Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Den senaste tidens klimatutveckling har påverkat situationen i Arktis. För 10 år sedan hade de arktiska länderna inga uttalade arktiska strategier men klimatutvecklingen har skapat ett behov av dessa strategier. Tidigare otillgängliga områden blir nu tillgängliga vilket enligt vissa bedömare skapar en kapplöpning om Arktis och dess resurser.I takt med en allt mer ansträngd ekonomi för de nordiska länderna ökar viljan att finna militära samarbeten för att få ner kostnader och hitta synergieffekter. Syftet med studien är att belysa vilka olika nationella överväganden och intressen som kan påverka Sverige, Norge och Danmarks syn på Arktis samt hur detta kan påverka ett marint samarbete i området.Studien gör en kvalitativ textanalys av officiella dokument från Sverige, Norge och Danmark för att redogöra för likheter och skillnader i ländernas syn på Arktis. Mål/intresse, säkerhetshot, medel och marinförmåga analyseras varefter tre scenarion åskådliggör marina samarbetsområden i Arktis.Resultatet visar att det till stor del råder strategisk samsyn dock skiljer sig dansk syn på säkerhetshot i Arktis från svensk och norsk syn.

Högläsningen håller på att gå ur tiden i vårt samhälle på grund av medias inflytande. Förskolans och pedagogers förhållningssätt har förändrats från barnomsorg till pedagogisk stimulans där även högläsning ingår. Syftet med min undersökning var att undersöka om högläsning har betydelse i förskolan utifrån pedagogers synsätt. Jag ville se på vilka strategier pedagogerna använder för att göra högläsningssituationen meningsfull.De teorier jag har koncentrerat mig på är högläsning ur ett teoretiskt perspektiv och den proximala utvecklingszonen samt användning av strategier i högläsning. Tidigare forskning tyder på att högläsning kan bidra med många positiva egenskaper för barns språkutveckling.

Katarakt står för cirka hälften av all världens blindhet, vilket motsvarar flera miljoner människor. Patienter som kommer till en operationsavdelning kan ha goda, inga eller mindre bra erfarenheter av vården. Pilotstudiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av omvårdnad vid kataraktoperationen. Pilotstudien genomfördes som en intervjustudie med en beskrivande kvalitativ design med induktiv ansats. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Syfte:Målet med undersökningen var att få kunskap om hur undervisningen kan stärka elevens förmåga att tillämpa problemlösning i matematik. Målet är att finna de kritiska aspekterna av att tillämpa problemlösning.I undervisningssituationen fann jag det intressant att se vilka förändringar som gjorde skillnad för elevens lärande.Teori/Metod:Undersökningen är en learning study som utförs i en åk 8. Datamaterialet baseras på samtal, intervjuer, observationer och tester. Detta material ligger som grund då jag med hjälp av variationsteorin använder denna teori som analysredskap.Resultat:Resultatet visar eleverna saknade strategier och metoder för att utföraproblemlösningsuppgifter. Vid cykel 1 visade testresultatet att eleverna förbättrade sin förmåga att arbeta med problemlösningsuppgifter då de deltagit i lektioner som bearbetade det valda lärandeobjektet.

För att på ett effektivt sätt uppnå konkurrensfördelar på dagens marknad krävs det att företag finner nya strategier för att bli konkurrenskraftiga, en strategi är att verka på en eftermarknad. Företagskunder utgör en mindre marknad och beroendet mellan parterna är större (jämfört med privatkunder) påvisar detta att relationen är en viktig del i en B2B-miljö. Service-Dominant logic (S-D logic) beskriver hur ett paradigmskifte sker där kunden betraktas som värdefullt humankapital och företag vinner konkurrensfördelar genom långsiktiga relationer, värdeskapande tillsammans med kund och utbyte av kunskap genom interaktivt processarbete. Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt företaget Komatsu Forest kan vinna konkurrensfördelar genom att implementera S-D logic. De strategier vi testar är front-line employee (FLE) ? personal med kundkontakt, butikslandskapet, varumärket och den interna kommunikationen.Studien baseras på kvantitativa studier med en kompletterande kvalitativ studie.

Gulrost, Puccinia striiformis, är förmodligen den allvarligaste svampsjukdomen för världens veteodling och det finns stor risk för betydande skördeförluster vid obehandlade angrepp. Under de senaste åren har gulrostproblematiken ökat i Sverige och strategier för att motverka svampen är ett ständigt pågående arbete. Gulrostsvampens genetiska diversitet ger möjlighet till att nya raser snabbt bildas. Sorter som är mindre känsliga för svampen i dagsläget kan bli mycket mottagliga inom en kort tid. Angreppsgraden har varierat mellan åren, med bland annat stora angrepp i södra Sverige 1990, vilket ledde till skördeförluster på över 50 % i känsliga sorter.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka barns lärandepraktiker och meningsskapande samspel när de spelar digitala spel tillsammans. Barn i årskurs två har delats in i fyra grupper. Två av grupperna har spelat datorspelet Labyrint och de båda andra grupperna har spelat datorspelet Bloxorz. Data samlades in i två steg: först genom videoobservation av spelsituationerna i ett första skede och sedan genom ett påföljande stimulated recall-samtal där den inspelade spelsituationen diskuterades tillsammans med barnen. Data har sedan analyserats med en interaktionsanalytisk metod som undersöker hur barnen använder verbal och ickeverbal kommunikation i samspel med varandra, kontexter och teknologier för att lösa olika typer av uppgifter i spelen.Studien leder till slutsatsen att olika former av samspel äger rum mellan spelare och åskådare, man skapar gemensamt strategier för problemlösning.

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll på dessa verbaliseringar genom ett s.k. tänka-högtprotokoll, är det möjligt att undersöka hur tänkande går till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ?vanlig? verbalisering och den som görs i direkt anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivåer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmåga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie är att utveckla en tänka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning.

I valupptakten hösten 2010 fick Sverigedemokraternas två valfilmer oerhört genomslag i media, och hade inte mindre än en halv miljon visningar på Youtube, på bara några få dagar. Denna här uppsatsen undersöker vilka strategier som ligger bakom ett sådant genomslag i media. Frågeställningen försöker besvara vilka verklighetsbeskrivningar som TV4 respektive Sverigedemokraterna (SD) ger i sitt pressmaterial angående lanseringen av SD:s två valfilmer, och vad de får för effekter.Uppsatsen analyserar nyckelord som används, vilken ram de sätter på situationen och om SD använder sig av anti-etablissemangsstrategin. Den diskuterar också omkring problemformuleringsprivilegiet, det vill säga att den som formulerar frågeställningen alltid äger tolkningsföreträdet till den.Uppsatsens slutsats är att SD:s strategi vid lanseringen av valfilmen var att synliggöra och förstärka avståndet mellan SD och etablissemanget, såväl till politiska partier som till media. SD använde sig av de egna problemformuleringarna massinvandring och censur, som i sin tur skapade egna ramar, till vilka enbart SD hade tolkningsföreträde.

Forskning visar att empowerment ger ett ökat holistiskt välbefinnande. Empowermentredskapet i diabetesvården innebär att sjuksköterskan sätter patienten i centrum och hjälper honom att hitta kunskap och egen motivation. Med detta i grunden har patienten goda förutsättningar att självständigt fatta beslut, föreslå behandlingar, reflektera och utvärdera resultatet av dem tillsammans med sjuksköterskan. Empowermentinriktningen i patientundervisningen genomsyras av en strävan efter en känsla av jämlikhet och respekt, samt en önskan att gemensamt komma fram till problemlösningar. Som beskrivande teori har Orems egenvårdteori använts.

Syftet med studien var attutifrån vetenskaplig litteraturbeskriva hur sjukdomen fibromyalgi inverkar på patienters liv och vardag samt att beskriva vilka copingstrategier som används för att hantera en vardag med fibromyalgi och för att uppnå livskvalité. Metodologiskt tillvägagångssättvar att genom databasen Pubmed söka vetenskapliga artiklar utifrån sökorden:fibromyalgia, coping, experience, pain, symptoms, coping strategies, health, patient perspective och qualitative. Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie och totalt inkluderades 13 vetenskapliga artiklar i resultatet. Huvudresultatet visade att fibromyalgi inverkar på patienters vardag och livssituation. Patienter lever med ständig smärta, kronisk trötthet och bristande energi vilket var en begränsande faktor i det dagliga livet.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Örebro universitetInstitutionen för beteende-, social- och rättsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pTitel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress ? en undersökning bland socialsekreterare på socialkontor väster, ÖrebroFörfattare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna LedstamHandledare: Erik FlygareSammanfattningHuvudsyftet med denna studie är att undersöka om moralisk stress förekommer på socialkontor väster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever några hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter på ett sätt som de anser är moraliskt rätt, hur man i så fall reagerar på dem och vilka strategier man använder för att hantera detta. Vidare är vi intresserade av att undersöka om det finns några mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, socialkontor väster i Örebro.

Syftet med vår undersökning är att titta närmare på diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att få en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer där frågorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrån denna struktur föra fram sina personliga tankar, åsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade på olika ställen i Västerbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val då vi ville få ett bredare perspektiv angående diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebära både för- och nackdelar beroende på hur de vuxna i barnets omgivning väljer att tolka vetskapen om en diagnos.