Uppsatsen handlar om implementering av processer i verksamheter och organisationer. Vi har via tre fallstudier undersökt vad som krävs för att lyckas med implementering av ett processorienterat synsätt. Intresset av processorienetering har mer eller mindre alltid funnits hos oss författare. I och med att vi dagligen ser hur viktigt det är med kundfokusering samt koncentration på värdeskapande aktiviteter inom verksamheter, ville vi fördjupa våra kunskaper inom området, samtidigt som vi ville spana vidare i ett forskningsområde däre forskningen är relativt begränsad..

Många lärosäten använder idag fler än en lärplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var därför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lärplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsättningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod där vi genom intervjuer med fem lärare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lärarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör överväga inför implementationen av en lärplattform..

Användningen av elektroniska kommunikationsmedel ökar ständigt och många organisationer byggersin verksamhet på ett starkt informationsberoende. Verksamheterna har blivit allt mer informationsbaserade och informationsteknologin är en oumbärlig del för organisationers infrastrukturer. Därför är utgångspunkten för denna studie att utveckla ny kunskap om hur individer uppfattar effektiv kommunikation i en IT-intensiv organisation. Arbetet undersöker även aspekter som medverkar eller motverkar den upplevda effektiviteten vid användandet av e-post i IT-intensiva organisationer och hur e-post kombineras med andra kommunikationsverktyg för att uppnå önskad effektivitet. Den empiriska grunden till studien är en organisation, där tio kvalitativa intervjuer gjorts.

I den här uppsatsen tar vi hjälp av den franske filosofen Foucaults tankar om det disciplinära samhället för att undersöka och resonera kring det fysiska rummets styrande effekter på organisationer. En fallstudie har utförts på ett fastighetsbolag i Uppsala, som för några år sedan flyttade från flera utspridda kontor till en ny gemensam byggnad. Genom intervjuer med personal har vi undersökt vilka förändringar som skett i organisationen sedan flytten med fokus på visuell kontroll, kreativitet samt företagskultur. Resultatet av studien har bidragit till att vi har kunnat dra slutsatser om det fysiska rummets styrande effekter. Genom att se till att de anställda dagligen träffar chefer och kollegor i en gemensam byggnad leder inte bara till ökad kontroll och ett större ansvar, utan också till att kreativitet och kunskapsspridning får ett bättre flöde.

Internet och tjänstesektorns framfart har ökat pressen på organisationer att kunna leverera tillfredsställelse hos sina kunder. En organisations ekonomiska välmående är mycket beroende av kundernas välmående. En förutsättning för att få en kund att återkomma samt sprida ett positivt budskap om en organisation är att kundens behov tillgodosetts. En metod som tillämpas för att reducera missnöje och uppnå tillfredsställelsen hos kunderna är en effektiv klagomålshantering. Olyckligtvis visar teorin på att en effektiv klagomålshantering inte är en självklarhet hos många organisationer.

Sammanfattning Titel: Samverkan pågår ? Stanna till vid Hållplats 8 Engelsk titel: Collaboration in progress ? please wait! Nivå: Magisteruppsats i socialt arbete, maj 2007 Författare: Michael Andersson och Iréne Davidsson Handledare: Oscar Andersson Problem: I takt med att organisationer har blivit alltmer komplexa och beroende av varandra, har också samarbete och samverkan kommit i centrum. Denna studie är unik, därför att det inte tidigare har gjorts någon utvärdering av samverkans- och nätverksarbetet mellan socialförvaltning, skola och polis. Vi ska i den här uppsatsen se närmare på samverkan mellan tre olika organisationer; socialtjänst, skola och polis i stadsdelen Rosengård i Malmö. Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa framgångsfaktorer och brister i samverkan och nätverksarbetet kring socialtjänstens öppenvårdsarbete bland unga kriminella på Rosengård.

Vi är två studenter som har två olika inriktningar, marknadsföring samt redovisning. Dessa två ämnen har vi vävt samman till en uppsats. Vi har analyserat hur två organisationer, UNICEF och Rädda Barnen, har använt deras årsredovisningar som ett redskap i marknadskommunikationen och även hur utvecklingen skett. På senare tid har det förekommit att välgörenhetsorganisationer inte använt bidrag som de bör, och detta har gjort så att bland annat trovärdigheten har satts på prov. Detta gjorde att vi även vill se på hur kommunikationen i årsredovisningen kan användas för att skapa trovärdighet.?Vårt syfte är att analysera årsredovisningens roll för marknadskommunikationen i UNICEF och Rädda Barnen, och förstå hur texten i årsredovisningarna används för att skapa trovärdighet.?Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har analyserat ett antal årsredovisningar.

Med den sociala ekonomin menas alla typer av organisationer som inte drivs med vinstintresse och där arbetskraften ställer upp frivilligt. Den här studien har sin fokus på hur det ekonomiska arbetet i mindre fotbollsföreningar påverkas av förändrade förutsättningar i samhället.Undersökningen som genomförts är kvalitativ och gjordes med hjälp av intervjuer per telefon och ansikte mot ansikte. Kriterier som använts vid mitt urval är att respondenterna måste vara med i en styrelse och där som kassör eller ordförande.De intervjuade fotbollsföreningarna har varit Karlsborgs BK, Töreboda IK, Tibro AIK FK och TG&IF i Tidaholm. Undersökningen omfattar sex stycken intervjuer varav två i Töreboda, två i Tidaholm, en intervju i Tibro och en i Karlsborg.Vid studien har framkommit att:* De föreningsmänniskor jag intervjuat har varit mycket positiva till sin verksamhet och försöker se ljust på framtiden. Men de ser en dyster bild framför sig om de inte kan engagera yngre medlemmar att arbeta aktivt i föreningen.* Det finns sämre kunskaper i föreningskunskap idag, vilket kan vara en förklaring till att många inte vill ta på sig ett styrelseuppdrag och då speciellt som kassör eller ordförande.* Om de ideella föreningarna i framtiden skulle tvingas vara självfinansierade skulle det innebära katastrof för verksamheten.

SammanfattningDå socialtjänstens insatser, exempelvis institutionsplaceringar, innebär en omfattande intervention i klientens liv, krävs att insatserna är av god kvalitet. Kvalitetsaspekten är något som alla organisationer behöver förhålla sig till, och inom det sociala arbetet har den evidensbaserade praktiken utvecklats för att åstadkomma detta. Detta är dock beroende av hur organisationen är utformad och hur arbetet bedrivs. Ansvaret för denna utformning åläggs ofta organisationens ledning. Denna litteraturstudie syftar således till att närmare granska vilka grundläggande ledningsmässiga, organisatoriska och institutionella villkor samt komponenter som bör finnas för att ett effektivt och professionellt behandlingsarbete ska erbjudas institutionsplacerade ungdomar.

I forskning har betonats hur företag i högre grad behöver engageras i det lokala arbetet för en hållbar utveckling. Interorganisatoriska samarbeten av olika slag har i hållbarhetsdebatten kommit att framhävas som centrala för omvandlingen av begreppet hållbar utveckling till praktisk verklighet. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att nå fördjupade kunskaper om företags och organisationers motiv, förväntningar och erfarenheter av att delta i interorganisatoriskt nätverksarbete för hållbar utveckling på lokal nivå. Det interorganisatoriska nätverket ? här exemplifierat med Alingsås miljönätverk ? ses som ett potentiellt sätt att möjliggöra lokalt hållbarhetsarbete som överbryggar organisationer, branscher och sektorer.

I denna uppsats har jag fokuserat på konflikter och lärande. Konflikter är för oss oftast kopplat till något negativt och på så sätt kan det kännas jobbigt att sättas i situationer som känns ohanterbara och obehagliga. Jag har i en litteraturstudie försökt analysera konflikter ur ett mer positivt perspektiv. Mitt syfte har varit att undersöka hur konflikter kan leda till lärande och utveckling. För att studien inte ska bli alltför omfattande har jag valt att begränsa min metod till att enbart analysera befintlig litteratur.

Inledning: Omorganiseringstrenden har varit stark i Sverige under 2000-talet. Ett av motiven har varit att HR-funktionens strategiska personalarbete kan bidra till kostnadseffektivitet och värdeskapande som behövs i en konkurrenskraftig miljö. Kunskapsintensiva organisationer i tillväxt är helt beroende av sitt humankapital och bör definiera behoven att ha ett utstuderat sätt att arbeta med HR.   Syfte: Syftet med studien är att förstå de behov och förväntningar som föreligger att implementera en formaliserad HR-funktion för kunskapsintensiva företag i tillväxt. Vi vill genom studien undersöka HR-funktionens roll och betydelse samt nyansera bilden av organisationens drivkrafter till att implementera en formaliserad HR-funktion. Metod: Uppsatsen består av en induktiv ansats med en kvalitativ metod.

Syftet med denna studie är att bidra till en förståelse för hur samverkan kan stimulera landsbygdens företag och organisationer att utvecklas, förbättra sin ekonomi och öka sin konkurrenskraft. Genom en litteraturstudie av begreppen nätverk, samverkan och småföretagande samt en fallstudie av ett samverkansprojekt från Dalarna ?Dalecarlia River ? an Experience? har nätverkande och företagssamverkan problematiserats. Studien visar på företagens utvecklingspotential i företagssamverkan på kort och lång sikt, det framkommer också hur företagen har arbetat tillsammans för att nå en samverkan för att med tiden gå tillbaka till ett samförstånd..

Det här projektet omfattar utvecklingen och designen av en webbplats och en webbcommunity för organisationen Nätverket Vileda samt implementationen av ett content management system för att underhålla webbplatsen. Jag reflekterar också kring Nätverket Vileda och nätverket som ett socialt fenomen men även som en kommunikationskanal för organisationer och hur detta har förändrats och utvecklats genom de senaste hundra åren..

Studien har sin utgångspunkt i konflikter med syftet att undersöka hur organisationer arbetar med konflikthantering i praktiken och synliggöra positiva effekter som kan komma ur en medveten hantering av konflikter.Studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt med en kvalitativ undersökningsansats där elva intervjuer ligger till grund för empiri. Merparten av respondenterna arbetar i olika ledande befattningar. Övriga är verksamma i yrkesroller som anses ha speciell kunskap inom ämnet. Valet av intervju ligger till grund för att få en helhetsbild i hur organisationer kan arbeta med konflikthantering, eftersom konflikter är komplext och en konflikt sällan är den andra lik.Större delen av teorin inriktar sig på framgångsrik hantering av konflikter och dess effekter. Det redogörs även för forskning som visar vad en omvänd situation kan ge för utfall.