Denna uppsats behandlar debatten om sprutbytesprogrammet. Sprutbytesprogrammet Àr ett program dÀr narkotikamissbrukaren kan byta gamla och anvÀnda sprutor mot rena, detta för att förhindra smittspridning av blodburna sjukdomar. Programmet syftar Àven till att motivera missbrukaren till vidare behandling. Huruvida sprutbytesprogrammet hjÀlper eller stjÀlper missbrukaren Àr omdiskuterat, vilket speglas i denna debatt.Syftet Àr att förstÄ innehÄllet i debatten om sprutbytesprogrammet gÀllande argument och meningsskiljaktigheter mellan föresprÄkarna och motstÄndarna.VÄra frÄgestÀllningar Àr:* Hur kan kontroversen om sprutbytesprogrammet förstÄs utifrÄn föresprÄkares och motstÄndares argument?* Hur framförs argumenten frÄn respektive föresprÄkare och motstÄndare inom debatten om sprutbytesprogrammet?För att förstÄ denna debatt har vi valt att utgÄ ifrÄn socialkonstruktivismen, med vilken vi kan tolka att debatten kan förstÄs utifrÄn att föresprÄkarna ser sprutbytesprogrammet som en hÀlsofrÄga medan motstÄndarna ser programmet som en narkotikapolitisk frÄga.

VĂ„rat arbete visar hur man kan arbeta frĂ€mjande och förebyggande bland ungdomar mot droger. Ämnet har aktualiserats eftersom att narkotika anvĂ€ndningen bland ungdomar har ökat pĂ„ senare Ă„r. Vikten i detta arbete har lagts pĂ„ grundskoleelever eftersom vi anser att ungdomar i lĂ„g Ă„lder Ă€r lĂ€ttare att pĂ„verka. I och med detta har vi valt att studera VÅGA-programmet samt se hur det resulterat. VÅGA-programmet Ă€r ett utbildningspaket dĂ€r ungdomar fĂ„r lĂ€ra sig om kamratskap, lag- och rĂ€tt samt information om alkohol, narkotika och tobak.

Den hÀr uppsatsens syfte har varit att studera variationen av uppfattningar bland gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet om vad som bidrar till deras lust att lÀra. Detta eftersom att det i Skollagen (2010:800) stÄr att utbildningen ska frÀmja elevers utveckling och lÀrande samt en livslÄng lust att lÀra.Studien har utförts som en allmÀnpedagogisk studie i form utav en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningens syfte var att fÄnga variation bland informanternas utsagor angÄende deras egna uppfattningar och erfarenheter om vad som bidrar till deras lust att lÀra. Undersökningen utfördes genom ett klusterurval bland gymnasieskolorna i NordvÀstra SkÄne och urvalet av informanter blev elever pÄ det naturvetenskapliga programmet och totalt medverkande 110 elever frÄn tvÄ gymnasieskolor i NordvÀstra SkÄne. Det Àr genom de medverkande elevernas utsagor som den hÀr uppsatsen presenterat sitt empiriska material.

Examensarbetet har sin grund i programmet för den del av arkitekttÀvlingen Europan 6 som Àr förlagd till VÀxjö. Det huvudsakliga resultatet av arbetet Àr en stadsanalys av VÀxjö och mot bakgrund av den ett stadsplaneförslag för en del av VÀxsö stad..

Studiens syfte Àr att beskriva, tolka och analysera betydelsen av vÀgledning i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, utifrÄn ett deltagar- och tjÀnstemannaperspektiv. För att fÄ svar pÄ detta gjorde vi en kvalitativ intervju med sex personer, tre deltagare och tre tjÀnstemÀn pÄ en Arbetsförmedling i en medelstor kommun i södra Sverige. Vi har undersökt vÀgledningens betydelse vid Arbetsförmedlingens nya program Arbetslivsintroduktion.Vi har valt att anvÀnda oss av den kvalitativa metoden i vÄr undersökning eftersom vÄr avsikt var att fÄ en djupare kunskap inom det specifika omrÄdet och för att fÄ tillgÄng till personliga berÀttelser genom intervjuer. Med utgÄngspunkt frÄn intervjuerna har en analys gjorts om deltagarnas och tjÀnstemÀnnens behov och perspektiv pÄ vÀgledningens betydelse inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.Resultatet visar att tvÄ av deltagarna inte upplever nÄgon sÀrskild vÀgledning inom programmet, medan en av deltagarna ser samtalen med handlÀggaren som upplyftande, positiva och i viss mÄn vÀgledande. Uppfattningen som tjÀnstemÀnnen har om vÀgledning Àr att det Àr svÄrt att hinna med att utöva professionell vÀgledning den första tiden i programmet.

VÄr studie Àr en kvalitativ intervjustudie om hur elever pÄ det individuella programmet (IV) ser pÄ sitt studieval efter grundskolan. Vi vill veta vad som pÄverkat dem att vÀlja IV och vilket som Àr deras huvudsakliga mÄl med utbildningen. Genom sex intervjuer med elever som studerar pÄ IV i tvÄ olika kommuner har vi forskat inom omrÄdet. Vi har funnit att anledningen till att elever studerar pÄ IV Àr varierande. Samtliga har haft inlÀrningsproblem och tidigare fÄtt specialresurser i grundskolan.

Universitetsservice US-AB Àr ett tryckeri som specialiserat sig pÄ akademiska trycksaker sÄsom avhandlingar, visitkort samt studentlitteratur. Sedan en tid tillbaka har företaget arbetat mot ISO 9001 standarden. De dokument som styr standarden har hittills förvarats i pÀrmar pÄ de lokala kontoren. Detta har visat sig vara ineffektivt dÄ det Àr lÀtt hÀnt att pÀrmarna bara blir stÄende och de anstÀllda pÄ grund av det inte hÄlls uppdaterade. Syftet med detta examensarbete Àr att göra dessa dokument mer anvÀndarvÀnliga genom programmet AutoFlowChart frÄn Netforms. Arbetet resulterade i en HTML-sida som Universitetsservice US-AB kan anvÀnda i sitt intranÀt, vilket gör att medarbetarna fÄr snabb och lÀtt Ätkomst till alla dokument. Detta medför Àven att nÀr dokumentationen uppdateras pÄ intranÀtet fÄr samtliga fyra kontor direkt Ätkomst till uppdatering. Dokumenten skulle Àven utformas sÄ att de blir mer lÀttlÀsta och fÄr ett trevligare utseende.

Syftet med denna examensuppsats Àr spegla hur det kan vara att undervisa pÄ ett estetiskt program med bildinriktning pÄ gymnasiet. Mina huvudfrÄgor har varit: Hur Àr det att arbeta som lÀrare med bild pÄ ett estetiskt program med bildinriktning? Var diskuterar lÀrarna bildens roll i samhÀllet? Vilka mÄl har eleverna? I min studie har jag intervjuat lÀrare om deras syn pÄ sitt arbete och sina elever. Intervjuerna har sedan tolkats och jÀmförts med olika teorier inom den pedagogiska litteraturen. Resultatet visar att lÀrarna ser sig som förlösare av det inneboende personliga uttrycket, de vill lÀra eleverna se och förverkliga sina idéer.

En undersökning om könsrepresentation i Lilla Sportspegeln. En liten spegel av verkligheten. FrÄgestÀllningar: Hur ser könsfördelningen ut i programmet: a) bland medverkande? b) bland reportrarna? I vilka sporter visas tjejer och killar och vilka roller har de? Hur har diskussionerna pÄ redaktionen gÄtt kring jÀmstÀlldhetsfrÄgor?.

Landstinget i Kronobergs lÀn utförde 2006 en enkÀtundersökning bland elever i Ärskurserna 5, 8 och gymnasiets Ärskurs 2. Datamaterialet för gymnasieeleverna har studerats i detta arbete dÀr den psykiska ohÀlsan och alkoholkonsumtion varit i fokus.Det statistiska arbetet Àr uppdelat i tre delar: Metodbeskrivning, hantering av programmet SPSS samt en undersökning av gymnasieelevers psykiska ohÀlsa och alkoholkonsumtion. I metodbeskrivningen har metoderna dikotomisering, logistisk regression, Wald, faktorinteraktion och kategorisering beskrivits. För hantering av stora datamaterial samt för att kunna ta fram statistiska samband rörande psykisk ohÀlsa och alkoholkonsumtion har programmet SPSS anvÀnts och illustrerats i arbetet. De förklarande variablerna som varit mest inflytelserika mot den psykiska ohÀlsan var ?Tycker du att du Àr frisk??, ?Har du nÄgonsin anvÀnt lÀkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte? samt ?Trivs du med livet??.

Avloppsvatten frÄn restauranger och skolkök innehÄller en stor mÀngd fett och olja som kan tÀppa igen rör och ledningar och Àven interagera med mikrobiologiska processer pÄ reningsverken. För att minska dessa problem installeras fettavskiljare. Fettavskiljarna mÄste tömmas med jÀmna mellanrum för att behÄlla sin effektivitet vilket Àr bÄde tidskrÀvande och kostsamt. Vid ackumulering av fettet bildas en fettkaka som tillsammans med hög halt organiskt material och suspenderade Àmnen orsakar en anaerob miljö i fettavskiljaren vilket ofta leder till svavelvÀteproduktion som Àr toxiskt och bidrar till en obehaglig lukt. För att lösa dessa problem studeras möjligheten att anvÀnda biologisk behandling av fettavskiljare.Syftet med studien var att undersöka möjligheten att anvÀnda biologisk behandling av fettavskiljare.

Studiens syfte Àr att beskriva, tolka och analysera betydelsen av vÀgledning i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, utifrÄn ett deltagar- och tjÀnstemannaperspektiv. För att fÄ svar pÄ detta gjorde vi en kvalitativ intervju med sex personer, tre deltagare och tre tjÀnstemÀn pÄ en Arbetsförmedling i en medelstor kommun i södra Sverige. Vi har undersökt vÀgledningens betydelse vid Arbetsförmedlingens nya program Arbetslivsintroduktion.Vi har valt att anvÀnda oss av den kvalitativa metoden i vÄr undersökning eftersom vÄr avsikt var att fÄ en djupare kunskap inom det specifika omrÄdet och för att fÄ tillgÄng till personliga berÀttelser genom intervjuer. Med utgÄngspunkt frÄn intervjuerna har en analys gjorts om deltagarnas och tjÀnstemÀnnens behov och perspektiv pÄ vÀgledningens betydelse inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.Resultatet visar att tvÄ av deltagarna inte upplever nÄgon sÀrskild vÀgledning inom programmet, medan en av deltagarna ser samtalen med handlÀggaren som upplyftande, positiva och i viss mÄn vÀgledande. Uppfattningen som tjÀnstemÀnnen har om vÀgledning Àr att det Àr svÄrt att hinna med att utöva professionell vÀgledning den första tiden i programmet.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur arbetet med International Child Development Programme (ICDP), VÀgledande samspel, fungerar i skolan. Jag vill se hur pedagogerna som utgÄr frÄn ICDP arbetar i den vardagliga verksamheten och Àven ta reda pÄ pedagogernas instÀllning till att arbeta med ICDP. Jag vill undersöka detta eftersom ett gott förhÄllningssÀtt Àr ytterst viktigt för ett bra samspel. Vidare vill jag undersöka om det finns nÄgra svÄrigheter nÀr man arbetar med ICDP och vad det i sÄdana fall kan vara. För att ta reda pÄ detta ska jag genomföra intervjuer med pedagogerna samt observera dem under lektionstid i klassrummet.

Trots att tv:n idag Àr en naturlig del av vÄra liv rÄder det skilda meningar om hur bra eller dÄligt det Àr för barn att titta pÄ den. Syftet med arbetet Àr att med hjÀlp av videoobservationer undersöka om förskolebarn kan bli inspirerade och lÀra sig nÄgot av utbildningsprogram pÄ tv. Jag delade upp sju barn i 4-5-ÄrsÄldern i tvÄ grupper och lÀt dem titta pÄ utbildningsprogrammet Grej och MojÀng. Vid det första tillfÀllet fick grupp 1 se ett avsnitt av programmet som handlade om att flyta. Efter filmen fick de utföra ett lekexperiment. Grupp 2 deltog i samma lekexperiment, men utan att se programmet innan.

Secondary schools have for decades debated whether they promote social reproduction which is considered to generate the homogeneous student compositions. The gap between the academic programs and vocational education programs is considered to increase. What in recent years has appeared in research is that the gap is increasing most tend to be in the specific academic program, particularly in science. This paper's intention is to describe the science program at a local level and the pupils who were admitted to the science program autumn 2009 on the basis of an educational sociological perspective. The survey consisted of a census in which all students were given the opportunity to answer a questionnaire.