Humankapitalet har sedan 1960-talet varit en populär fråga för forskare inom detföretagsekonomiska fältet. Men trots nästan 50 års forskning verkar redovisningsnormerna påområdet inte ha genomgått någon märkbar förändring. Under dessa år har samhället förändratsfrån ett stelt industrisamhälle till ett mer flexibelt kunskapssamhälle, ett samhälle som ställer helt nya krav på redovisningen. Det var denna tanke som så småningom ledde författarna fram till uppsatsens tvådelade frågeställning:? Hur tar analytiker hänsyn till humankapitalet vid aktievärdering av nyintroducerade bolag på Stockholmsbörsen?? Hur redovisas humankapitalet i börsProspekt för bolag som noterats på Stockholmsbörsen från 2004 fram till idag?Författarna insåg tidigt att det var av största vikt för frågeställningen att den information som samlades ihop till empirin var så aktuell som möjligt.

Syfte: Syftet är att skapa ett verktyg som kan användas av riskkapitalister för att analysera, bedöma, jämföra och dokumentera entreprenörsföretag i avseendet att öka träffsäkerheten av såddfasinvesteringar. Metod: Valet av metod i uppsatsen har genomgående varit kvalitativa djupintervjuer. Initialt intervjuades riskkapitalister för att belysa den problematik som finns vid bedömning och värdering av entreprenörsföretag idag. Steg två genomfördes via ett pilottest med ett företag för att pröva det skapade verktyget och slutligen genomfördes sluttest på två entreprenörsföretag för att säkerställa legitimiteten av verktyget. Denna metodiska process har valts för att kunna säkerställa att valda aspekter och faktorer går att bedöma och mäta i verkligheten.

Ett allt mer vanligt förekommande fenomen är att företag i samband med nyemissioner anlitar företag eller privatpersoner som garanter. Om inte alla nyemitterade aktier tecknas av nuvarande aktieägare eller andra investerare och emissionen följaktligen riskerar att inte bli fulltecknad förpliktigar avtalet med garanten denne att teckna de resterande aktierna. Många garanter kräver i utbyte höga ersättningar, vilket gör att företag kan lägga upp till 12 % av emissionsbeloppet på kostnader för garanter. Problem uppstår då brister sker i kreditbedömningen av garanterna och dessa inte kan uppfylla sina förpliktelser, vilket också varit en orsak till att vissa av de företagen sedan har gått i konkurs. Om dessutom informationen till aktieägarna är bristfällig, kan dessa förledas att tro att en nyemission är garanterad, då i själva verket garanternas kreditvärdighet kan ifrågasättas.Vårt syfte är att beskriva den funktion emissionsgaranter fyller samt bedöma om företagens eller fondkommissionärernas prövning av deras tillförlitlighet är tillräcklig.

Crowdfunding är en relativt ny finansieringsmodell som vuxit i popularitet. Internationellt uppskattas crowdfunding till en miljardindustri. Generellt sätt innebär crowdfunding att en projektägare vänder sig till allmänheten, det vill säga en större krets finansiärer, via internet för att söka finansiering. Olika former av crowdfunding har utvecklats. Föremålet för den här uppsatsen har främst varit den form som baseras på ägarkapital, här kallat crowdequity, och den svenska rättens inverkan på finansieringsformen.