Projects are often spoken of in the terms of rational systems. However, some researchers point out the relevance of viewing projects as sets of relationships. Little is published about what aspects of relationships that are important for the managing of projects. We have argued for the necessity of such research. With previous research, our case study and interviews we indentified communication, responsibility, cooperation, togetherness and trust as important relational aspects in projects.The overall perceived success for projects in this case, was increased with the adoption of new agile methods.

Det hÀr examensarbetet Àr utfört pÄ programmet Grafisk design och kommunikation vid Linköpings Universitet under vÄrterminen 2009. Syftet var att ta reda pÄ hur vÀl de olika delarna i en processmodell frÄn boken The Fundamentals of Creative Advertising av Ken Burtenshaw, Nik Mahon och Caroline Barfoot kunde appliceras pÄ ett projekt, vilka delar som inte fungerade i praktiken och vilka för- och nackdelar som fanns.För att pröva processmodellen valde vi att genomföra en fallstudie i form av ett skarpt projekt pÄ reklambyrÄn Acne Advertising. Genom att tillÀmpa modellen under arbetets gÄng fick vi en bra bild av hur modellen fungerar i praktiken.VÄra slutsatser Àr att Burtenshaw med fleras processmodell Àr en vÀlfungerade modell som gÄr att applicera pÄ ett typiskt projekt inom reklam. Alla steg i processen Àr genomtÀnkta och hakar i varandra pÄ ett naturligt sÀtt. DÀr den ena tar slut tar den andra vid genom att utveckla den framtagna informationen i föregÄnde steg.

En studie av teaterdekoratören, konstnÀren och arkitekten Louis Jean Desprez' betydelse för Gustaf III nationella projekt, att förena sitt folk och skapa en nationell identitet med hjÀlp av opera och teater..

Syftet med studien har varit att undersöka om en nationellt stödd satsning som Skapande skola-projekt integrerar estetiska lÀrprocesser i skolans verksamhet? LikasÄ Àr syftet att fÄ en djupare insikt om vad estetiska lÀrprocesser Àr i skolans kontext.Studien bygger pÄ intervjuer med verksamhetsledare, pedagoger och kulturarbetare som arbetat med Skapande skola-projekt i tre olika kommuner. Litteraturstudier belyser tidigare forskning om estetiska lÀrprocesser, dÀr modest och radikal estetik Àr tvÄ begrepp som Àr centrala i studien. Det empiriska materialet bestÄr av nio intervjuer.Resultatet visar att Skapande skola-projekt kan integrera estetiska lÀrprocesser i skolan. Analysen genomfördes med en specifik analysmodell som prövades och utvecklades, i avsikt att visa hur Skapande skola-projekten positionerar sig i skolan.

reMIND Àr ett verktyg som kan anvÀndas för att modellera och optimera processer. Programmet genererar ett ekvationssystem som dÀrefter kan optimeras av ett externt optimeringsprogram. Ursprungligen utvecklades reMIND pÄ Linköpings universitet och Àr ett ?Open Source?-projekt. Programmet befinner sig fortfarande pÄ utvecklingsstadiet och mÄlet med det hÀr projektet Àr att komma vidare i den utvecklingen.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

NÀr det handlar om ROT-projekt (renovering, om- och tillbyggnad) Àr det viktigt för entreprenören att uppnÄ lÄngsiktig lönsamhet. För att sÀkerhetsstÀlla detta Àr det av stor vikt att upprÀtta noggranna kalkyler som hÄller under hela byggprojektet. I dagslÀget finns smÄ marginaler för eventuella kostnadsökningar dÀrmed ytterst lite utrymme för misstag. Eftersom förutsÀttningarna vid ROT-projekt stÀndigt varierar beroende pÄ typ av badrum och skadeorsak Àr det dÀrför vÀldigt svÄrt att uppskatta och berÀkna kostnader utifrÄn rÄdande förutsÀttningar. UtifrÄn detta finns det ett behov hos entreprenören att förstÄ varför kalkylerna avviker och hur man kan undvika detta i framtida projekt.Examensarbetet innehÄller bÄde en analys av kalkylerade kostnader och dess verkliga utfall samt en analys av kalkylverktyget Meps.DÄ ROT-sektorn Àr stor och omfattande har vi valt att avgrÀnsa oss till badrumsrenoveringar som en följd utav vattenskador.UtifrÄn analys av kalkyler och kalkylverktyget samt intervjuer med parter bÄde frÄn entreprenör och frÄn bestÀllarsidan har vi kommit fram till en rad slutsatser om hur företaget kan ta fram noggrannare kalkyler i framtiden.Framförallt anser vi att företaget ska föra en tÀtare dialog med försÀkringsbolagen för att vara en del i utvecklingen av kalkylverktyget. Vi anser Àven att man bör avsÀtta resurser för att utveckla erfarenhetsÄterföringen inom företaget..

Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.

Sekretessbelagd.

Detta examensarbete, Tidplanering av ett stort byggprojekt Àr en fördjupning inom byggstyrning med fokus pÄ hur planeringsarbetet kan förbÀttras. Rapporten baseras pÄ Skanskas planeringsarbete av Nya Karolinska Solna. Fördjupningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med personal ur utvalda projektfaser och erforderliga dokument, som ger en nÀrmare inblick i hur arbetet med tidplanering utförs och kommuniceras. Arbetet resulterade i slutsatsen att ledningsverktyget Last planner fÄr samtliga befattningar pÄ byggarbetsplatsen att kommunicera bÀttre med varandra och uppmÀrksammar eventuella problem i god tid. Skanska rekommenderas dÀrför att implementera Last planner i framtida projekt. Skanska bör avsÀtta mer tid för projektering innan produktionen pÄbörjar.

Jag har jobbat med ett gestaltningsförslag till det nya Resecentrum Öst som byggs i UmeĂ„ i och med Botniabanan. De inblandade (UmeĂ„ Kommun och White) har ambitionen att det ska bli ett landmĂ€rke. Med detta i Ă„tanke har mitt projekt resulterat i nĂ„gra produkter som ska bidra till att ge resenĂ€rer en positiv upplevelse och ett mervĂ€rde till platsen.Genom att sĂ€tta mig in i planerna för omrĂ„det genom studiebesök och samtal med ansvariga har jag fĂ„tt ökad förstĂ„else för processen och samtidigt insett vikten av Inredningsarkitektens roll Ă€ven i stora infrastrukturella projekt.Hur gör man för att förmedla och spegla en bild av UmeĂ„ och Norrland utan att det blir övertydligt och för dekorativt har varit en av mina huvudfrĂ„gor. Inspirationen har jag hĂ€mtat bĂ„de frĂ„n Samekulturen, naturen och gamla jĂ€rnvĂ€gssignaler..

VĂ„ga vittna projektet startade hösten 2005 av det lokala brottförebyggande rĂ„det (BRÅ) iEskilstuna i samarbete med polisen. Anledningen till att starta upp ett sĂ„dant projekt var föratt bĂ„de polisen och ungdomar reagerade pĂ„ att ungdomar kĂ€nde sig hotade och trakasseradedĂ„ de skulle vittna mot nĂ„gon annan.Viktigt att vittna ville med sitt projekt belysa problematiken och Ă€ven informera ungdomarvad de kan göra nĂ€r de blivit utsatta för brott, upplysa de om hur de kan arbetabrottsförebyggande samt vad de kan göra för att förhindra att de blir utsatta för brott.Syftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ hur arbetet med vittnesskydd och vittnesstöd kan fĂ„ungdomar att vittna. Vi har valt att genomföra ett flertal intervjuer med civila utredare ochpoliser i bĂ„de Eskilstuna och Stockholm samt leta fakta genom litteraturinsamling ochinlĂ€sning av artiklar.VĂ„ga vittna och Viktigt att vittna Ă€r tvĂ„ projekt som gett vĂ€ldigt goda resultat, genomprojekten anser de ansvariga att de har nĂ„tt ut till ungdomarna och gett de unga en ökadkunskap. Det har visat sig att ungdomarna efter projektets genomförande sjĂ€lvmant tagitkontakt med polis och andra forum för att diskutera och stĂ€lla frĂ„gor.Vi anser att bĂ„de VĂ„ga Vittna samt Viktigt att vittna Ă€r tvĂ„ projekt som Ă€r mycket relevantaför att fĂ„ unga att ta steget att vĂ„ga vittna. Det Ă€r viktigt att vuxna upplyser de unga vad somhĂ€nder före, under och efter en rĂ€ttegĂ„ng.

AnvÀndingen av virtuellt byggande och byggnadsinformationsmodeller inom byggbranschen ökar stÀndigt och Àr ett omrÄde som varit föremÄl för flera studier under de senaste Ären. I flertalet av dessa har dock fokus legat pÄ nyproduktion. Men i och med ett ökande renoveringsbehov i stora delar av det svenska bostadsbestÄndet ökar Àven intresset av att anvÀnda BIM inom ROT-projekt. Dessutom har ny teknik inom omrÄdet inmÀtning, dÄ frÀmst laserscanning, gjort att det idag finns lÀmpliga verktyg för att skapa byggnadsinformationsmodeller av befintliga byggnader.MÄlet med denna studie har följaktligen varit att undersöka hur en BIM av en befintlig byggnad kan tas fram och hur denna kan anvÀndas inom ett ROT-projekt.Resultaten som redovisas i denna studie bygger dels pÄ en kartlÀggning av olika metoder för inmÀtning och dels pÄ en sammanstÀllning av erfarenheter frÄn olika personer som arbetat med antingen inmÀtning eller arbetat i ROT-projekt dÀr digitala 3D-modeller anvÀnts pÄ ett eller annat sÀtt. KartlÀggningen av de olika inmÀtningsmetoderna genomfördes frÀmst genom en litteraturstudie medan insamlingen av erfarenheter genomfördes i form av en intervjustudie.De slutsatser som har kunnat dras utifrÄn resultaten visar att det finns en rad olika nyttor med att anvÀnda sig av BIM Àven inom ROT-projekt.

Denna rapport behandlar min VFU-period pÄ PEAB. Vad jag har gjort under praktiken och vilket slags projekt som jag har varit med och utfört. Jag blev placerad pÄ rondellbygget pÄ Mullberget i SkellefteÄ, dÀr jag fick vara arbetsledare tillsammans med min mentor. Det var mÄnga stora projekt förutom sjÀlva rondellbygget, t.ex. omdragning av SkellefteÄs huvudmatning av fjÀrrvÀrmekulvert och omdragning av en Þ 800 dagvattenledning pÄ ca: 100 m.

Den hÀr rapporten som syftar till att sÀkerstÀlla framkomligheten och öka trafiksÀkerheten pÄ 974 över VitÄn. Vi har arbetat enligt PQM (Projekt Qality Management) metoden med VÀgverket som kund och de boende samt trafikanter vid JÀmtön som slutanvÀndare. MÄlet med rapporten Àr att skapa en normenlig överfart över VitÄn. De alternativa lösningar som vi jÀmfört Àr: rörbro, plattrambro, lagerbro samt renovering av den befintliga bron. Vi rekomenderar i denna rapport att det byggs en plattrambro och att den gjuts med sjÀlvkompakterande betong.