In todays society the demand on companies to deliver better project management is crucial for them to survive. The higher demands from clients make older project management weak and unreliable. In the constructions sector more and more companies are created and the competition is higher than ever. The clients are aware of the higher competition in the construction sector. This has resulted that construction companies must now make their project management more efficient to create better projects and better relationship with clients. The purpose of this thesis arose from this problem in the construction sector.

I byggandet av ett varumärke ligger huvudsyftet i att skapa en produkt som bygger på mer än det visuella materialet. För att förstå både kunden och marknaden - och samtidigt bygga varumärket på ?rätt? värden - bör en designbyrå följa ett antal klara steg i sin arbetsmetodik. Denna uppsats syftar dels till att belysa arbetsmetodiken hos svenska designbyråer, dels att undersöka i vilken utsträckning byråerna tillämpar teorier inom Design Management och varumärkesbyggande. Med hjälp av intervjuer undersöks arbetsprocessen vid tre ledande svenska designbyråer.

Problem: Ekonomer i IT-projekt är ett väldigt outforskat område. Frågan är om ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i projekten. Vi vill se vad ekonomen kan ha för roll i IT-projekt och om de kan tillföra något för att förbättra projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen är att föreslå roller och arbetsuppgifter som kan passa en ekonom i IT-projekt. Metod: För att kunna nå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ metod.

Syfte: Vårt syfte är att testa Liu/Fangs maktbaserade modell för projektledning för att se om den är applicerbar på ett företag verksamt i Sverige.Slutsatser: Den maktbaserade modellen för projektledning ger en bild som i stora drag överensstämmer med vår empiri. Den behöver emellertid kompletteras med maktinverkan från projektexterna faktorer. Dessutom behöver den ta hänsyn till det vi valt att benämna som "informationsmakt"..

Problem: Ekonomer i IT-projekt är ett väldigt outforskat område. Frågan är om ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i projekten. Vi vill se vad ekonomen kan ha för roll i IT-projekt och om de kan tillföra något för att förbättra projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen är att föreslå roller och arbetsuppgifter som kan passa en ekonom i IT-projekt. Metod: För att kunna nå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ metod. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med en professor i programvaruteknik, företag och PT-studenter som arbetat med ekonomstudenter i IT-projekt under studietiden.

Att arbeta i projekt har blivit vanligare i dagens organisationer. En bransch där projekt ochprojektledare är ofta förekommande är eventbranschen, eftersom ett evenemang precis som ettprojekt, har ett tydligt start- och slutdatum. För ett framgångsrikt projekt är effektivitet viktigthos projektledaren och uppsatsen behandlar därför effektivt projektledarskap. Effektivitet ärett komplext begrepp och därmed svårt att definiera, vilket även effektivt projektledarskap är.Uppsatsens syfte är därför att få en tydligare bild av vad detta innebär inom eventbranschen.Den belyser även kompetenser och färdigheter som är av betydelse för en effektivprojektledare.Uppsatsen baseras på en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer utgörempirin. Intervjuerna är genomförda med sju respondenter från fem olika eventorganisationersom arbetar i projekt.

Bakgrund: Vad skulle du säga om din chef en dag sa till dig att du skulle vara med i ett projekt? Skulle du tycka att det var roligt och se det som något positivt? Eller skulle du tvärtom inte alls vara intresserad av att var med? Projekt har under de senaste 20 åren varit en organisationsform som ökat i popularitet. Ett brett spektrum av företag använder projekt för att åstadkomma förändringar i sin organisation. Förändring kan dock stöta på hinder, eller misslyckas, om de som ska vara med och förändra inte är motiverade, det blir därför viktigt för företag att förstå vad som motiverar projektovana medarbetare som för första gången går från sitt vanliga arbete till ett projekt.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som motiverar projektovana medarbetare, när det gäller att delta, och medverka, i projekt. Vi vill även skapa förståelse för vilka delar, dels i övergången från linje till projekt, men även under projektets gång, som är viktiga att hantera ur motivationssynpunkt.Genomförande: Studien har genomförts som en fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer.

AbstractThe concept project is today used in several contexts and has different meaning in different contexts. Lately, projects have been seen as a form of organization and more companies convert from traditional organizing to organizing in a project form. The purpose and focus of today?s project is not only to increase quality and competence development for management but also to integrate different actors in order to e.g. increase customer value.LänsTeknikCentrum AB (LTC) in Jönköping is running different projects in order to support companies in Jönköping County.

In April 2010 Vägverket (the Swedish National Road Agency) andBanverket (the Swedish National Railway Agency) will merge intoTrafikverket (the Swedish National Traffic Agency). Trafikverket willassume unified responsibility for the risk management that atpresent is responsibility of Vägverket and Banverket separately. Atpresent, as it will be shown in this thesis, Vägverket and Banverketshare the same theoretical background for risk management but usedifferent implementations often within the same agency. The use ofdifferent implementations results in a reduced transparency of therisk management both within and outside the agencies: this willbecome even more problematic when they will be fused intoTrafikverket.The aim of this thesis is to review the current risk managementmethodologies used at Vägverket and Banverket and to suggest aunified tool for the risk management at Trafikverket. This will bedone by focusing in particular on construction projects, one fromVägverket (Partihallsförbindelsen) and one from Banverket(Nynäsbanan).

Projekt har blivit en allt vanligare arbetsform i dagens organisationer, men trots arbetsformens ökande popularitet inom flera olika sektorer så är det inte ovanligt att problem uppstår i samband med ett projekt. För att erhålla en ökad kontroll över ett projekt har därför sofistikerade projektstyrningsmetoder utvecklats, främst av militära myndigheter i USA. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur en av de framtagna metoderna, EVM, kan vara ett verktyg för projektstyrning och hur metoden bör implementeras. Vi har också undersökt vilka problem som kan uppstå vid ett byte av projekstyrningsmetod. För att uppnå syftet med uppsatsen har vi genomfört en omfattande litteraturstudie samt en fallstudie på SSAB Tunnplåt i Luleå.

I vår produktion har vi tagit fram ett system för order- och lagerhantering, med vikt på realtidsuppdateringar, åt en extern mottagare där infrastrukturen inte hängt med i företagets utveckling. Vi valde detta projekt i syfte att bredda våra kunskaper inom både programmering och projekthantering. Denna slutreflektion tar upp den förundersökning vi gjorde för att kunna besluta om vilka verktyg vi använde i utvecklingen, den tar även upp vårt sätt att hantera och planera projektet. Under projektet har vi arbetat med en egenutformad arbetsprocess vilken även beskrivs här. --- Our production has been to design a system for ordering and supply management with emphasis on realtime updates to an external recipient, where the infrastructure has not kept pace with the development of the company.

Enligt statistik från The Standish Group?s artikel Extreme Chaos (2001) tenderar IT-projekten att oftare få problem med tid, kostnad och kvalité aspekten i jämförelse med andra typer av projekt. I vår uppsats vill vi försöka förstå vad det är som skiljer IT-projekt i jämförelse med andra projekt. Kan det exempelvis vara så att man använder sig av fel projektledningsmodell? I denna studie har vi jämfört hur projekt utförts i byggbranschen respektive IT-branschen.

Den djupstudie som projektgruppen genomfört visar på tydliga generaliserbara grundläggande lärdomar om kopplingarna mellan den lilla och den stora organisationen. Initialt döljs de principiella likheterna mellan projektarbetet och företaget av de betydande skalskillnader och verksamhetsskillnader som föreligger. Gruppen kunde dock vinna insikt i dessa likheter över tid i arbetet. De likheter som identifierades tycks kunna kategoriseras i fem framgångsfaktorer, alla gemensamma för den lilla och den stora organisationen. Framgångsfaktorerna kan delas in i externa respektive interna faktorer.

Denna rapport ingår som en del av magisterkursen Management. Vi har under kursen arbetat med ett projekt för Malmö-Sturup flygplats räkning. I och med avregleringen av flygmarknaden och tillkomsten av Öresundsbron har möjligheterna för Malmö-Sturup att attrahera nya kundsegment ökat. Projektet har i korthet gått ut på att skapa en förståelse för hur flygplatsen skall arbeta mot den danska marknaden. Vi har också som en del av kursen deltagit i internat med både praktiska övningar och föreläsningar.

Definitionen av ett projekt är att det måste gå att mäta om ett projekt nått sitt mål eller inte. Ett projekt skall också ha en klar och tydligt fastställd slutpunkt, där projektgruppen upplöses och projektet avslutas.De metoder som valts att användas för datainsamling är intervjuer med projektledarna och kunderna. Även litteraturstudier har använts för att kartlägga redan existerande kunskap inom området samt för att bygga upp en teoretisk referensram.I denna studie beskrivs arbetsgången hos två projekt. Vid jämförande och analys av arbetsgången vid de båda projekten visade det sig att det fanns både likheter och skillnader. I resultatet redovisas de båda projektens arbetsgång, samt vad projektledarna och kunderna har för åsikter om respektive projekts genomförande och slutresultat.