Prosodi utgörs bland annat av variationer i tonhöjd, så kallade tonglidningar. Dessa tonglidningar förmedlar såväl språkligt som emotionellt innehåll i talet. Förmågan att uppfatta skillnader i tonhöjd kallas frekvensdiskriminering. Eftersom denna förmåga kan påverkas negativt av en sensorineural hörselskada är det tänkbart att hörselskadan även kan påverka perceptionen av Prosodi. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan perception av tonglidningar och perception av Prosodi samt om det finns en skillnad i dessa förmågor hos normalhörande respektive personer med en hörselnedsättning.

Syftet med studien är att undersöka hur andraspråksundervisning med fokus påuttalsträning kan utformas för att möjliggöra för inlärare att tillägna sig ett förståeligtuttal samt vilka svårigheter inlärare har i inlärningen av svenskt uttal. Studiens materialsamlades in genom samtalsintervjuer med fem pedagoger. Resultatet visar att samtligainformanter arbetar med Prosodi, vokaler och konsonanter i uttalsundervisningen för attinlärare ska tillägna sig ett bra uttal. Samtidigt är det svenskans betoning, melodi ochvokaler som inlärarna har svårt för. Informanterna betonar även vikten av att inlärarnalyssnar på olika varieteter av talad svenska.

Prosodi kan sammanfattas som talets rytmiska, dynamiska och melodiska aspekter. Utan Prosodi skulle talet förefalla monotont och kommunikationen kunna kompliceras. Syftet med föreliggande studie var att undersöka Prosodiska aspekter av nonordsproduktion hos barn med cochleaimplantat och barn med språkstörning. Tidigare studier av Prosodi hos nämnda grupper har inte i detalj beskrivit vilka typer av fel som förekommer varför detta var intressant att undersöka.Föreliggande studie baseras på redan insamlat material av nonordsrepetition av sammanlagt 41 barn vilka deltagit i tidigare studier. Av dessa var 27 stycken barn med språkstörning i åldrarna 4:6-7:6 år och fjorton var barn med CI i åldrarna 3:0-13:4.

Viktiga aspekter av kommunikationen styrs från höger hjärnhalva, däribland emotionell Prosodi. Forskningen inom detta område har dock hittills varit ganska begränsad. En aspekt, som inte undersökts än, är jämförelse av deltagarens egen och lyssnares skattning av röstens uttrycksfullhet. Syftet med studien vara att undersöka förmågan att uttrycka emotionell Prosodi efter stroke i höger hemisfär. Deltagare var tre patienter med stroke i höger hemisfär samt tre kontrollpersoner utan neurologisk sjukdom/skada eller problem med tal eller röst. Sammansättningen i grupperna av deltagare med stroke respektive kontrollpersoner var likvärdig avseende kön, ålder, dialektområde och utbildningsnivå.

Den här uppsatsen undersöker möjligheterna för vuxna inlärare med ett redan befäst icke målspråksenligt uttal, att förbättra sitt uttal med hjälp av riktad uttalsträning och ökad språklig medvetenhet. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur samtal som ska tydliggöra svenska språkets karaktärsdrag, gällande uttal och uppbyggnad i kombination med riktad uttalsträning, påverkar inlärarnas förmåga att tillägna sig grunddrag i svensk Prosodi. Till grunddragen i svensk Prosodi hör betonad och obetonad stavelse, relationen mellan lång och kort vokal och konsonant samt olika intonationsmönster.Studien visar att alla informanter klarade av att uttala alla övningsmeningar med målspråksenligt betonings ? och intonationsmönster i talkör. Studien indikerar vidare att det dock inte var lika lätt att implementera det nya målspråksenliga uttalet i informanternas egenproducerade tal.

I föreliggande studie undersöktes interaktionen mellan en person med afasi och hennes närstående. Syftet var att identifiera möjliga resurser som används av personen med afasi för att optimera delaktigheten i samtal, dels som aktiv lyssnare men också i situationer där missförstånd uppstår, samt se hur Prosodi används som resurs i interaktionen. Datamaterialet som studerades var en två timmar lång videoinspelning i hemmet hos personen med afasi, där samtal med hennes man samt väninna förekom. Materialet analyserades enligt Conversation Analysis för att identifiera mönster i samtalen. Tre olika mönster identifierades och analyserades; återkopplingar för att visa aktivt lyssnarskap, och repetitioner som en begäran om bekräftelse av förståelse, samt begäran om förtydligande då något är otydligt eller felaktigt i föregående yttrande.

AbstractBruzelius, E. (2010). Adolescents and sexuality ? Attitudes among employees at Juvenile receptions in Gävleborgs län. Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.The aim of the current study was to examine and describe what perceptions and values of em-ployees at Juvenile receptions in the county of Gävleborg have about adolescents? sexual and general health.

The aim of the study was to investigate the performance of postlingually deaf adults on parts of the swedish dysarthria test Dysartribedömningen, and to compare these results with a matched group consisting of normal hearing speakers without any known speech disorder. The group consisted of 17 participants ranging between 42-86 years of age. Participants were assessed focusing on articulation, prosody, intelligibility and through a self-assessment of communicative participation. There was a statistically significant difference between groups on prosody that manifested primarily as a slower speaking rate in the cochlear implant users. No significant differences between groups as to articulation, intelligibility or communicative participation could be found.

Ätstörningar är komplexa sjukdomar som kräver att behandlarna sätter sig in i individerna och vårdar dem individuellt utifrån varje patients egna förutsättningar. Då ätstörningspatienter ofta kännetecknas av att vara ambivalenta till behandling, behövs en god relation mellan behandlare och patienter. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur behandlare inom ätstörningsvården för barn och ungdomar bemöter och tolkar sina patienter. Fokus har hela tiden legat på behandlarens åsikt om behandling och hur behandlaren själv upplever att denne behandlar patienterna. En kvalitativ enkätstudie har använts för att samla in information och svaren har analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka vuxna andraspråksstuderandes attityder till svenska språket, deras upplevelse av den kommunikativa förmågan på svenska samt deras bedömning av modersmålets inverkan på svenskinlärningen. I studien medverkar sex informanter som alla har skilda modersmål: arabiska, bosniska, engelska, ryska, spanska och tyska. Metoden som har använts är samtalsintervju med var och en av informanterna. Samtalen har spelats in och sedan transkriberats ortografiskt. Resultaten visar att samtliga informanter har en positiv attityd till svenska språket och språkinlärningen.

Generally prosody is described as the rhythmic, dynamic and melodic features of language. Prosody is further often described as suprasegmental, since its properties go beyond vowels and consonants, which are segmental characteristics of language. A relationship between prosody and music has been noticed and described for several decades. At present, there are several studies proving relationship between Prosodic and musical abilities. The aim of the present study was to construct a test for Prosodic non-linguistic perception and production regarding intonation and rhythm. The test was tried out on 16 children with typical language development aged 4;6-7;6 years. Before testing of ITAP each participant were asked about musical experience.

Denna studie syftar till att studera ordaccenter hos barn i förskoleålder med skånsk dialekt och språkstörning. I studien undersöks huruvida barnen har problem med ordaccenterna och i vilken utsträckning. Barnens yttranden bedöms perceptuellt av två lyssnargrupper och akustiskt som spektrogram, där jag tittat på grundtonskurvan. Svar söks också kring huruvida vissa ord är svårare att bedöma eller producera än andra ord och om lyssnargruppernas bedömningar skiljer sig åt.Inspelat material från 8 barn i åldrarna fyra år och åtta månader till sex år och fyra månader har presenterats för tio lyssnare. Bland de tio lyssnarna i perceptionsstudien ingick fem naiva och fem icke-naiva lyssnare.

[Sammanfattning saknas].

Prosodi varierar mellan olika språk och innefattar det talade språkets rytm, melodi och dynamik. Flerspråkighet blir allt vanligare i det svenska samhället, vilket gör det viktigt att studera flerspråkighet ur ett logopediskt perspektiv. ITAP är ett icke-språkligt Prosodiskt test som prövar perceptions- och produktionsförmåga av intonation och rytm. Testet har hittills testats på en grupp enspråkiga svensktalande barn med typisk språkutveckling.Syftet med föreliggande studie var att testa produktion och perception av intonation och rytm hos flerspråkiga barn, med hjälp av ITAP, samt att jämföra resultaten med en enspråkig svensktalande grupp.I studien deltog totalt tio barn. Fem barn med svenska och somaliska som språk, samt fem barn med svenska och arabiska som språk.

I denna uppsats görs främst en kvantitativ analys av utländska testtagares Prosodiska kompetens vid det test som ger utländska studerande behörighet till studier vid svenskt universitet eller högskola, det s.k. Tisus-testet. Studien har också ett mindre kvalitativt inslag i form av en näranalys. Syftet har varit att analysera hur godkända testtagare skiljer sig från underkända beträffande den Prosodiska förmågan. Jämförelser har gjorts dels mellan dem som godkänts/underkänts på Tisus muntliga del i dess helhet, dels mellan dem som godkänts/underkänts på själva uttalsdelen.