Solceller har på senare tid blivit allt hetare ämne inom byggbranschen med utveckling som ger allt bättre förutsättningar för dess tillämpning både gällande effektiv användning av solinstrålning och billigare tillverkningsprocess.Höga koldioxidutsläpp och det faktum att energiresurser som vi idag är beroende av kommer ta slut ställer allt högre krav på att vi som samhälle kan hitta alternativa hållbara lösningar. Solceller har stor potential för detta då de möjliggör egen lokal elförsörjning för byggnader vilket inte bara skapar trygghet för fastighetsägaren som kan nyttja den i princip oändliga energikällan solen vilket sker utan koldioxidutsläpp förutsatt att produktion av solceller sker från en förnyelsebar energikälla, det möjliggör även elproduktion i städer och andra områden närmare elanvändningen än hur det traditionellt sker idag. Denna potential ger upphov till två viktiga frågor, hur solceller påverkar ekonomin samt hur det påverkar miljön. För att lösningen skall vara attraktiv krävs att den ger utdelning både ekonomiskt och med miljöpoäng för att bidra till företagets miljöprofil.Följande arbete studerar tillämpningen av solceller i byggbranschen med fokus på ekonomi och process. Två referensobjekt ligger till grund för arbetet, Norra 2 för bostadshus och Torsplan för kontor, som används för att ta fram en resultatkalkyl för typbyggnad kontor och bostad.Studien baseras på ekonomiska modeller som livscykelkostnad, internränta, nettonuvärde, annuitet, återbetalningstid och s.k.

Denna rapport presenterar det examensarbete som har gjorts i samarbete med företaget SMÅA AB. Syftet med arbetet är att öka kunskapen, för företaget, om solceller ur en teknisk och ekonomisk synpunkt då man väljer att integrera dessa i byggnadsskalet. Viktiga frågor som har tagits upp innefattar lönsamhet vid användning av solceller, möjligheter att integrera solceller samt hur tekniken ser ut idag och hur den kan utvecklas i framtiden. Dessa kunskaper har sedan applicerats på ett planerat flerbostadshus under resultatet. I lösningsförslaget har solceller blivit integrerade i tak och balkongräcken, där olika typer av solceller används baserad på dess respektive egenskaper som är bäst anpassade för ändamålet. Ämnesområden som berörs är energi, solceller, byggnadsintegrering samt ekonomi.

Detta arbete syftade till att svara dels på vilka solcellstyper som finns på den svenska marknaden och vad som skiljer dem åt, dels hur förutsättningarna ekonomiskt ser ut för solceller i Sverige. Arbetets metod bestod av en litteraturstudie och en marknadssammanställning.Resultatet visade på att solceller finns etablerade på den svenska marknaden och att det är monokristallina och polykristallina kiselsolceller som dominerar utbudet. Kiselceller har fördelen att grundämnet finns i stor koncentration på jorden men de kräver en energikrävande process för tillverkningen. Vidare visade resultatet att en mindre del av marknaden utgörs av tunnfilmssolceller av CIGS och CdTe. Tunnfilmerna har en tjocklek ned till en mikrometer och har en tillverkningsprocess som är enklare och mindre energikrävande.Förutsättningarna för solceller i Sverige är betydligt sämre än för sydligare länder och även inom Sverige varierar förutsättningarna stort.

Den här uppsatsen handlar om att undersöka om polymera solceller kan tillverkas på stålsubstrat. Polymera solceller är ett alternativ till kristallina solceller och tunnfilmssolceller där organiska material med halvledaregenskaper, det vill säga konjugerade molekyler och polymerer, används för att tillverka det aktiva lagret i solceller. Ett framgångsrikt sätt att tillverka sådana solceller är att blanda givarmolekyler och mottagarmolekyler i det aktiva skiktet. Detta kallas för en bulk-heteroövergång. När ljuset faller på skiktet exciteras en elektron i givarmaterialet och överförs till mottagarmaterialet.

Denna studie granskar tre länder; Tyskland, Spanien och Danmark, som använt feed-in-tariffs (FIT) under en längre tid för att främja elproduktion från solceller. Granskningen omfattar hur användningen sett ut och förändrats, samt om det resulterat i en ökning av solceller. I granskningen ingår också en genomgång av det nuvarande stödsystemet för solceller i Sverige, huruvida det främjat industrin för solceller och om FIT:s skulle kunna användas i Sverige. Granskningens resultat visar att det är svårt att härleda användningen av en viss sorts stödsystem till en ökning av solceller, då det ofta är många olika incitament som används samtidigt. Dessutom kan utformningen av FIT:s skilja sig så mycket att bara användningen av FIT inte garanterar att mängden solceller kommer öka.

Denna förstudie utreder om en solcellsanläggning kan vara ett alternativ för Wången både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Wången är ett nationellt utbildnings- och utvecklingscentrum för hästsport beläget i Jämtlands län. Principen för hur solceller fungerar och grundläggande faktorer som påverkar solcellers elproduktion beskrivs. Förstudien beskriver även översiktligt vilka in- och utflöden av materia och energi som solceller orsakar under deras livscykel. Förstudien dimensionerar och beräknar den förväntade elproduktionen för tre olika takplaceringar på Wången med tre olika monteringslösningar. Elproduktion beräknas i datorprogrammet PVGIS och jämförs med Wångens elförbrukning.

Klimathotet gör att energiproduktionen på vår jord behöver bli mer miljövänlig. En förnyelsebar energikälla som har en stor outnyttjad potential är solenergi. Elproduktion från solceller ökar snabbt men kan användas i betydligt högre utsträckning än idag, även i Sverige. I denna uppsats har syftet varit att studera hur de tre faktorerna solceller som produkt, potentiella kunder på marknaden och politisk styrning kan interagera och påverka den svenska solcellsmarknaden. Studien baseras främst på intervjuer som har genomförts med ett flertal aktörer på den svenska solcellsmarknaden.

3D, 3D-projektering, IFC, Revit, Navisworks, Cad-Q.

Vi har funnit att den sociala identiteten har förändrats på Banverket Projektering i och med organisationsförändringen, och att coaching haft inverkan på detta. Vidare har framkommit att det förekommer gråzoner inom coachingverksamheten. Gråzonerna kan motverkas genom social identitetscoaching. Social identitetscoaching bygger på utvidgad och koncentrerad gemenskap, utbyte av åsikter och trygghet för de anställda..

Detta examensarbete har utförts på Vattenfall Eldistribution AB i Trollhättan och syftar till att beräkna förlustförändringarna i lågspänningsnätet då mikroproduktion i form av solceller ansluts.Genom att ansluta mikroproduktion i lågspänningsnätet kan nätets energiförluster reduceras. Denna reducering samt den energi som inte behöver överföras från överliggande nät anses vara den nätnytta solceller ger upphov till.Samtliga elproducenter som är anslutna till elnätet har rätt till ersättning för nätnytta uppkommen av produktionen. Ersättningen skall baseras på inmatad energi samt vid vilken tidpunkt inmatningen sker. För mikroproducenter är det svårt att motivera att i varje enskilt fall beräkna nätnyttan, varför ett generellt schablonvärde beräknats för Vattenfalls lågspänningsnät. Beräkningen har utförts utifrån uppmätta sol- och lastdata på sex olika lågspänningsnät vilka tillsammans anses representera ett generellt nät.

Stockholm har inför 2050 satt upp ett mål om att bli koldioxidfritt. I strävan mot detta söker man utvinna energi med förnybara metoder och ett alternativ för elproduktion inom stadskärnan skulle kunna vara solceller. Solceller är en teknik som genom sammanfogande av halvledarmaterial och den fotoelektrisk effekt genererar el ur solinstrålning.Avhandlingen studerar dagens solceller, med verkningsgrader uppemot 20 % och deras potential att täcka den mindre del av Stockholms elbehov som idag härstammar från fossila bränslen. Genom att se till en uppskattad befintlig takyta i Stockholms kommun och jämföra den med ytan som baserat på solcellernas potential behövs för att täcka behovet, konstateras att endast en liten del av detta kommer kunna täckas. För att solceller skall vara aktuella inom storskalig elproduktion, krävs att de är ekonomiskt lönsamma och att det i dagens läge är praktiskt genomförbart att montera dem inom stadskärnan.

Solen är grunden till allt liv på jorden. Idag finns det teknik som kan utvinna energi ur solen och genom solceller kan el produceras. I Sverige finns mycket förnybar energi med en betydande andel från vattenkraft. Idag finns 24 MW installerad solcellseffekt. Det saknas tydliga mål för utbyggnad av solceller i Sverige.

Visuella arbetssätt har visat sig vara effektivt inom byggbranschen. Studien omfattar de visuella arbetssätt som Skanska använder sig av; visuell styrning och visuell projektering. Syftet med studien är att öka antalet projekt som väljer att implementera arbetssätten. Därav har underliggande problem identifierats varför inte projekt väljer att implementera arbetssätten i den utsträckning som Skanska önskar.Det har visat sig under studiens gång att visuell projektering har implementerats i större utsträckning än visuell styrning, detta för att visuell projektering har ett mer utvecklat underlag. En jämförelse av verktygens implementering har gjorts..

Gryta Avfallsstation har stora markytor som kan utnyttjas. På den ytan befinner sig byggnader och en deponi som är sluttäckt enligt nya krav. Bolaget har också en stor intern el- och värmeförbrukning. Det finns ett behov av att minska andelen av den inköpta elen. Endast elbehovet tas upp i denna uppsats.En av möjligheterna är att introducera förnyelsebara energikällor på deponins yta som idag inte används.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Skanska som påbörjat en implementering av arbetsmetoden visuell projektering. Syftet är att utvärdera hur den nya arbetsmetoden hittills har fungerat och ge förslag på eventuella förbättringar. Projektering innebär att ta fram ritningar och handlingar på hur den färdiga byggnaden ska se ut. Skanska har uttryckt ett behov av att effektivisera projekteringsfasen så att handlingarna blir färdiga i tid. Samtidigt är det av stor vikt att alla handlingar håller bra kvalitet då fel i dessa innebär stora kostnader.För att effektivisera projekteringen och tillfredsställa hög kvalitet på handlingarna har Skanska börjat använda sig av en i byggbranschen relativt ny arbetsmetod; visuell projektering.