This essay aims to investigate the affects of interaction between different professions ina municipal project. In the project, professional representatives from the social servicesand schools have collaborated with staff in preschool/school and exchanged knowledgeto improve the work around children with antisocial behavior. It is in this essaysambition to create an understanding of how professional practitioners, with a monopolyon certain knowledge, influences the possibilities and limitations of cooperation in amunicipal project. This is examined through six qualitative interviews with members ofan municipal project. By using theories about professionalization, social closure,alliance strategy and social control it is possible to understand how division intoprofessions creates opportunities and limitations of interaction exchange incollaborative projects.

Sammanfattning Syftet med mitt examensarbete var att undersöka vad förÀldrar tycker Àr viktigast i förskolan. Jag har ocksÄ undersökt om det finns skillnader i förÀldrars vÀrderingar av vad som Àr viktigast i förskolan, beroende pÄ faktorer som barnets Älder, eventuell inriktning pÄ förskolan, förÀlderns utbildning och förskolans organisationsform. Jag undersöker dessutom om förÀldrarnas vÀrderingar Àr samstÀmmiga med den reviderade lÀroplanens fokus pÄ lÀrande, Àmneskunskaper och sprÄkutveckling. För att samla in empiri anvÀnde jag mig av enkÀter vilka 72 förÀldrar svarade pÄ. FörÀldrar frÄn kommunala och fristÄende förskolor, förskolor med och utan pedagogisk inriktning har deltagit i undersökningen. I analysen av resultatet har jag tagit hjÀlp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och, för undersökningen, centrala begrepp som ?barn som projekt? och ?barn som varande?. Resultatet visar att förÀldrar anser att trygghet och omsorg Àr det viktigaste i förskolan.

Bakgrund: Hj?rtsvikt ?r en kronisk sjukdom som fr?mst drabbar den ?ldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals m?nniskor lever med hj?rtsvikt, och i Sverige ber?knas cirka 200 000 vara drabbade. Hj?rtsvikt orsakar flera symtom som p?verkar m?nniskors vardag, d?rf?r kr?vs det olika omv?rdnadsstrategier f?r att fr?mja v?lbefinnandet.

Projektet ?Radio i skolan? riktade sig till elever inom det individuella programmet pÄ en gymnasieskola. Det pÄgick sammanlagt en termin. Projektet innebar ett arbetssÀtt dÀr fokus lÄg pÄ innehÄll, att berÀtta om ett Àmne. Uttrycksformen för detta var att göra ett eget radioprogram.

MÄnga stadsbyggnadsutvecklingsprojekt diskuteras flitigt i media. Dock pratar man ofta bara om den fysiska utformningen och glömmer att uppmÀrksamma den sociala dimensionen av projekten. AlltsÄ de förutsÀttningar som finns för den sociala miljön, offentliga rum dÀr mÀnniskor ska interagera med varandra. Detta innebÀr att en viktig del av behoven för mÀnniskors livsmiljö inte tillgodoses, vilket kan göra planeringen av det offentliga rummet misslyckad.Ett exempel pÄ ett projekt som fallit offer för detta Àr Nya Slussen som har fÄtt stark opinion mot sig. Dock har debatten om Nya Slussen mestadels fokuserat pÄ den fysiska utformningen.Denna studie Àmnar analysera förutsÀttningarna för social interaktion i de offentliga rummen i Stockholms stads projekt Nya Slussen.Analysen av projektet Nya Slussen görs genom en deduktiv analysansats utifrÄn befintlig forskning inom urbansociologi.

Detta examensarbete redovisar hÄllbarhetsanalys av tvÄ nybyggda hyresbostÀder. I studien stÀlls Àven frÄgan om analysen Àr möjlig att anvÀndas som ett rÄdgivande underlag för kommande bostadsprojekt.Inom ekologisk hÄllbarhet genomförs en studie av koldioxidekvivalenter i stommens material och i brukarfasen av energiförbrukningen. Inom social hÄllbarhet analyseras en enkÀt dÀr boende i husen ger sin syn pÄ husen. Inom den ekonomiska hÄllbarheten anvÀnds en översiktlig berÀkning av livscykelkostnad (LCC).Studien visar att husens material spelar roll för hur mycket koldioxidekvivalenter som ingÄr i husets stomme, med rekommendationen att noga analysera kommande projekt i avsikt att om möjligt minska utslÀpp av vÀxthusgaser. I brukarfasen rekommenderas att se över möjligheten att komplettera uppvÀrmning av varmvatten genom solenergi.

Detta projekt gick ut pÄ att under Ätta veckor försöka utveckla en interaktiv tavla, dÀr en karaktÀr i tavlan med hjÀlp av en monterad web- kamera skulle kunna interagera med tavlans ÄskÄdare. Rapporten handlar om hur man kan gÄ till vÀga för att skapa miljön till en sÄdan tavla, anpassad för realtidsspelgrafik.

Detta examensarbete genomförs vÄrterminen 2009 i samarbete med MÀlardalens högskola och Ankarstiftelsen. Det omfattar 30 högskolepoÀng och Àr pÄ avancerad nivÄ inom produkt- och processutveckling.Ankarstiftelsen Àr en ideell organisation som bedriver verksamhet i frÀmst Brasilien, Colombia och Peru. Organisationen grundades 1996 och arbetar med utsatta samhÀllsgrupper, bygger skolor i behövande omrÄden et cetera.Projektets frÀmsta uppgift Àr att ta fram adekvat förvaringsmöjlighet för att ge invÄnarna i byn Puerto Rico (Colombia) förbÀttrad levnadsstandard. För att identifiera problemet sker inledningsvis en förstudie dÀr en informationsinsamling svarar pÄ vilken miljö det rör sig om, vilka anvÀndarna Àr, hur de löser problemet i dagslÀget, vilka speciella behov som finns och vart tillverkning kan ske. Detta följs av en kartlÀggning av liknande produkter för att fÄ en uppfattning om hur liknande problem löses.

Den globala temperaturökningen vi mÀrker av idag Àr, enligt bland andra FN: s klimatpanel IPCC, delvis orsakad av mÀnniskans utslÀpp av vÀxthusgaser. För att hantera klimatproblematiken pÄ ett effektivt sÀtt och minska utslÀppen, mÄste alla delar i samhÀllet involveras. Det senaste Äret har miljöproblem, och framför allt det om den förstÀrkta vÀxthuseffekten, kommit att betraktas som samhÀllsbyggnadsproblem. För att fÄ med de flesta delar av samhÀllet i arbetet med att minska utslÀppen av vÀxthusgaser, har man i Norrköpings kommun valt att arbete med problematiken i ett bredare perspektiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Norrköpings kommun planerar att arbeta och arbetar med att minska sina utslÀpp av klimatpÄverkande gaser.

Nutida organisationer och företag har svÄrt att undvika anvÀndningen avinformationsteknologin (IT). Den stora utmaningen Àr att lyckas med införandet av etttredjepartssystem i form av ett IT-projekt med ett positivt resultat. Trots att detta anses viktigtstÄr mÄnga organisationer och företag i behov och saknar konkreta förslag för att lyckas vidett införande av ett informationssystem. DÀrför vill vi Ästadkomma med framgÄngsfaktorervid införande av ett tredjepartssystem i en stor verksamhet.Vi har deltagit och varit aktiva i en fallstudie hos VÀstfastigheter, dÀrför har uppsatsen etttolkande synsÀtt. Datainsamling och empirisk data har Àven kompletterats med intervjuer samtett studiebesök hos en organisation.

Om en organisation i dagens samhÀlle ska leva och utvecklas bör den vara flexibel och öppen för att arbeta pÄ andra sÀtt Àn vad den mÄnga gÄnger Àr van vid. Att förÀndra ett arbetssÀtt Àr oftast lÀttare sagt Àn gjort, vilket organisationen bör vara beredd pÄ. En förÀndring av arbetssÀtt kan komma att pÄverka hela kulturen inom organisationen. NÄgot som blir mer aktuellt vid genomförandet av interna förÀndringsprojekt. NÀr det finns en risk att ett projekt pÄverkar den egna organisationen kan man uppleva det som mycket viktigt att undersöka de risker och förÀndringar som skulle kunna pÄverka sjÀlva projektet.

Jag följde under ett par mÄnader ett antal elever och studenter i ett projekt som pÄgick under hösten 2007. UtifrÄn en diskussion om dokumentation och maktutövning som bygger pÄ en Foucaultsk förstÄelse av makt- och diskursbegreppen tog jag fram en modell för pedagogisk dokumentation med video dÀr dokumentationens form och innehÄll bestÀmdes av den som blev dokumenterad: tvÄ av tio elever och tvÄ av fyra studenter fick i uppgift att spela in en minut videofilm om dagen som dokumentation av ett veckolÄngt projekt. Dessa filmer, samt observationer av arbetet under projektveckan, ligger till grund för en utvÀrdering av metoden, samt en analys av vilka maktstrategier som anvÀnts av aktörerna inom den diskurs projektet utgör. Metoden visade sig svÄr att förankra hos deltagarna och ansatsen att lÄta dem styra över materialet blev svÄrare att förverkliga Àn jag förestÀllt mig. För en bredare uppslutning i den avslutande gruppdiskussionen hade jag i efterhand velat engagera fler Àn fyra av deltagarna i dokumenterandet. I analysen av hur makt utövades mellan grupper i projektet fann jag att studenterna ofta anvÀnde vad som kan kallas för ett problemformuleringsprivilegium för att styra arbetet, och att de vid behov legitimerade det genom att lÄna in argument frÄn utanpÄliggande diskurser, frÀmst frÄn skolans vÀrld. Eleverna, som saknade problemformuleringsprivilegiet, svarade med att göra motstÄnd genom bland annat arbetsvÀgran..

 Syftet med detta projekt Àr att göra en marknadsundersökning av dimensioneringsprogram för byggnadskonstruktörer och att ge en rekommendation till Byggteknik AB för val av programvara. Metoden Àr att först genomföra en marknadsundersökning, sedan utvÀrdera lÀmpliga program och sist ge en rekommendation. UtvÀrderingen och rekommendationen ska grundas pÄ anvÀndarvÀndlighet, pris, support, uppdateringar, lÄngsiktig Àgare, landsstandarder och utbildningsbehov. Resultatet frÄn anvÀndandet gav stora differenser, med över 50% större maximalt moment i StruSoft FEM- Design och över dubbelt sÄ stor nedböjning i Robot Millennium. JÀmförelsen mellan programmen visar att Robot Millennium har en bÀttre anvÀndarvÀnlighet och lÀgre pris. Dock har StruSoft FEM- Design svensk support, automatiska uppdateringar och hanterar svensk landsstandard.

För att pÄ ett effektivt sÀtt kunna reglera miljön i en byggnad krÀvs god tillgÄng till pÄlitlig data. Den inledande arkitekturen för ett system som ska klara av att mÀta luftkvalité och vÀrme i en byggnad tas fram i detta projekt. Projeket fokuserar pÄ att ta fram arkitekturen för temperaturmÀtning men ser till att öppna för möjligheten för att bygga ut den framtagna arkitekturen med fler sensorer..

Innan Ärsskiftet 2011-2012 blev Sveriges första lager som Àr miljöcertifierat enligt LEED fÀrdigstÀllt. LEED stÄr för Leadership in Energy and Environmental Design och Àr en miljöcertifiering som har funnits sedan Är 2000. LEED finns i fyra olika nivÄer - certified, silver, gold och platinum. Vilken nivÄ som projektet nÄr baseras pÄ ett poÀngsystem som bedömer byggnaden i sju kategorier och projektet som avser vÄr fallstudie Àr certifierad i nivÄ gold. LEED vÀxer stÀndigt och Àr idag en internationellt vÀletablerad miljöcertifiering.