Rapporten har genomförts som ett examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet på Kungliga Tekniska Högskolan med inriktning på byggteknik och ekonomi. Examensarbetet utfördes på uppdrag av Bengt Dahlgren AB i samarbete med projektledare på företaget. Syftet med rapporten har varit att undersöka och förbättra sammorningen av installationer under projekterings- och produktionsstadiet. Det skulle dock vara omöjligt att täcka in alla aspekter av installationssamordningen under dessa stadier under den korta tid som funnits till förfogan för detta examensarbete. De frågeställningar som ställts under arbetets inledande sidor har därför getts en rad avgränsningar för att i första hand komma åt de aspekter som anses viktiga och lyfta upp dessa för utredning.Under arbetets gång och genom analysen av den empiriska datainsamling som gjorts har en uppfattning av installationssamordningens natur bildats.

I juli 2006 trädde BBR:s nya krav om byggnaders energiförbrukning ikraft, vilka jämfört med de tidigare kraven väntas medföra förändringar för hela byggprocessen vad gäller hanteringen av energifrågor. De hårdare kraven kommer bland annat i skepnad av ett nytt begrepp, ?byggnadens specifika energianvändning?, ett begrepp som med stor förmodan kommer att ställa både högre krav på utförande av energiberäkningar i ett tidigare skede av byggprocessen samt med större noggrannhet. På VVS GRUPPEN AB i Lund utför man egna grövre energiberäkningar i samband med projektering i ett ganska tidigt skede av processen, främst beräkningar för hand, för att i ett senare skede låta en byggnadskonstruktör genomföra mer ingående energiberäkningar. Med de nya hårdare kraven uppstår ett eventuellt behov av att framöver utföra egna energiberäkningar på en noggrannare nivå redan i ett tidigare skede. BBR anger inga krav om metod för beräkningarna, utan lämnar upp till var och en att välja lämplig metod för aktuellt projekt. I samarbete med VVS GRUPPEN utfördes därför en undersökning av en alternativ metod, energiberäkning med hjälp av simuleringsprogrammet IDA Indoor Climate and Energy. Undersökningen begränsades till ett pågående projekt i form av en ny biblioteksbyggnad i Lomma, samt till att huvudsakligen syfta till beräkning av den specifika energin.

For att brytning under jord ska vara mojlig maste stora mangder frisk luft pressasned till brytningsnivan, vilket gors fran olika gruvventilationsstationer. For att undvikanedisning i schakten varms tilluften upp till 1. innan luften transporteras nedi berget. Idag sker denna uppvarmning av varmebatterier som nyttjar spillvarmefran kulsinterverken. Finns ett extra varmebehov spetseldas det med olja.Franluften ar fuktig och varm.

På uppdrag av Vätterbygdens Rehabcenter och Högskolan i Skövde har en konceptuell design tagits framför ett elverk som drivs av kroppsenergi och är avsett för bruk i fältmässig miljö. Ett koncept har genererats,valts och utvecklats, varpå dimensionerande beräkningar och materialval för vitala detaljer harskett. Som hjälpmedel för dessa beräkningar har CAD-mjukvaran Pro/Engineer Wildfire 5.0 och dessapplikation Mechanica Structure använts. Andra verktyg har varit användarstudie, framtagande av målspecifikationer,Black Box, morfologisk tabell, Pughs konceptvalsmatris och viktad konceptvalsmatris.Elverket är tänkt att användas i samband med biståndsinsatser i katastrofområden där kontakten medelnätet är bruten och fossila bränslen ej finns att tillgå. I sådana situationer kan elverket vara ett gottkomplement till solceller och små vindkraftverk då elektricitetsgenereringen annars blir beroende avgoda sol- och vindförhållanden.Elverkets funktionsprincip liknar den hos träningsredskapet roddmaskin.

Klimatfrågan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom både elproduktions- och transportsektorn. Från elproduktionens sida är vindkraft den teknik som växer snabbast. När vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstår på elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli både ett miljövänligt (om elproduktionen kommer från förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sätt att reglera elproduktionen då en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera påverkan på den elektriska lastprofilen på grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sådan förändrad last på produktionen i ett elsystem bestående av termiska anläggningar och vindanläggningar.

Vindkraften expanderar allt mer i Sverige och årsproduktionen ökade till 6,1 TWh år 2011, vilket är en ökning med 74 % jämfört med 2010.De nya vindkraftverken som sätts upp idag är oftast av effektstorlekarna 2 000 ? 3 000 kW. De som restes tidigare är omkring 200 ? 600 kW. I Sverige finns det många vindkraftverk som har varit i drift under en längre tid, och det är flera som passerat sin tekniska livslängd på 20 år.

Göteborg Energi AB är ett bolag med höga ambitioner att säkerställa ett stabilt distributionsnät för sina kunder. Med ett säkerställande följer åtgärder i form av beräkningar för komponenter som transformatorer av olika märkeffekt, hög- och lågspänningssäkringar och andra kritiska skyddsanordningar som t.ex. reläskydd. Vid ett flertal tillfällen under de senaste åren har det uppmärksammats en problematik där ett fel i lågspänningsnätet har löst ut anslutande transformator. Felet har grundat sig en svag selektivitet mellan transformatorsäkring och lågspänningssäkring.

Målet med detta examensarbete, utfört på uppdrag av Vectura Consulting AB, har varit att undersöka möjligheten att ansluta en vindkraftpark till järnvägens kontaktledningsnät. Möjligheten att koppla om vindkraftparken till järnvägens hjälpkraftnät, som bland annat förser växelvärmare och signalsystem med effekt, har också undersökts. Eftersom kontaktledningsnätet och hjälpkraftnätet arbetar med olika frekvenser och spänningar, 16? Hz och 15 kV respektive 50 Hz och 22 kV, måste därför en komplett krets för frekvensomvandling, spänningsomvandling och omkoppling tas fram. Projektet har begränsats till en del av Botniabanan, sträckan Örnsköldsvik-Nordmaling.I denna rapport har trafikfrekvensen på den valda sträckan på Botniabanan undersökts för att bestämma en genererad effekt till inkopplingspunkten, samt för att undersöka när det kan vara lämpligt att koppla om till hjälpkraftnätet.

Målet med detta examensarbete, utfört på uppdrag av Vectura Consulting AB, har varit att undersöka möjligheten att ansluta en vindkraftpark till järnvägens kontaktledningsnät. Möjligheten att koppla om vindkraftparken till järnvägens hjälpkraftnät, som bland annat förser växelvärmare och signalsystem med effekt, har också undersökts. Eftersom kontaktledningsnätet och hjälpkraftnätet arbetar med olika frekvenser och spänningar, 16? Hz och 15 kV respektive 50 Hz och 22 kV, måste därför en komplett krets för frekvensomvandling, spänningsomvandling och omkoppling tas fram. Projektet har begränsats till en del av Botniabanan, sträckan Örnsköldsvik-Nordmaling.I denna rapport har trafikfrekvensen på den valda sträckan på Botniabanan undersökts för att bestämma en genererad effekt till inkopplingspunkten, samt för att undersöka när det kan vara lämpligt att koppla om till hjälpkraftnätet.

Målet med detta examensarbete, utfört på uppdrag av Vectura Consulting AB, har varit att undersöka möjligheten att ansluta en vindkraftpark till järnvägens kontaktledningsnät. Möjligheten att koppla om vindkraftparken till järnvägens hjälpkraftnät, som bland annat förser växelvärmare och signalsystem med effekt, har också undersökts. Eftersom kontaktledningsnätet och hjälpkraftnätet arbetar med olika frekvenser och spänningar, 16? Hz och 15 kV respektive 50 Hz och 22 kV, måste därför en komplett krets för frekvensomvandling, spänningsomvandling och omkoppling tas fram. Projektet har begränsats till en del av Botniabanan, sträckan Örnsköldsvik-Nordmaling.I denna rapport har trafikfrekvensen på den valda sträckan på Botniabanan undersökts för att bestämma en genererad effekt till inkopplingspunkten, samt för att undersöka när det kan vara lämpligt att koppla om till hjälpkraftnätet.

Målet med detta examensarbete, utfört på uppdrag av Vectura Consulting AB, har varit att undersöka möjligheten att ansluta en vindkraftpark till järnvägens kontaktledningsnät. Möjligheten att koppla om vindkraftparken till järnvägens hjälpkraftnät, som bland annat förser växelvärmare och signalsystem med effekt, har också undersökts. Eftersom kontaktledningsnätet och hjälpkraftnätet arbetar med olika frekvenser och spänningar, 16? Hz och 15 kV respektive 50 Hz och 22 kV, måste därför en komplett krets för frekvensomvandling, spänningsomvandling och omkoppling tas fram. Projektet har begränsats till en del av Botniabanan, sträckan Örnsköldsvik-Nordmaling.I denna rapport har trafikfrekvensen på den valda sträckan på Botniabanan undersökts för att bestämma en genererad effekt till inkopplingspunkten, samt för att undersöka när det kan vara lämpligt att koppla om till hjälpkraftnätet.

BIM och 4D-modellering har påvisat en rad olika fördelar för husprojekt, för anläggningsprojekt har utvecklingen gått långsammare och lite information finns idag om hur 4D-modeller kan användas i framtiden för anläggningsprojekt. Syftet med examensarbetet är att göra en kunskapsinventering av 4D-modellering i anläggningsbranschen. Dels att kartlägga hur 4D-modeller kan användas i anläggningsprojekt och dels hur man skall gå till väga för att skapa modellerna. Målet med examensarbete är att formulera potentiella användningsområden för 4D-modeller och vilka anpassningar som behöver genomföras. Examensarbetet grundar sig främst på intervjuer med ett antal strategiskt utvalda personer som har bestått av entreprenörer, konsulter, teknikleverantörer och forskare inom anläggningsbranschen.

Målet med detta examensarbete, utfört på uppdrag av Vectura Consulting AB, har varit att undersöka möjligheten att ansluta en vindkraftpark till järnvägens kontaktledningsnät. Möjligheten att koppla om vindkraftparken till järnvägens hjälpkraftnät, som bland annat förser växelvärmare och signalsystem med effekt, har också undersökts. Eftersom kontaktledningsnätet och hjälpkraftnätet arbetar med olika frekvenser och spänningar, 16? Hz och 15 kV respektive 50 Hz och 22 kV, måste därför en komplett krets för frekvensomvandling, spänningsomvandling och omkoppling tas fram. Projektet har begränsats till en del av Botniabanan, sträckan Örnsköldsvik-Nordmaling.I denna rapport har trafikfrekvensen på den valda sträckan på Botniabanan undersökts för att bestämma en genererad effekt till inkopplingspunkten, samt för att undersöka när det kan vara lämpligt att koppla om till hjälpkraftnätet.

Målet med detta examensarbete, utfört på uppdrag av Vectura Consulting AB, har varit att undersöka möjligheten att ansluta en vindkraftpark till järnvägens kontaktledningsnät. Möjligheten att koppla om vindkraftparken till järnvägens hjälpkraftnät, som bland annat förser växelvärmare och signalsystem med effekt, har också undersökts. Eftersom kontaktledningsnätet och hjälpkraftnätet arbetar med olika frekvenser och spänningar, 16? Hz och 15 kV respektive 50 Hz och 22 kV, måste därför en komplett krets för frekvensomvandling, spänningsomvandling och omkoppling tas fram. Projektet har begränsats till en del av Botniabanan, sträckan Örnsköldsvik-Nordmaling.I denna rapport har trafikfrekvensen på den valda sträckan på Botniabanan undersökts för att bestämma en genererad effekt till inkopplingspunkten, samt för att undersöka när det kan vara lämpligt att koppla om till hjälpkraftnätet.

Målet med detta examensarbete, utfört på uppdrag av Vectura Consulting AB, har varit att undersöka möjligheten att ansluta en vindkraftpark till järnvägens kontaktledningsnät. Möjligheten att koppla om vindkraftparken till järnvägens hjälpkraftnät, som bland annat förser växelvärmare och signalsystem med effekt, har också undersökts. Eftersom kontaktledningsnätet och hjälpkraftnätet arbetar med olika frekvenser och spänningar, 16? Hz och 15 kV respektive 50 Hz och 22 kV, måste därför en komplett krets för frekvensomvandling, spänningsomvandling och omkoppling tas fram. Projektet har begränsats till en del av Botniabanan, sträckan Örnsköldsvik-Nordmaling.I denna rapport har trafikfrekvensen på den valda sträckan på Botniabanan undersökts för att bestämma en genererad effekt till inkopplingspunkten, samt för att undersöka när det kan vara lämpligt att koppla om till hjälpkraftnätet.