Kunskapsöverföring har ansetts vara av vikt inom företag och organisationer för att bevara kunskapen, informationen och för att kunna förmedla den vidare till andra medlemmar. Studiens primära syfte var att genom forskningsteorier och intervjuer effektivisera Rädda barnens Ellen och Allan projekt i deras kunskapsöverföring. 5 aktiva medlemmar inom Ellen och Allan projektet intervjuades samt 1 kontrollintervju genomfördes med en rutinerad projektledare från Svenska kyrkan, för att få fram dennes syn på projektets nuvarande situation gällande kunskapsöverföring.     Resultatet visade att det finns en viss otrygghet i rollerna och framförallt hos projektledarna, som inte har någon specifik roll- eller uppdragsbeskrivning. Genom resultatet kunde vi även se att kunskapsöverföringen bör vara ett ingående moment i organisationens projektbeskrivning för att det ska fungera på bästa sätt. Fysiska möten och god kommunikation mellan deltagarna bör även prioriteras för att effektivisera kunskapsöverföringen inom projektet..

Generellt utförs ett antal aktiviteter inom loppet av ett produktutvecklingsprojekt. Forskare och näringslivspersoner som arbetar inom ämnet projektledning, menar att de tidiga faserna av ett projekt är viktiga att utföra på rätt sätt för att uppnå de mål som företaget har satt på produkten som ska utvecklas. De tidiga faserna i ett projekt är även kallade front-end fasen. Vilka dessa aktiviteter är och hur de bör utföras ska detta arbete komma fram till. I denna studie har teorier analyserats i syfte att ta fram aktiviteter som bidrar till minskade ledtider i produktutvecklingsprojekt i fornt-end fasen.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Konservatorsprogrammet 15 hp Institutionen för kulturvård Göteborgs universitet 2014:45.

Projektet kretsar kring idén om en lagringsform, utformad som en tabell, som inte är bunden till en specifik plattform eller ett specifikt filsystem och som kan fungera som en molntjänst. Denna lagringsform är dessutom mer avancerad än en vanlig tabell då den innehåller tre dimensioner.Idén kom till under en föreläsning om molntjänsten google app engine då det kort förklarades att de använder ett, av dem själva skapat, system som kallas för BigTable. Detta projekt liknar BigTable men skiljer sig då detta projekt är något enklare, öppen källkod samt att det är baserat på java vilket gör det plattformsoberoende.Syftet med projektet är skapa en enkel plattform för datalagring som kan användas som molntjänst där den underliggande tekniken lämpar sig för användning på vitt skilda system och hårdvara.Tanken med ett sådant system är att man med små medel ska kunna skapa en egen datalagring där den traditionella filservern suddas ut och det mer moderna molnkonceptet används. Genom att parkoppla servrar kan man i teorin skapa ett världsomspännande lagringsnätverk med enormt stor lagringskapacitet men är i praktiken mer inriktad på privata moln. Det spelar dock ingen roll om man enbart har en maskin eller flera hundra, för användaren kommer det alltid fungera likadant.Problemet som detta projekt tar sig an är det om datalagring och hur den kan lösas på ett sätt som bidrar till ökad ekonomisk vinst utan att minska på skalbarhet och användbarhet.Projektet löser även en annan viktig aspekt med datalagring vilket är versionshantering, något som andra tjänster inte erbjuder, tar bra betalt för eller som enbart finns i begränsad form..

I detta projekt har mjukvara till en dator utvecklats, denna mjukvara är en prototyp för hur funktionaliteten i en framtida handhållen enhet för kommunikation mot LoggerReadOut-programmet bör se ut, samt eftersträvas vid vidareutveckling. Under projektets gång har dels utveckling av en Android applikation i programmeringsspråket Java och utvecklingsmiljön Eclipse genomförts. Programmeringen av applikationen för Android har kommit att revideras till utveckling av mjukvara i programmeringsspråket Python. Den mjukvara som utvecklas i Python utvecklas för att verka som en prototyp på funktionalitet bör se ut i en applikation för Android som detta projekt kan stå som bas för.Det program som skapats, smartDustHandheldUnit, hanterar kommunikationen med LoggerReadOut-programmet och mellan dessa två program kan auktoriserad anslutning etableras, data och information kan hämtas samt så kan anslutningen som skapats stängas ned. Utöver detta hanterar programmet upp- samt nedladdning till och från två .php-sidor anpassade för ändamålet.

Nivå/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av Mål 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån revisionsutlåtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas Mål 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulärförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger på 43 projektbeslut framtagna utifrån Mål 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrån en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingående revisionsbyråerna, har genomförts för att fördjupa vår analys.Resultat/slutsatser: Våra slutsatser är att EU-revisionen i vårt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om.

Efterfrågan i världen på pelletsprodukter har lett till att LKAB investerar stora belopp i nya anläggningar i Kiruna och Malmberget. Detta medför att projektorganisationen inom företaget lider av växtverk. Mängder av projekt, små som stora ska vara klara inom en snäv tidsplan. Under november 2005 introducerades inom avdelningen för anläggningsprojekt, ett startillstånd, med syfte att göra en sista kvalitetskontroll inför investeringsbeslutet. Examensarbetet har utförts på uppdrag av LKAB med syfte att undersöka hur startillståndet kan kvalitetssäkras.

Företag och organisationer specialiserar sig inom sitt verksamhetsområde, vilket gör att annan kompetens får stå tillbaka. För kunna genomföra vissa projekt är det önskvärt, ibland kan det till och med krävas, att olika organisationer samarbetar. Offentlig sektor har under de senaste decennierna samarbetat med privata företag, i så kallade offentlig-privat samverkan - OPS, vilket förekommer i olika former. Precis som i de flesta samarbeten delas arbetet upp efter kompetens, vilket möjliggör att parterna kan fokusera på vad de gör bäst. Det rör sig inte om vanlig kontraktering eller privatisering, utan att tillföra något utöver det som parterna skulle kunna åstadkomma på egen hand. Uppsatsen undersöker hur offentlig sektor utvärderar resultaten av långsiktiga, omfattande OPS och vilka motiv som används för att ingå ett sådant projekt.

I de flesta offentliga organisationer arbetas idag i projekt¬arbets¬form. Dessa organisationer måste ta hänsyn till att projekt inte längre är ett undantag och skapa strukturer och metoder för koordination av projektverksamheten. Vid projektplaneringen kan ett antal olika metoder användas för att undvika fel och brister som lätt uppstår när flera personer är inblandade. Fel och brister gynnar inte den inre effektiviteten. Ett likartat arbetssätt, ibland i form av projektmodell, kan användas för ökad kontroll av projektarbetsformen.

The purpose of this research has been to study and find out if a diagnose AD/HD is of importance. Does a diagnostic significance matter for how to support and respond to children in school? Are diagnosed children with signs of AD/HD treated differently than children without diagnosis? My study is based on input from teachers, special educators, from two different schools and also one doctor and one parent.I have interviewed teachers, special educators, one physician and one parent. I have been using qualitative interviews with tape recorders and emailed them with open questions. I have been using literature; see bibliography.

Ett problem i många organisationer idag är att IT inte ses som en naturlig del av affären utanmer som en kostnad. IT-avdelningarna får själva ta på sig en del av skulden för detta då de har drivit misslyckade eller tom havererade projekt som har medfört kostnader som inte har lett till någon affärsnytta. Många projekt har kostat långt mycket mer än förväntat och den förväntade nyttan har blivit mindre än vad som räknats med från början. I vissa fall talar IT-ledningeninte heller ett språk som affärsledningen förstår. Affärsledningen i sin tur har ofta inte sett IT-investeringar som en del i en större förändring med organisationsjusteringar och investeringar i kompetens och processer utan lämnatinvesteringen utan att anpassa organisationen efter de tekniska förutsättningarna.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Trafikverket upphandlar en utförandeentreprenad med en entreprenör som utför det beställda arbetet. Med ÄTA (ändring, tillägg, avgående) menas förändrade förutsättningar eller omfattning av det överenskomna arbetet. I stora projekt är så kallade ÄTA-arbeten vanligt förekommande. Det har visat sig att slutsumman för projekten ofta skiljer sig från den kontraktssumma parterna kommit överens om i upphandlingsskedet. Projekten har i slutändan kostat mer än vad man räknat med från början pga.

Detta projekt är ett 2x20 poängs examensarbete som utförts vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Legoproduktion AB i Kalix. Arbetet bedrevs under 20 veckor med början den 1/11-05. Företagaren och innovatören Tomas Nilsson hade en idé om en bäddsoffa med en ny typ av konstruktion. För att vidareutveckla möbeln och göra den mer marknadsanpassad vill nu Legoproduktion AB ha hjälp med det fortsatta utvecklingsarbetet. Metoden som använts i detta projekt kallas systematisk problembehandling och grundar sig på att identifiera vilket huvudproblem som föreligger samt vilka delproblem som finns.

Det har blivit allt mer intressant för företag att investera i miljön. I bilindustrin strävar man efter att få så bränslesnåla fordon som möjligt och man har där kommit långt. Inom varvindustrin har man inte kommit lika långt.Elektronik-mekanik företaget Q-TAGG R&D har under en längre tid utvecklat ett system till fartyg som avser minska bränslekonsumtionen för fartyg. Samtidigt har det blivit allt mer populärt med s.k. surfplattor och dessa ger en ny möjlighet inom grafiska gränssnitt.