I november 2007 beslutade den svenska regeringen att samtliga offentligt finansierade organisationer, oberoende bransch, ska upprätta hållbarhetsredovisningar i enlighet med GRI:s riktlinjer. Hållbarhetsredovisningen ska fungera som ett komplement till den finansiella redovisningen och i dessa ska organisationerna redovisa miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer. Samhällets påtryckningar på att organisationer ska ta sitt ansvar för sina handlingar på ett hållbart sätt har ökat med tiden, med andra ord, strävan efter en hållbar utveckling behövs för att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Corporate Social Responsibility,, vilket syftar till att spegla organisationers miljömässiga sociala och ekonomiska påverkan, har således blivit ett betydelsefullt verktyg att integrera i organisationskulturen. Genom detta koncept har en icke vinstdrivande organisation, Global Reporting Initiative tagit fram ett ramverk (G4) för att möjliggöra harmonisering mellan organisationers hållbarhetsredovisningar, samt för att öka hållbarheten genom hållbara styreffekter.

Försvarsmaktens logistik (FMLOG) har infört ett miljöledningssystem enligt standarden ISO 14001. En viktig del av ett sådant system är fokuseringen på organisationens miljöaspekter. Organisationen sätter miljömål för de betydande miljöaspekterna som på så sätt utgör kärnan i förbättringsarbetet. ISO 14001 kräver att organisationer ska avgöra vilka miljöaspekter som kan leda till en betydande miljöpåverkan. Dock saknas krav för hur bedömningen ska gå till.

Idag styr och planerar de flesta organisationer i någon form, det gäller både den privata sektorn som den offentliga sektorn. Det finns olika sätt och modeller man kan använda för att styra en verksamhet t.ex. genom balanserad styrkort. Styrning startas oftast från centrala direktiv som t ex en affärs/verksamhetsplan, budget, prognos, resultatmål, avkastnings mål etc. Styrningen kan baseras på mer eller mindre komplexa styrmodeller och hanteras rent praktiskt via någon form av systemstöd men ibland endast med hjälp av Word- och Exceldokument.

Det här projektet omfattar utvecklingen och designen av en webbplats och en webbcommunity för organisationen Nätverket Vileda samt implementationen av ett content management system för att underhålla webbplatsen. Jag reflekterar också kring Nätverket Vileda och nätverket som ett socialt fenomen men även som en kommunikationskanal för organisationer och hur detta har förändrats och utvecklats genom de senaste hundra åren..

Att som organisation använda den högeffektiva spridningen av information som sociala medier kanbidra med vid krissituationer har sina fördelar och nackdelar. Hur organisationer ska hanterapublicering av krisinformation är en avvägning mellan att hjälpa drabbade intressenter eller attskydda organisationens anseende hos intressenter. Kommunikationsverktyg som sociala medier ärinte en envägskommunikation vilket gör det möjligt för intressenter att fritt uttrycka sitt missnöjeöver situationer.Syftet med denna fallstudie är att utifrån en organisatoriskt perspektiv beskriva den avvägningmellan fördelar och nackdelar kriskommunikation på sociala medier innebär samt om det finnsspecifika framgångsfaktorer för att lyckas kriskommunicera med drabbade och intressenter under enpågående kris. Detta besvaras med hjälp av intervjuer, dokumentstudier och litteraturstudier.Studiens resulterade i redovisning av fördelar, nackdelar och framgångsfaktorer för en lyckadanvändning av sociala medier vid kriskommunikation. Slutsatsen framtogs med hjälp av resultatetsom stärkte insamlad innehåll i litteraturgenomgången.

Statistisk processtyrning, SPS, är ett välkänt verktyg som används för kvalitetsförbättringar inom organisationer världen över. De senaste åren har tillverkande organisationer tenderat att gå mot kortare serier, vilket medför en problematik när de vill tillämpa statistiska metoder som är utvecklade för traditionell masstillverkning. Framgångsfaktorer för implementering av SPS vid små serier är ett relativt outforskat område och kräver därför ytterligare forskning. Syftet med denna studie var att ta fram en modell över hur SPS framgångsrikt kan implementeras av organisationer med små serier och en stor detaljflora. För att besvara syftet genomfördes en fallstudie med både kvantitativ och kvalitativ metod.

Dokumentet är ett resultat av studier gjorda under kursen Kandidatarbete I Datavetenskap. Arbetet utforskade, genom fallstudie, två egenskaper av distribuerade informationssystem och relation mellan dessa: säkerhet och prestanda. Målet med fallstudien har varit att belysa nackdelen med användning av Secure Socker Layer (SSL) dvs. dess effekt på hastigheten och fördelen med SSL, dvs. SSL:s roll i informationssäkerhetsarbetet.

Syfte ? Att skapa en ny produkt inom kategorin mingelbord, som erbjuder fler användningsområden för att bli mer anpassad för privatpersoner och i hemmamiljö. Att genom en innovativ konstruktion och en kombination av moduliserade- och hantverksdelar skapa en unik produkt på marknaden.Metod ? Grundmetoden för det här arbetet är den första fasen i en produkts liv: produktutvecklingsprocessen; identifiera behovet, planera designprocessen, ta fram kundkraven, utveckla konceptet och till sist utveckla produkten.Resultat ? Designkoncept på ett mingelbord har tagits fram och redovisas i bilder. Dessa bilder är resultatet av en uppmodellering i datorn med hjälp av 3D-progam.

Syftet med studien är att belysa hur chefer och personalansvariga inom olika organisationer upplever svåra samtal i arbetsrelaterade situationer. Vi önskar komplettera tidigare forskning inom området svåra samtal med en mer socialpsykologisk inriktning som analysverktyg. Med hjälp av kvalitativ metod i form av sju semistrukturerade intervjuer når vi förståelse för hur chefer och personalansvariga upplever svåra samtal i arbetsrelaterade situationer. Vi besvarar följande frågor i studien:Hur upplever chefer och personalansvariga inom olika organisationer svåra samtal?Vilka faktorer kan bidra till att chefer och personalansvariga anser att samtal är svåra eller inte?De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att de intervjuade cheferna och personalansvariga anser att det finns svåra samtal på arbetsplatsen.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka om organisationer skapar förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet. Forskningsfrågorna är: Vad gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Hur gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Vilka påverkansfaktorer finns i organisationens kultur och struktur, som kan underlätta för (skapa förutsättningar för) medarbetare att vara delaktiga? Studien har genomförts som två fallstudier där insamling av datamaterial har skett genom personliga intervjuer och dokument. Resultatet visar att det finns metoder, beteenden och påverkansfaktorer som ledare i organisationer använder, som ger goda eller vissa förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga. Dessa är, att det finns informations- och kommunikationskanaler, ledare i allmänhet är tillgängliga och lyssnar, det finns vissa möjligheter till kunskapsutveckling och goda ekonomiska resultat är viktigt.

Intranät har stor potential att vara effektiva och interaktiva verktyg för informationsöverföring från ledningen ut till medarbetarna inom organisationer. Ett användbart intranät leder till att kommunikationen underlättas avsevärt, vilket betyder att medarbetarna blir mer produktiva och framgångsrika. Dessutom stärks lagandan och det är bra för företagskulturen som medför positiva bieffekter. I förlängningen blir då organisationen mer lönsam och vinner konkurrensfördelar gentemot sina rivaler. Hela samhället kan alltså dra nytta av det här i form av bland annat fler arbetstillfällen och ökade skatteintäkter.

Informationssäkerhet är ett begrepp som blir allt mer aktuellt inom organisationer idag. Hotnivån som dagens allt mer ihopkopplade system ställs införär hög. Detta ställer krav på att organisationer och myndigheter skall kunna hantera störningar som orsakas av sådana attacker. Målet är att verksamheten skall påverkas så lite som möjligt eller att eventuella effekter skall vara kortlivade, verksamheten skall kunna hållas kontinuerlig eller oavbruten. Detta mål kräver att avbrotts- och katastrofscenarion förutses och planläggs innan de inträffar.Syftet med denna uppsats är att ge kunskap om hur kontinuitet för IT-stödet inom Landstinget i Östergötland säkerställs.

Teorierna säger att organisationer är svårföränderliga och att individer inte anpassar sig, eller anpassar sig successivt efter ändrade redovsningsmetoder. Hypoteserna förkastades vilket motsäger teorierna. Resultatet tyder på att kreditgivare är flexibla och förändrar sin kreditbedömning, på grund av en förändrad redovisningsinformation, vid införandet av IAS..

I en tid när kommunikationens betydelse växer blir det också viktigare vilken syn på kommunikation organisationer har, eftersom det påverkar hur man tänker och agerar i olika situationer. Det har blivit allt vanligare att myndigheter och organisationer i offentlig förvaltning har någon form av skriven policy för sitt kommunikationsarbete. Men trots att alltmer praktiskt kommunikationsarbete i offentliga verksamheter utgår från kommunikationspolicyer verkar det inte finnas så mycket forskning gjord runt själva dokumenten. Den här studien är en kvalitativ innehållsanalys av femton aktuella kommunikationspolicyer från offentliga verksamheter på fem olika förvaltningsnivåer i Sverige. Syftet med studien är att beskriva vilken syn på kommunikation som kan utläsas av policydokumenten.

Syftet med vår studie är att analysera miljöengagemanget hos individer som är verksamma i en etablerad miljöorganisation och i en nystartad miljöorganisation. Vi har valt det fenomenologiska angreppssättet då vi vill försöka beskriva våra intervjupersoners livsvärld.Studien är kvalitativ och vi har intervjuat fyra individer från Naturskyddsföreningen (SNF) och fyra individer från Klimataktion. Genom en kvalitativ forskningsmetod kan vi försöka att förstå miljöengagerade individers tankar och åsikter om deras miljöengagemang. Vi var intresserade av i vilken utsträckning de människor som är aktiva i den här typen av organisationer står för radikala åsikter och åtgärder i syfte att åstadkomma miljöförändringar. Med hjälp av våra valda teoretiker Tim Jackson (2009), Ulrich Beck (1998) och Anthony Giddens (2009) kan vi knyta an till ett perspektiv på miljöengagemang.Våra intervjupersoner är miljöengagerade då de är medvetna om miljöproblemen och de är oroliga för framtida generationer och för naturen själv.