade. Tillsynen av dessa barn kom i fokus genom städernas barnavårdsnämnder som hade uppgiften att hålla uppsikt över barn och dess föräldrar så att inte sedlig urartning spred sig i samhället. Barnavårdslagar skapades och barnavårdsnämnder grundades av rädsla för att samhällets moraliska tillstånd skulle sjunka. Denna uppsats behandlar dessa frågor genom en granskning av Piteå stads barnavårdsnämnd och hur denna handskades med dessa problem under perioden 1926-1936.

På flera orter i Sverigebedrivs en verksamhet som heterStödcentrum för unga brottsoffer. Denna verksamhet riktar sig till ungdomar som blivit utsatta för något slags brott utanför hemmet. I denna studie har fem stycken brottsutsatta ungdomar mellan 15-17 år intervjuats.Dessa ungdomar har varit i kontakt med ett Stödcenter för unga brottsoffer i en och samma stad i Mellansverige. Syftet med denna studie var att titta närmare på hur Stödcentrum för unga brottsoffer arbetade, vilket stöd ungdomarna förväntades att få samt på vilket sätt ungdomarna fått stöd i sin bearbetning av brottshändelsen. Att bli utsatt för ett brott under ungdomstiden har forskning visat kan orsaka mycket skada i personens liv och ge negativa konsekvenser om det lämnas obehandlat.  Studiens resultat visade att verksamheten är mycket viktig för brottsutsatta ungdomar.

Historiska stadsbyggnadsstrategier med fokus på hållbarhet eller grönska utgör utgångspunkten för framtagandet av en ny stadsbyggnadsstrategi som ska vara hållbar ur alla aspekter; både ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. I kandidatuppsatsen undersöks möjligheterna att fortsätta förtäta staden och samtidigt behålla stadens parker och grönska. Stadsbyggnadsstrategin är döpt till Stad-i-park och är en utopisk vision som syftar till att förändra vårt sätt att leva och vilken funktion en stad ska fylla för att nå en hållbar utveckling. Detta uppnås i teorin genom att ersätta transporterna inom staden med framförallt spårbunden trafik, öka mötesplatserna i staden genom att föra in mer grönska och torg samt att förtäta staden då byggnader som tillhör dagens trafiksystem inte längre behövs. Förändringar i infrastrukturen ska inte påverka rörligheten utan staden ska även i fortsättningen vara tillgänglighetsanpassad vilket bl.a.

Hållbar stadsutveckling diskuteras och utövas flitigt inom stadsbyggnads-branschen och utbildningsväsendet. Dock anses det vara svårt att beskriva hur kommunal plan-, mark- och exploateringsverksamhet kan främja den sociala delen av hållbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen är att ta fram konkreta förslag till hur kommuner, genom stadsbyggnadsåtgärder och urban design, kan skapa en socialt hållbar stad. Det undersökts genom en litteraturstudie där teorier kring social hållbarhet beskrivs samt genom en fallstudie på Nacka kommun. Fokus ligger dels på att hitta indikatorer och verktyg som kan användas av kommuner generellt, och dels att ge utvecklingsförslag kring Nacka kommuns verksamhet för att förbättra deras arbete med social hållbarhet.Sex konkreta verktyg för att understödja arbetet med social hållbarhet sammanställs och diskuteras i uppsatsen.