I studien undersöks lĂ€roböcker i Naturkunskap 1a1 med avseende att studera vilka miljöfrĂ„gor som tas upp i Ă€mnet och vilket utrymme frĂ„gorna fĂ„r. De perspektiven lĂ€roböckerna har pĂ„ miljöfrĂ„gorna kommer att undersökas i syfte till att studera i vilken grad lĂ€roböckerna erbjuder pluralism i perspektiven, vilket skulle innebĂ€ra att miljöfrĂ„gorna beskrivs utifrĂ„n flera olika perspektiv. LĂ€roböckernas perspektiv pĂ„ miljöfrĂ„gornas orsak, konsekvens samt vem som bĂ€r ansvaret för att de löses undersöks. Även vilka tidsperspektiv miljöfrĂ„gorna beskrivs utifrĂ„n och huruvida nĂ„gon mellanmĂ€nsklig konflikt presenterades studeras. LĂ€roböckerna undersöks med kvantitativa textanalyser av de fem lĂ€roböcker i Ă€mnet Naturkunskap 1a1 som har kommit ut efter att lĂ€roplanen för gymnasieskolan gjordes om 2011.

Kompaktaggregat Àr ett integrerat FTX- och FVP-system som anvÀnds i passivhus. Vi har gjortenergiberÀkningar i programmet VIP+ för att se hur kompaktaggregatet skulle kunna fungera ipassivhus i Sverige.De resultat vi har fÄtt fram ur VIP+ visar att passivhus med ett installerat kompaktaggregat klararav att nÄ passivhuskraven Ànda upp till SkellefteÄ. De berÀknade vÀrdena understiger kraven förpassivhus, men en viss marginal behövs för att kraven ska nÄs Àven efter uppförandet avbyggnaden. Vi har Àven tolkat tekniska uppgifter pÄ ett sÀtt som enligt oss har en positiv effektför passivhus pÄ kallare orter. DÀrför tror vi inte att vÀrdena för de tre nordligaste platserna Àrhelt tillförlitliga.

?Man lÀr inte för skolan utan för livet? Àr ett talesÀtt som det flesta trÀffat pÄ, men om detta ska kunna införlivas mÄste man ta del av livet utanför skolan. BÄde pedagogisk forskning och lÀroplanen framhÄller betydelsen av ett nÀra samarbete mellan skola och nÀrsamhÀllet. I detta examensarbete har jag studerat ett antal gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet och deras samarbete med företag som bedriver ett konkret arbete inom hÄllbar utveckling. Syftet med mitt examensarbete var att genom intervjuer utvÀrdera detta samarbete och undersöka vilka positiva effekter samt nyvunna kunskaper eleverna erhöll.

Syftet med arbetet var att framstÀlla en berÀkningsmodell som behÀrskar att berÀkna ett klimatsystems energiförluster samt livscykelanalys, LCC. Samt att anvÀnda denna modell vid jÀmförelse av tvÄ befintliga system.Modellen skapades i programmet Excell och anvÀnder sig av angiven indata för att berÀkna resultat. Den anvÀndes för jÀmförelse av fyra lokaler i VIDEUM ABs byggnader. TvÄ kontor och tvÄ förelÀsningssalar jÀmfördes. Den berÀknade skillnaden i energiförbrukning kunde i huvudsak hÀrledas till det ena systemets lÀngre drifttid över helgen samt att ett av kontoren drevs med högt konstantflöde hos ventilation Àven under frÄnvaro.Huruvida styrning av system sker efter koldioxidkoncentration eller temperatur verkar spela mindre roll för systemets förluster.

Natura 2000 is part of the European Union: s framework to protect and preserve biological diversity. Natura 2000- areas are by the goverment appointed to areas of national interest for preserving nature. Also wind power stations are appointed as of national interest and the reason for this is the goverments goal to get energy from reneweble energysources. This essay describes when both these intrests conflict eachother when it comes to building wind power stations within Natura 2000- areas. The main focus of this essay is a casestudy of two cases from two different counties, Dalarna- and Norrbotten county, where applications have been made to build wind power stations within existing Natura 2000- ares, both cases have reached the court dealing with enviromental issues.

Syftet med mitt examensarbete var att utvÀrdera det eget sammanstÀllda teknikmaterialet ?Gitarrteknik? med hjÀlp av en grupp elever och lÀrare. Materialet bestod i huvudsak av blandade tekniska övningar samt till viss del Àven egenkomponerade övningar. Syftet med studien var ocksÄ att fÄ ta del av gitarrlÀrare och -elevers instÀllning och erfarenhet av teknikövning. I denna grupp fanns fyra olika stadier representerade: kommunala musikskolan, estetiska programmet med inriktning musik, folkhögskola och musikhögskola.

Denna rapport undersöker möjligheten att bryta ner ett stort program till mindre och enkaler moduler och skapa en dataöverförings- och kommunikationsarkitektur mellan dem. Dataöverföringen skall vara dynamisk för att olika moduler skall under exekvering ha möjlighet att byta modul den vill ha data ifrÄn samt centralisera koden och kommunikationen skall optimera antalet meddelandeöverföringar. Arbetet resulterar i tvÄ arkitekturer som uppfyller tidigare satta mÄlen i ett parallellt system, arbetet analyseras sedan analytiskt och styrkor och svagheter undersöks. Arkitekturerna medför att mÄnga problem med att utveckla stora system undviks och detta skapar fler möjliga kopplingar, mindre komplexa moduler samt centralisering av funktionalitet i programmet..

Vi har lÀst pÄ Barndoms och ungdomsvetenskapliga programmet. PÄ denna utbildning lÀgger man stor vikt vid lek och rörelse, som kan vara en betydelsefull del av lÀrandet i skolan och pÄ fritiden. En stor del av utbildningen behandlar ocksÄ det talade och skrivna sprÄket. VÄr studie grundar sit pÄ intervjuer av en klasslÀrare, en fritidspedagog och en idrottslÀrare gjorda pÄ en skola i södra Sverige. Utöver intervjuer har vi lÀst litteratur kring Àmnet och valt att observera hur de intervjuade arbetar och i vilken miljö.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man som musiklÀrare kan arbeta och agera för att stÀrka enskilda elevers lÀrande och sjÀlvförtroende inom ramen för gruppundervisning och utifrÄn detta syfte formulerades följande forskningsfrÄgor, hur kan arbetet i klassrummet se ut för att frÀmja lÀrandet och stÀrka elevers sjÀlvförtroende och pÄ vilket sÀtt kan bedömning vara till hjÀlp för elevens fortsatta lÀrande samt hur pÄverkar musikÀmnets konstnÀrliga och vetenskapliga karaktÀrsdrag lÀrandet? Som vetenskaplig forskningsmetod valde vi kvalitativa intervjuer och i studien deltog lÀrare som Àr eller har varit musiklÀrare pÄ det estetiska programmet pÄ gymnasiet. Resultatet visar pÄ mÄnga olika faktorer som pÄverkar enskilda elevers lÀrande och sjÀlvförtroende, bl.a. lÀrarens syn pÄ bedömning och valet av arbetsmaterial, grupprocesser och klimatet i klassrummet..

MÄlet med vÄrt examensarbete har varit att pÄ uppdrag frÄn United Computer Systems skapa ett program som kopplar samman Visma SPCS och MS Outlook. Anledningen till detta program har varit att utöka den begrÀnsade kontakthanteringen som finns i Visma SPCS. I större affÀrssystem blir det allt vanligare att sÄ kallade CRM system integreras. Dock saknas oftast bra kontakthantering i lösningar som riktar sig till mindre företag. Genom att koppla samman SPCS med Outlook, ger det anvÀndaren möjligheter att lagra mer djupgÄende information om kunder, deras kontaktpersoner och leveransadresser.Programmet har utformats i Borland Delphi och vi beskriver i denna rapport hur vi gÄtt till vÀga för att skapa ett program som uppfyller vÄr uppdragsgivares önskemÄl vad gÀller anvÀndbarhet och anvÀndarvÀnlighet.Vi beskriver Àven nÄgra av de grundlÀggande begreppen för vÄrt projekt, sÄ som Screen scraping och API för SPCS och Windows..

Riksarkivet i Stockholm Àr i behov av mer kontorsutrymme i anslutning till den befintliga byggnaden i Marieberg. Det hÀr projektet försöker lösa uppgiften att lÀgga till en liten kontorsbyggnad ? med omkring trettio cellkontor och tvÄ konferensrum ? bredvid och i anslutning till den befintliga.Riksarkivet Àr en av de Àldsta offentliga institutionerna i Sverige och dess huvudsakliga uppgift Àr att ta emot och bevara svenska myndigheter and det svenska parlamentets arkiv. Till uppgiften hör Àven att övervaka arkivhanteringen runt om i Sverige samt att göra material tillgÀngligt för allmÀnheten.Fokus i detta projekt har legat pÄ hur den nya byggnaden förhÄller sig till Riksarkivet och till dess omgivning, bÄde volymmÀssigt och vad gÀller hur fasaderna utformas.  Projektet har Àven handlat om hur program, konstruktion och material kan sÀttas ihop i en sammanhÀngande helhet.

Det hÀr arbetet handlar om designa ett effektelektronikkort till National Instruments utvecklingsplattform ELVIS II, som skakunna styras frÄn programmet LabVIEW. Kortet Àr tÀnkt att kunna anvÀndas i kurser inom effektelektronik pÄ högskolenivÄoch har designats för att passa ELVIS II's hÄrdvaruspecifikationer. I arbetet har alla kretsar byggts upp och simulerats iMultisim. Kretsarna som designats Àr en step-up-konverterare, en step-down-konverterare, en likriktare, en vÀxelriktare ochen variabel last. Simuleringarna visade att kretsarna fungerar som tÀnkt och vad som skiljer sig frÄn det teoretiska.

Kompaktaggregat Àr ett integrerat FTX- och FVP-system som anvÀnds i passivhus. Vi har gjortenergiberÀkningar i programmet VIP+ för att se hur kompaktaggregatet skulle kunna fungera ipassivhus i Sverige.De resultat vi har fÄtt fram ur VIP+ visar att passivhus med ett installerat kompaktaggregat klararav att nÄ passivhuskraven Ànda upp till SkellefteÄ. De berÀknade vÀrdena understiger kraven förpassivhus, men en viss marginal behövs för att kraven ska nÄs Àven efter uppförandet avbyggnaden. Vi har Àven tolkat tekniska uppgifter pÄ ett sÀtt som enligt oss har en positiv effektför passivhus pÄ kallare orter. DÀrför tror vi inte att vÀrdena för de tre nordligaste platserna Àrhelt tillförlitliga.

Följande arbete utfördes i samarbete med m4solutions AB, Halmstad, och Volvo Buses AB, Göteborg.Volvo?s bussar anvÀnder idag luftintag vilka de önskar minska kostnaden för, varför en instruktion har utformats för att bistÄ kommande förbÀttringsarbete av luftintag med information och stöd. Föreliggande projekt, vilket genomfördes i samarbete med kandidatarbetet Instruktion för optimering av luftintag av Hung & Bodin (2011), bistÄr denna instruktion med CAD- och berÀkningsunderlag. Arbete resulterade i en planering, analys och utvÀrdering av flödesberÀkningar för tvÄ typer av luftintag, vilka anvÀnds av Volvo idag. Baserad pÄ denna analys presenteras förslag till förbÀttringar för kommande flödesberÀkningar. För att möjliggöra ett enkel skapande av CAD-modeller av luftintag skapades Àven ett CAD-underlag i programmet Catia V5. I denna kan anvÀndaren genom ett antal enkla val utforma ett luftintag, bland annat för anvÀndning i olika datorstödda berÀkningar..

Arkitektkontoret Sweco Architects i Göteborg har tagit fram ett förslag för ett bostadsomrÄde i Varberg, dÀr Varbergs kommun var bestÀllare. De föreslog att ett eget omrÄdesförslag skulle tas fram i Revit Architecture utifrÄn de planbestÀmmelser som gÀller i omrÄdet. Som en fördjupning i detta arbete valdes att Àven studera arbetsprocessen i programmet samt hur denna process kan tidsoptimeras. Ett problem idag Àr att en sÄdan process kan vara tidskrÀvande och ineffektiv. Syftet med detta arbete var att finna idéer pÄ hur processen kan effektiviseras och att utveckla kunskaperna om Revit.Som en inledning modellerades hur omrÄdet ser ut idag i Revit utifrÄn en ritning skapad i AutoCAD.