I Sverige förekommer strikta krav pÄ fosforrening av avloppsvatten och detta har bidragit till att kemisk fÀllning har kommit att dominera som reningsmetod för fosfor vid svenska avloppsreningsverk. FÀllningskemikalier Àr dyrt för reningsverken att köpa in och ger negativ pÄverkan pÄ miljön vid tillverkning och transport. StrÀngare reningskrav har ökat behovet av nya reningsmetoder som pÄ ett effektivt och miljövÀnligt sÀtt kan rena avloppsvatten frÄn nÀringsÀmnen utan att kostnaderna för reningen blir för stora. Biologisk fosforavskiljning (bio-P) utnyttjar mikroorganismer som naturligt kan ackumulera fosfor i sina celler. En kritisk faktor för en vÀl fungerande biologisk fosforavskiljning Àr tillgÄngen till kolkÀlla i form av flyktiga fettsyror (VFA).

reMIND Àr ett verktyg som kan anvÀndas för att modellera och optimera processer. Programmet genererar ett ekvationssystem som dÀrefter kan optimeras av ett externt optimeringsprogram. Ursprungligen utvecklades reMIND pÄ Linköpings universitet och Àr ett ?Open Source?-projekt. Programmet befinner sig fortfarande pÄ utvecklingsstadiet och mÄlet med det hÀr projektet Àr att komma vidare i den utvecklingen.

Examensarbete 15 poÀngi lÀrarutbildningenhöstterminen 2007SammanfattningFörfattare: Robert Grandén?Man Àr trygg hÀr pÄ nÄt sÀtt?En fallstudie om gymnasieskolans individuella program.?You feel secure here in some kind of way?A study about the individual program in high school.Antal sidor: 35Mitt Àmnesval tog sin bakgrund i att jag arbetat fem Är som högstadielÀrare och var nyfiken pÄ vad som hÀnder med de elever som inte tar sig in pÄ ett nationellt gymnasieprogram. Den heta debatt som pÄgÄr om det individuella programmets vara eller inte vara var Ànnu ett skÀl för mig att lyfta Àmnet. Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka om det individuella programmet hade en större betydelse för eleverna som gick dÀr Àn att bara lÀsa upp sina betyg. Jag ville Àven undersöka vad dessa elever hade för erfarenhet av sina tre Är pÄ högstadiet samt hur lÀrarna pÄ det individuella programmet sÄg pÄ sin lÀrarroll.

Detta examensarbete undersöker hur lÀrare pÄ ett yrkesförberedande ? och ett studieförberedande program strukturerar sin undervisning av litteraturhistoria i kursen Svenska B pÄ gymnasiet samt hur de lÀroböcker som anvÀnds pÄ respektive program Àr uppbyggda och vad de innehÄller. Metoden som anvÀnds Àr textanalys av kursupplÀgg och lÀroböcker. Resultatet visar pÄ att det finns skillnader mellan de tvÄ programmen bÄde vad gÀller kursupplÀgg och lÀroböcker. LÀroböckerna skiljer sig Ät genom att den som anvÀnds pÄ det yrkesförberedande Àr enklare uppbyggd och tillgÀngligare för en elev Àn vad den svÄrare och faktamÀttade lÀroboken som det studieinriktade programmet anvÀnder.

PÄ Bravikens pappersbruk tillÀmpas idag ej skiftgÄende underhÄll, istÀllet anvÀnds en underhÄllsjour som kallas ut vid problem. T.ex. om en motor havererat. I dagslÀget sker en del av denna registrering pÄ papper, vilket medför att hanteringen blir tidsödande och ineffektiv. I det hÀr examensarbetet har vi utvecklat ett program som ska underlÀtta för vakten att registrera dessa jourtillfÀllen.ProgramsprÄket Java valdes för att utveckla programmet eftersom det gÄr att skriva applikationer som Àr direkt körbara frÄn en webblÀsare ? sk.

Syftet med vÄr undersökning Àr att bidra med kunskap om elevers upplevelser och erfarenheter av skolan i allmÀnhet och med fokus pÄ gymnasieskolans individuella program i synnerhet. Genom att göra elevers röster hörda kan vi fÄ perspektiv pÄ de förÀndringar som gymnasiet och sÀrskilt det individuella programmet stÄr inför. Inledningsvis redogör vi för olika teoretiska utgÄngspunkter utifrÄn olika infallsvinklar, dÀr vi lÀgger tyngdpunkten pÄ makten, demokratin och det sociokulturella. Vidare presenterar vi olika forskares syn pÄ skolan generellt, pÄ det individuella programmet samt olika politiska beslut som i högsta grad pÄverkar den svenska skolan. Metoden vi anvÀnde oss av Àr kvalitativ eftersom vi genomförde en fallstudie, dÀr vi intervjuade nio elever.

Uppsatsen redogör för en undersökning av elevers förmÄga att reflektera över sina egna resultat pÄ det estetiska programmet med inriktning Bild och form. Datainsamlingsmetoderna som anvÀnds Àr tre observationer med lÄg struktur och sju kvalitativa intervjuer. Observationerna genomfördes vid tre olika redovisningssituationer pÄ tre olika gymnasieskolor. Informanterna i intervjuerna bestÄr av tvÄ svensklÀrare pÄ estetiska programmet och fem lÀrare i de estetiska Àmnena. Begreppet reflektion diskuteras med hjÀlp av forskningslitteratur och lÀrarnas uppfattningar.

Ledarskap Àr viktigt i dagens organisationer dÄ dessa möter stÀndiga förÀndringar. Olika former av ledarskapsutveckling anvÀnds för att uppnÄ ett mer effektivt ledarskap, men vad dessa fÄr för faktiskt utfall utvÀrderas sÀllan. Syftet med denna studie var att undersöka vilken pÄverkan ett ledarskapsprogram haft pÄ deltagarnas ledarskap och hur de kunnat anvÀnda detta i organisationen samt vad som krÀvs efterÄt hos deltagaren och hos organisationen för att programmet ska fÄ effekt. Studien baseras pÄ sex intervjuer med deltagare frÄn ett avslutat ledarskapsprogram. Materialet analyserades med en induktiv tematisk metod.

Under vÄr utbildning kom vi i kontakt med det individuella programmet pÄ en skola dÀr 82% av en Ärskull gjort sig behöriga till ett nationellt program. Det vÀckte vÄr nyfikenhet. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad som bidragit till att eleverna blivit studiemotiverade. En hermeneutisk undersökning har gjorts dÀr bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder har anvÀnts genom intervjuer och enkÀter. Resultatet visar att det inte Àr en tillfÀllighet att sÄ mÄnga blir behöriga att söka ett nationellt program efter ett Är pÄ den undersökta skolan.

Denna uppsats undersöker vilken plats viltvÄrd har i landskapsplaneringssammanhang, samt försöker ta reda pÄ hur landskapsarkitektens möjligheter att verka för goda viltförhÄllanden och biologisk mÄngfald ser ut. Genom att granska och problematisera begreppet viltvÄrd försöker jag ge en bild av vad begreppet innebÀr. Jag tittar sedan pÄ hur man arbetar med viltvÄrdsfrÄgor inom nÄgra av Sveriges myndigheter idag och försöker, genom intervjuer med anstÀllda pÄ NaturvÄrdsverket, Skogsstyrelsen och LÀnsstyrelsen, utröna vilken plats landskapsarkitekten har i det arbetet. Studien antyder att landskapsarkitekten varit nÀrvarande i arbetet med viltvÄrd tidigare, men verkar inte förekomma inom de studerade myndigheternas arbete med viltfrÄgor idag. Det finns ett behov av överblick och omrÄdesövergripande kompetens inom viltvÄrdsarbetet och myndigheterna antyder en önskan om att bredda sin kompetens.

This work is about collaboration and staining in the upper secondary school Electrical program. How should the coloring go to in order to increase students' motivation and thus facilitate students' learning is the main subject with the work. The study has shown that there is a functional co-operation today, and that students believe that if the cooperation would increase. It would also in-crease their motivation to improve..

I detta kandidatarbete undersöks förutsÀttningar och möjligheter till att gynna pollinatörer och andra djur i StadstrÀdgÄrden, Uppsala. Att vÀrna om de ekosystemtjÀnster som biologisk mÄngfald medför ökar vÄr livskvalitet och ger staden ett hÄllbart klimat. En ekologisk utgÄngspunkt kan Àven medföra upplevelsemÀssiga och pedagogiska vÀrden för parkens besökare samt en ökad förstÄelse för naturliga processer. Dock Àr StadstrÀdgÄrden Uppsalas finpark och ett vÀlbesökt utflyktsmÄl för stadens invÄnare. Eftersom parkens sÀregna karaktÀr i detta avseende Àr viktig att bevara ligger uppsatsens fokus pÄ att undersöka hur ett ökat frÀmjande av arters livsmiljöer kan ske utan att pÄverka parkens karaktÀrer och sociala vÀrden.

Betesmarker Àr viktiga för mÄnga arter av flera olika organismgrupper. TrÀd bidrar till biologisk mÄngfald i betesmarker eftersom trÀden Àr viktiga för bl.a. insekter, mossor, lavar och svampar. Arealen betesmark minskade kraftigt i Sverige under 1900-talet och för att bryta den utvecklingen betalas sedan 1990-talet miljöersÀttning för skötsel av betesmarker. Det finns tvÄ nivÄer pÄ miljöersÀttningen för betesmarker, den lÀgre nivÄn heter allmÀnna vÀrden och den högre nivÄn sÀrskilda vÀrden.

Att spara tid och resurser Àr nÄgot som Àr av stor vikt i dagens byggbransch. Ju snabbare ett arbete utförs desto mer pengar tjÀnar företaget. I detta examensarbete har författarna tittat pÄ effektivisering av ritningshanteringen i olika delar av byggbranschen. Att kunna hitta bland ritningarna pÄ ett enklare sÀtt och att slippa sortera ut gamla ritningar nÀr nya kommer in, Àr nÄgot som skulle förenkla ritningshanteringen och snabba upp tempot.Författarna har tittat pÄ programmet DDR ? Databas för Detaljer och Ritningar, som de anser kan förenkla ritningshanteringen.

Det har alltid varit ett mÄl att uppnÄ god kommunikation mellan olika parter i ett byggprojekt. Ett sÀtt att underlÀtta detta kan vara att anvÀnda byggnadsinformationsmodeller (BIM). Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ frontlinjen gÀllande BIM i ritprogram i allmÀnhet och i programmet SketchUp i synnerhet. Vi ska ocksÄ undersöka IFC, ett öppet filformat som anvÀnds för att visa byggnadsinformationsmodeller.Vad Àr dÄ BIM, SketchUp och IFC?Kort beskrivet Àr BIM, Building Information Model, en modell som kan innehÄlla och hantera all information i ett byggprojekt.