Sökresultat:
4792 Uppsatser om Projekt revision - Sida 18 av 320
Förväntningsgapet: En studie ur revisorernas perspektiv
Syftet med denna studie är att undersöka förväntningsgap ur revisorsperspektiv, faktorerbakom förväntningsgapet samt revisorernas hantering av detta. Vi undersöker också om ettförväntningsgap existerar mellan revisionsbyråer och deras anställda revisorer. För attuppfylla syftet genomförde vi en kvalitativ studie där godkända och auktoriserade revisorer påKPMG, PwC, Ernst & Young, Deloitte och Grand Thornton intervjuades.Arbetets teoretiska referensram omfattar grundläggande teorier om revisorsyrket ochrevisionen i helhet. Där presenteras teorier om: revision, revisors roller, revisorsansvarförväntningsgap och om lagstiftning som styr revisionen.Förväntningsgapet äger rum när beställare av revision har en annan uppfattning än revisornom vad revisionen innebär, dess räckvidd, revisorsansvar och revisors roll. För att undvikaeller minimera förväntningsgapet är kommunikation ett viktigt instrument.
Bokförins- och redovisningsrådgivning som självgranskningshot i samband med revision i Aktiebolag
Ingen sammanfattning krävdes i denna uppsats..
Hur upplever små aktiebolag värdet av revision?
I slutet av 1800-talet infördes de första reglerna om revision. Under åren har reglerna utvecklats till dagens revisionsplikt. Sverige är idag ett av de få EU-länder som har kvar revisionsplikten för alla aktiebolag, vilket har väckt frågan om ett framtida slopande av revisionsplikten (SOU 2008:32). I september 2006 tillsatte regeringen en utredning och under uppsatsens gång har ett delbetänkande kommit. Slutbetänkandet från utredningen beräknasatt komma i september 2008 och de nya reglerna ska införas 1 juli 2010.Revisionen kan innebära en betydande kostnad för små aktiebolag.
SAB-systemets utveckling 1985-1997
The aim of this Master's thesis is to compare the 6th and the 7th editions of the classification scheme of the Swedish classification system (SAB) to reveal which principles are used concerning the development of this system during the period 1985-1997. Guiding questions are: What kind of changes has been conducted? How do these changes relate to development of other general classification schemes and to theories concerning revision work? The results of the analysis show that possibilities to use synthesis have increased by an extension of use of geographic and chronological subdivisions. The classification scheme has also been easier to use by elimination of parallel subdivisions and regularization of the scheme. To maintain stability revision is performed on selected subclasses.
Hur påverkas Skatteverket av revisionspliktens avskaffande? En komparativ studie mellan Danmark och Sverige
Inom EU pågår ett arbete som syftar till att åstadkomma enklare regler för de europeiska företagen. Enligt Europeiska rådet är det nödvändigt att med kraftfulla och gemensamma insatser från EU och medlemsstaterna minska de administrativa bördorna för företagen. Detta för att ge företagen möjlighet att bli mer konkurrenskraftiga och därigenom stimulera Europas ekonomi. EU-kommissionen anser att kostnaderna för revision och redovisning är särskilt betungande för små och medelstora företag. Av EG-rättens fjärde bolagsdirektiv framgår att alla bolag som huvudregel ska genomgå revision.
Förtroendevald revisor - ett betydelsefullt uppdrag i skymundan
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll de förtroendevalda revisorerna fyller i den kommunala revisionen. Metod: Studien baseras på sex kvalitativa fallstudier genomförda i ett urval skånska kommuner, vilka kompletteras med tre expertintervjuer. Studiens empiriska material består av primärdata som insamlats genom personliga intervjuer med respondenter med stor erfarenhet av kommunal revision och speciellt förtroendevalda revisorers arbete. Respondenterna består av dels förtroendevalda revisorer och dels experter inom området. Under studiens gång har sex större områden framkommit, vilka används för att strukturera upp studiens empiriska material.
Hur arbetar livs/arbetscoacher
På grund av vårt stora och gemensamma intresse för konståkning valde vi att sätta upp en isshow i samarbete med Lunds konståkningsklubb. Rapporten behandlar hur det är att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstått under projektets gång och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har också undersökt hur man ljussätter en isyta och hur man går tillväga när föreställningen som ska ljussättas inte står färdig förrän dagen före premiär..
Key Success Factors i projekt inom Entertainment, En fallstudie av HippHipp! [paw rihk-titt]
Syftet är att beskriva ett projekt inom Entertainment och identifiera dess Key Success Factors. En fallstudie gjordes av privatteaterproduktionen HippHipp! [paw rihk-titt] som gavs i Lund 2003-2004. I en induktiv studie genomfördes nio stycken intervjuer som resulterade i ett empiriskt material. Detta material analyserades och relaterades till teorier om projektledning (Briner m fl), adhocrati (Mintzberg), Key Success Factors (Grant) och Experience Economy (Pine & Gilmore). Studien beskriver ett framgångsrikt projekt inom Entertainment och förklarar framgången med projektet genom att presentera sex stycken Key Success Factors.
Varför väljer små aktiebolag att behålla revisorn? : Efter avskaffande av revisionsplikten
Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse om varför små aktiebolag väljer att behålla revisorn trots att de inte behöver det. Forskningsfrågan blir då: Vad är de bakomliggande faktorerna till att företagaren väljer att behålla revision? Metod: Detta är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag där den vetenskapliga ansatsen bygger på en deduktiv modell, vilket innebär att studien tar sin utgångspunkt i teorin för att sedan ställas mot den insamlande empirin. Empiriska data är av både primär och sekundär karaktär. Sekundär data har tillhandahållits av Bolagsverket medan primär data har samlats in via en enkätundersökning.
Revisorns oberoende - en definitionsfråga vid revisionsnära rådgivning i mindre företag?
SammandragDen första januari 2002 infördes analysmodellen som ett självgranskande verktyg för attsäkerställa revisorns oberoende. Den nya regleringen instiftades efter de senasteredovisningsskandalerna. Modellen tillämpas vid prövning av revisorns oberoende iaktiebolag.Revisorns oberoende är en hörnsten inom revision. Revisorns uppgift är att granskaårsredovisning, bokföring samt förvaltning. Granskningen skall följa god revisionssed ienlighet med FAR: s yrkesetiska regler.
Relationen till revisorn - Förväntningsgapets bakomliggande faktorer
Revision har funnits sedan decennier tillbaka och dess utveckling och betydelse har ständigt ökat. Revisionens huvudsakliga syfte är att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information. På senare år har det uppdagats flertalet skandaler där det tydligt framgått att företagens intressenter och företaget de själva har förväntningar på revisorn som inte överensstämmer med vad som är revisorernas uppgifter. Detta fenomen benämns som ett förväntningsgap som uppstår mellan revisor, kund och intressenter.Vi har valt att i denna uppsats lägga fokus på förväntningsgapet mellan revisor och kund. Syftet i vår uppsats är att redogöra vad det är revisorn gör samt vad kunderna förväntar sig av sin revisor.
Granskning av GC-banor i Haparanda stad
Denna rapport beskriver mitt projekt som jag utfört under min VFU-period på Haparanda Stad. Under min tid på Haparanda stad fick jag i uppgift att utföra ett eget projekt. Jag fick även vara med och se hur många andra pågående projekt fungerar och ser ut. Som projekt valde jag att inventera och granska Haparanda stads gång och cykelbanor som ingår i stadsnätet. Till hjälp och råd under mitt projekt hade jag mina handledare Göran Wigren, Sofia Rosendahl, Kalle Kyösti och Robert Ekholm.
En jämförelse mot SchlumbergerSemas projektmodell Promise
Huvudsyftet med detta examensarbete var att jämföra SchlumbergerSemas projektmodell PROMISE (Project Management in Sema) mot ett mindre antal projektmodeller och som en orienterande del till jämförelsen skapa en utvärderingsmetod för PROMISE projekt. Utvärderingsmetoden ges inte någon större del i detta examensarbete, förutom den skapade checklistan som utformades efter den inledande litteraturstudien. Den största delen i detta arbete består av den jämförelse som gjordes mot PROMISE. De projektmodeller som jämfördes mot PROMISE var PPS (Praktisk Projekt Styrning) som är TietoEnators projektmodell samt PQM (Project Quality Management) som är Svenska Projektfabrikens projektmodell. Jämförelsen utfördes övergripande på områdena processorientering, fas, dokumentation och organisation.
Att tillämpa återkommande mätning av kundnöjdhet i IT-projekt : En vidareutvecklad modell baserad på modellerna American Customer Satisfaction Index (ACSI) och SERVQUAL
I dagens samhälle är det allt viktigare för företag att behålla sina existerande kunder då konkurrensen blir allt hårdare. Detta medför att företag försöker vidta åtgärder för att vårda relationer med sina kunder. Detta problem är även högst relevant inom IT-branschen. Inom IT-branschen är det vanligt att arbeta agilt i IT-projekt. Vår samarbetspartner har sett ett ökat behov av att mäta servicekvalitet på ett återkommande sätt inom IT-projekt, detta för att mäta relevanta variabler som sträcker sig utanför kravspecifikationen.
Ledning av komplexa projekt : Det nationella införandet av Pascal ordinationsverktyg i hälso- och sjukvården
Det ökande behovet av nationella IT-stöd inom hälso- och sjukvård har lett till att en nationell IT-strategi för vård och omsorg har utarbetats och att flera projekt inom ramen för denna strategi har startats. Ett av dessa projekt är utvecklingen och det nationella införandet av det nya ordinationsverktyget Pascal vilket innefattar samtliga landsting och kommuner. Förutsättningarna för projektet och dess storlek medför att ledningen måste finna tillämpbara strategier för att hantera dess komplexa förhållanden. Det har konstaterats att ett stort antal projektmisslyckanden kan bero på att komplexa projekt leds genom icke tillämpbara strategier. Ledning av komplexa projekt försvåras av det faktum att linjära strategier inte är tillämpbara, strategierna bör istället situationsanpassas och väljas efter de olika problemen som måste bemötas under projektets gång.Denna fallstudie ämnar identifiera vilka komplexiteter projektet uppvisar samt hur de kan hanteras utifrån projektets förutsättningar.