Sökresultat:
3848 Uppsatser om Projektörer - Sida 19 av 257
Projekt för utveckling-ett samarbete med estetiska lÀrprocesser-
Syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av ledare inom skolans vÀrld har upplevt samarbetet mellan kultur och skola. Jag har undersökt hur olika ledare har upplevt projektet FramÄt och om de i detta samarbete har hittat vÀrden som har varit av betydelse för att kunna anvÀnda sig av projektets arbetsmodell, (verktyg). I min undersökning har jag riktat mig till fyra deltagande kommuner dÀr har jag intervjuat en ledare per kommun. Min undersökning bestÄr av en skolledare som varit deltagande i projektet och tvÄ skolledare ledare som delegerat uppgiften vidare, samt en intervjuperson som inte arbetade som skolledare, men ledare av projektet vid dennes skola. Jag har valt att kalla de olika ledarkaraktÀrerna för ledare i denna undersökning.
Industrial IT - Att certifiera produktinformation pÄ ABB
Detta examensarbete genomfördes pÄ ABB Power Technologies AB i Ludvika. ABB vill överbrygga gapet mellan industri och informationsteknologi för att fÄ de bÄda delarna att arbeta integrerat. ABB kallar detta koncept för Industrial IT (IIT). Ett krav frÄn koncernledningen Àr att alla produkter ska vara certifierade enligt nivÄ 0, som Àr det första steget i IIT: s certifieringsprocess. MÄlet var att utföra en kravspecifikation pÄ ett system som ska kunna leverera certifierad produktinformation enligt IIT-standard.
Project Garden
Denna slutreflektion beskriver mitt arbete med mitt kandidatarbete samt mina tankegÄnger under och efter projektet samt hur jag arbetat, de problem jag stött pÄ och hur jag löst dem. Delarna av denna reflektion Àr först en beskrivning av vad jag gjort, dÀrefter en beskrivning av hur detta projekt var tÀnkt att fungera. Den tredje delen Àr en beskrivning av hur jag arbetat under projektet, baserat pÄ mina veckorapporter. Den fjÀrde delen Àr sjÀlva reflektionen och den beskriver mitt arbete i mer detalj samt mina tankar och funderingar och hur jag löst de problem som uppstÄtt. Den sista delen Àr ett slutord dÀr jag sammanfattar mina tankar om utbildningen och mitt projekt jÀmfört med de liknande spel som finns idag samt mina tankar kring genren i allmÀnhet..
Undervisning för hÄllbar utveckling
i hem- och konsumentkunskap
Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad hÄllbar utveckling Àr i Àmnet hem- och konsumentkunskap. En ansats har gjorts i att belysa vad lÀrarna tolkar in i begreppet och vilka projekt de lyfter fram i samband med hÄllbar utveckling, samt vad de anser att undervisningen innebÀr. Detta har undersökts i en intervjustudie med fem hem- och konsumentkunskapslÀrare. En ur konstruktivismen sprungen analysmetod, intentionell analys, har anvÀnts för att tolka och förstÄ vad lÀrarna sÀger i intervjuerna. Resultatet visade sig som tre projekt i vilka hÄllbar utveckling kan förstÄs i hem- och konsumentkunskap ? individens etiska utveckling, kunskap-i-handling och hÀlsa.
Kvaliltet i systemutveckling
Systemutveckling idag strÀvar efter kvalitet, men man kan se flera tecken pÄ en kvalitetsbrist i utvecklingen av system. MÄnga projekt kommer till korta. Trots att enorma summor pengar lÀggs ner pÄ IT-projekt varje Är misslyckas en stor del av dem. Denna rapport behandlar frÄgestÀllningen: Hur uppnÄs kvalitet vid systemutveckling? Rapporten besvarar frÄgestÀllningen genom intervjuer med erfarna yrkesmÀn inom omrÄdet.
InfÀstning och montering av fasadskivor : En utvÀrdering av lÀmpliga metoder
EnstegstÀtade putsade fasader har anvÀnts mycket vid byggproduktion av bostÀder de senaste Ärtiondena. Efter att mÄnga av byggnaderna drabbats av fuktskador rekommenderas det istÀllet att man bygger tvÄstegstÀtade ventilerade fasader. Detta Àr enkelt att utföra med möjlighet till stor variation genom att anvÀnda fasadskivor.Tillsammans med Uppsala Universitet har uppdragsgivare till detta examensarbete varit NCC i Uppsala. Syftet med arbetet Àr att vara till framtida hjÀlp för projekteringsledare, inköpare och platschefer i valet av infÀstningssystem till projekt med fasadskivor. Projektet som studeras för att inhÀmta kunskap Àr Kvarntornen i Uppsala, en elvavÄningsbyggnad med fasad av aluminiumskivor.
Six Sigma i transaktionella processer: en fallstudie vid
SKF Communication Support Centre
För att bredda anvÀndandet av Six Sigma i sin koncern har SKF introducerat Transactional Six Sigma, med avsikt att systematisera förbÀttringsarbetet i dess transaktionella processer, en typ av process som ofta fungerar ineffektivt. Denna studie har utförts pÄ SKF, med syfte att bidra till ökad kunskap gÀllande skillnader mellan genomförandet av Six Sigma-projekt inom transaktionella processer jÀmfört med tillverknings-processer. Definitionen av en transaktionell process Àr: En horisontell sekvens av aktiviteter som transformerar en input till en output utan att fysiskt förÀndra eller skapa en vara, i syfte att tillfredsstÀlla behov hos kunder eller andra intressenter. Som del av denna studie har ett Six Sigma-projekt utförts vid SKF Communication Support Centre, koncernens producent av marknadsföringsmaterial, med syfte att förbÀttra den fÀrgmÀssiga kvaliteten pÄ avdelningens tryckta material, det vill sÀga förmÄgan att Äterskapa önskad fÀrg. För att nÄ projektets syfte har arbetssÀtt och output standardiserats.
Digital tentamen pÄ lÀsplattor
Syftet med detta projekt Àr att skapa en prototyp för ett digitalt tentamenssystem, dÀr studenterna skriver tentamen med hjÀlp av lÀsplattor, samt utvÀrdera vilka fördelar och nackdelar ett sÄdant system skulle kunna medföra.Huvudfokuset för detta projekt var att utveckla en prototyp för ett digitalt tentamenssystem med stöd för bland annat automatisk rÀttning, kompilering och automatisk evaluering av programsprÄksfrÄgor. Vi försöker samtidigt bibehÄlla de positiva aspekterna av ett analogt system, som till exempel möjlighet för bÄde lÀrare och elev att uttrycka sig genom frihandsritning.Denna studie har visat att det finns mÄnga fördelar för bÄde studenter och lÀrare med en övergÄng till ett digitalt tentamenssystem samt att man med smÄ medel kan skapa en fungerande prototyp av ett sÄdant system..
Finansiell vÀrdering av innovativa projekt - En fallstudie inom SCA Personal Care
Innovation har en mycket hög prioritet bland mÄnga företag för att uppnÄ lönsam organisk tillvÀxt.TyvÀrr visar studier att majoriteten av alla företag inte Àr nöjda med den avkastning de uppnÄr pÄderas satsningar pÄ produktutveckling och innovation. DÀrför har mÄnga företag implementeratinnovationssystem dÀr den finansiella vÀrderingen av projektet Àr mycket betydelsefull vid beslut omuppstart och lansering av projekt.NuvÀrdesberÀkning av framtida kassaflöden (Net Present Value, NPV) Àr den idag helt dominerandemetoden att finansiellt vÀrdera ett innovationsprojekt. Syftet Àr att mÀta det finansiella vÀrde somprojektet skapar för aktieÀgarna. NPV Àr matematiskt enkelt att berÀkna och komplexiteten ligger idet stora antalet antaganden som krÀvs. En annan begrÀnsning med NPV Àr dess stora svÄrighet attvÀrdera möjligheter till strategiförÀndringar (flexibilitet) inom ett investeringsprojekt.Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förstÄelse och medvetenhet runt hur ett företag i praktikenhanterar och finansiellt vÀrderar innovativa projekt.
Vad Àr IT-kompetens : Ur Ätta rektorers perspektiv
IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.
Vi Brinner : arbetet med, och erfarenheter kring att fo?rmedla musikaliska ide?er till musiker fra?n olika traditioner i operan Vi Brinner
I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.
Utredning av studentprojekt som undervisningsform
PÄ Tekniska högskolan i Jönköping pÄgÄr stÀndigt projekt. Speciellt Àr bland annat projektarbete pÄ MP ? Produktutveckling och Design vid Maskinteknik avdelningen, dÀr olika designprojekt Àger rum. En del har Àven fÄtt riksdiplom.Syftet med detta examensarbete Àr att öka samarbetet mellan skolan och nÀringslivet, och förbÀttra förbindelsen mellan projektarbete, fadderföretag och Ingenjörsmetodik.Det finns tre moment som handlar om koppling mellan företag, projektarbete och kurs Ingenjörsmetodik. Det övergripande mÄlet Àr att kartlÀgga hur projektarbete i undervisningsform har fungerat i nulÀge och upplysa om förbÀttrings möjligheter.Undersökningen som har gjorts Àr bl.a.
Konsten att motivera sin projektgrupp pÄ distans : En kvalitativ studie ur ett projektledarperspektiv
BakgrundProjekt Àr en arbetsform som idag ofta anvÀnds i alla typer av organisationer. Projekt Àr dock komplexa och sÄ Àr Àven mÀnniskor. Att fÄ en grupp att arbeta mot ett och samma mÄl Àr inte en lÀtt uppgift. Om gruppen dessutom befinner sig i olika delar av landet blir det Àn mer komplext. Projektledaren stÄr dÀrmed inför utmaningen att vÀgleda och motivera sina projektmedlemmar som befinner sig i helt olika miljöer, har olika drivkrafter och preferenser samt kanske sÀllan eller aldrig trÀffats fysiskt.
Att lyckas med ett byggprojekt
Att lyckas med byggprojekt Àr det som alla inblandade i projektet strÀvar efter och Àr det slutliga mÄlet. Definitionen av ?ett lyckat byggprojekt? Àr nÀr det genomförts pÄ ett sÀtt dÀr alla parter Àr nöjda vilket gÀller flera olika aspekter. Det frÀmsta sÀttet att mÀta framgÄngen med ett projekt Àr ta reda pÄ om kunden Àr nöjd. En nöjd kund innebÀr att budget och tidsplan hÄlls och för att uppnÄ detta finns ett antal faktorer som genomsyrar hela projektet, exempelvis engagemang, kommunikation och samverkan.
Vi gÄr inte bara av egen kraft! : en fallstudie av projektet ?Alsike klosterby?
Syftet med detta kandidatarbete inom Àmnet landsbygdsutveckling, Àr att undersöka och beskriva hur ideellt engagemang rörande flyktingintegration- och miljöfrÄgor kan organiseras pÄ lokal nivÄ. Jag har studerat ett projekt som i dagslÀget drivs pÄ Alsike kloster som ligger strax utanför Knivsta, i Uppland. Projektet syftar till att etablera en ekologisk klosterby vars mÄl Àr integrera flyktingarbete med ett hÄllbart ekologiskt levnadssÀtt. Föreliggande studie bygger pÄ intervjuer med projektdeltagare samt observationer frÄn planeringsmöten med projektet. Med hjÀlp av begreppen sociala nÀtverk, ideell organisation och komplexa system försöker jag beskriva och förstÄ hur detta specifika projekt organiseras, vilka drivkrafter som ligger bakom engagemanget hos projektdeltagarna samt vad som upplevs som möjligheter och svÄrigheter i projektets arbetsprocess.