Denna rapport Àr resultatet av ett arbete dÀr ett program utvecklades i Microsoft Access 2003 som skulle fungera som ett register över hyresgÀster, fastigheter och leverantörer hos fastighetsförvaltningen vid Tekniska kontoret i Sandviken. Programmet skall hjÀlpa dem vid sin hantering av den information som finns tillgÀnglig men Àr dÄligt organiserad, samt finnas som hjÀlpmedel vid arbetet med sina hyresgÀster genom aktivitetsrapportering. UpplÀgget pÄ arbetet Àr beskrivet i rapporten med förundersökning, utveckling av programmet och hur programmet senare integrerades i deras interna nÀtverk. Resultatet uppnÄdde de krav pÄ funktioner som fanns pÄ programmet..

Mitt syfte med uppsatsen Àr att studera M/P-programmet som ett verktyg i matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda pÄ hur lÀrare som anvÀnt/anvÀnder programmet uppfattar verktyget. Jag vill Àven fÄ en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lÀrobok. M/P-programmet riktar sig till lÀrare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som lÀraren kan bygga sin matematikundervisning pÄ.

I det hÀr examensarbetet behandlas privata markÀgare i Sverige och hur deras instÀllning Àr till olika skogliga nyttor inom naturvÄrden samt deras attityd till biologisk mÄngfald. I arbetet presenteras vad tidigare forskning kommit fram till inom omrÄdet och dÀrefter redogörs för resultatet av intervjuundersökning som gjorts bland ett urval av privata markÀgare. En distinktion görs mellan de som bor pÄ fastigheten (Äbor) och de som inte gör det (utbor) vilken syftar till att jÀmför hur attityden skiljer sig. Dessutom görs en könsmÀssig distinktion. De övergripande resultaten visar att Äbor vÀrderar direkta vÀrden (ved, bÀr och svamp) högre Àn utborna. Kvinnor vÀrderar naturvÄrd och biologisk mÄngfald högre Àn mÀnnen..

Det finns en stark koppling mellan historisk markanvÀndning och biologisk mÄngfald. Flera Àngs- och betesmarksarter gynnas eller Àr beroende av traditionell hÀvd sÄsom slÄtter och bete. Syftet med studien Àr att undersöka om olikheterna i den historiska markanvÀndningen har pÄverkat den biologiska mÄngfalden. Genom att studera kartor frÄn olika tidsperioder kan förÀndringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar.

Elever i Ärskurs nio stÄr inför ett val dÄ de ska söka till gymnasiet. De blir informerade, av studie- och yrkesvÀgledarna och Àven av rektorerna pÄ gymnasieskolorna, om de program som det finns att vÀlja pÄ i deras nÀrhet. Vi har bestÀmt oss för att titta nÀrmare pÄ den hÀr informationen, hur den ser ut och om alla program fÄr lika mycket uppmÀrksamhet. Vi har valt att inrikta oss pÄ det individuella programmet. Detta har lett följande frÄgestÀllningar: ? Vilken information fÄr högstadieeleverna om individuella programmet? ? Hur presenteras informationen för eleverna pÄ högstadiet? ? Vilka attityder har studie- och yrkesvÀgledare pÄ högstadiet och rektorerna pÄ gymnasieskolan till individuella programmet? För att nÄ fram till ett resultat har vi anvÀnt oss av viss litteraturgenomgÄng men frÀmst av de intervjuer som vi har genomfört med sex stycken studie- och yrkesvÀgledare och tvÄ rektorer.

I dagens samhÀlle Àr narkotikamissbruk ett omdiskuterat Àmne, likasÄ LARO-programmet. Den första lÀkemedelsassisterade underhÄllsbehandlingen för opiatmissbrukare kom till Sverige Är 1966 och bestod dÄ av drickmetadon kombinerat med psykosocialt stöd inklusive sociala rehabiliteringsinsatser. Syftet med denna studie Àr att undersöka enskilda individers upplevelser av LARO-programmet samt vilken inverkan LARO-programmet har i deras liv. Denna studie har baserats pÄ fyra stycken kvalitativa intervjuer med fyra individer som deltar i LARO-programmet i tvÄ olika kommuner. Studien baserar sig pÄ individernas egna upplevelser, studien kommer inte att ta hÀnsyn till personalens Äsikter eller vilken kommun intervjupersonerna kommer ifrÄn. I studien framkom det att LARO-programmet, i det stora hela har hjÀlpt intervjupersonerna. Trots att de ansett att LARO-programmet har hjÀlpt, anser de att en stor del av programmet Àr medicinen och de anser att det finns brister i programmet.

I vÄr uppsats har vi valt att titta pÄ det omÄttligt populÀra TV- programmet Efterlyst som i Är Àr inne pÄ sin 35:e sÀsong. Efterlyst Àr brottsbekÀmpning pÄ bÀsta sÀndningstid, ett program dÀr nyheter och fiktion vÀvs samman och resulterar i underhÄllnings-TV.Syftet med uppsatsen Àr att titta pÄ hur man i tv programmet Efterlyst förhÄller sig till de brott programmet tar upp och hur de mÀnniskor som kopplas ihop med brotten framstÀlls. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det vÀsentliga i hur mÀnniskor framstÀlls i Efterlyst. Vi Àr sÀrskilt intresserade av att titta pÄ hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framstÀlls i programmet samt om det kan pÄvisas nÄgon skillnad mellan hur dessa presenteras jÀmfört med de personer som har svensk bakgrund..

Biologisk mÄngfald Àr idag ett högaktuellt Àmne som dyker upp i mÄnga sammanhang. Förutom att det talas om det i media Àr det ett begrepp som ingÄr i kursplanen för kÀrnÀmnet naturkunskap A. Eftersom alla som gÄr i Ärskurs 3 i gymnasiet har lÀst naturkunskap A finner vi det intressant att undersöka dessa elevers attityder till begreppet. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur elever kopplar samman det de hör om biologisk mÄngfald i t.ex. skola och media med sin vardag? Eventuella skillnader mellan kön och beroende pÄ vilket program eleverna gÄr Àr ocksÄ av intresse.Undersökningen utfördes som en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr 114 gymnasieelever frÄn 3 olika programtyper ingick.

Denna uppsats syftar till att redogöra för eventuella brister i den svenska skogsvÄrdslagen och i Skogsstyrelsens myndighetsutövning som kan leda till negativa effekter för den biologiska mÄngfalden i skogen. Detta genomförs genom att undersöka pÄ vilket sÀtt Sverige lever upp till konventionen om biologisk mÄngfald och till den svenska skogsvÄrdslagen samt pÄ vilket sÀtt Sveriges skogspolitik prÀglas av ekonomiska och ekologiska intressen. Syftet besvaras med hjÀlp av en övergripande rÀttsdogmatisk metod samt viss journalistik och information om samhÀllets praktiska utövning. Arbetets slutsats visar pÄ en ambitiös nationell skogsvÄrdspolitik som lever upp till de internationella mÄlen samtidigt som de negativa ekologiska effekterna fortfarande Àr överhÀngande. Dessa skillnader i teori och praktik Äterspeglar svÄrigheten med att efterleva balansen mellan ekonomiska och ekologiska intressen..

Denna rapport handlar om arbetet kring en vidareutveckling av ett dokumenthanteringsprogram för investeringsprojekt. Förlagan av programmet Àr skrivet VB6 vilket Àr ett relativt omodernt programmeringssprÄk, det programmet Àr Àven utvecklat för ett specifikt företag och innehÄller dÀrmed endast deras behov rörande dokumenthanteringen.Det ena syftet med vidareutvecklingen har varit modernisering, dvs. att det nya programmet utvecklas i C# som bÄde Àr ett modernare programmeringssprÄk och skapar möjligheter för en vidareutveckling till en webb-applikation. Det andra och viktigaste syftet, som Àven Àr huvudproblemet i detta arbete, Àr att det nya programmet skall vara generellt och enkelt anpassningsbart för olika företags behov för ett dokumenthanteringssystem.Det viktigaste mÄlet med vidareutvecklingen var att man inte ska behöva Àndra alls i koden för att anpassa programmet till olika företag utan istÀllet bara behöva Àndra i en databas som dÀrefter definierar programmets uppbyggnad..

Följande uppsats utgör en litteraturstudie över tvÄ vanliga konsumtionsvalsteoretiska antagande och deras biologiska rimlighet. De antagande som testas Àr: (A) En ekonomisk agent handlar som om hon maximerar en nyttofunktion. (B) Individen Àr sjÀlvisk. AngÄende (A) dras slutsatsen att denna kan antas uppfylld. Antagande (B) Àr mer komplicerat.

Syftet med arbetet har varit att gestalta Vasaparken iUppsala för en ökad biologisk mÄngfald med pedagogiskanvÀndbarhet. Detta för att Biotopia, enkommunal verksamhet, vill kunna anvÀnda parkeni sin undervisning av barn och unga.Arbetet bestÄr av en bakgrundsstudie om biologiskmÄngfald och utomhuspedagogik. Sedan följer eninventering och en analys som mynnar i ett gestaltningsförslag för parken.Vasaparken Àr idag en park som saknar mÄnga elementsom gynnar den biologiska mÄngfalden, t.exvatten, ett buskskikt och variation i fÀltskiktet.Genom att tillföra dessa och andra element sÄ kanparken stÀrkas. För att parken ska bli mer pedagogisktanvÀndbar utformas de element som lÀggs tillför att barnen ska komma nÀra det de studerar ochsÄ att lek och lÀrande blandas.Resultatet blir en varierad och naturlik park somlÀnkar tillbaka i historien genom att de förÀndringarsom gjorts inte radikalt Àndrar parkens karaktÀr.Parken fÄr en stor variation i miljöer och flera platseroch redskap som kombinerar lek och lÀrande..

Förlusten av biologisk mÄngfald Àr ett stort miljöproblemen som Sverige stÄr inför idag. Detta pÄverkar framförallt de svenska skogarna dÀr mycket av den biologiska mÄngfalden i vÄrt land finns. En anledning till att den biologiska mÄngfalden minskar i skogarna sÀgs vara att ansvaret för denna Àr uppdelat pÄ mÄnga olika aktörer. PÄ grund av detta har jag genomfört en intervjuundersökning med 16 aktörer inom den svenska skogssektorn för att försöka fÄ svar pÄ hur de ser pÄ ansvar för biologisk mÄngfald. Aktörerna representerar olika delar av Sverige, olika branscher och olika intressen inom den svenska skogsnÀringen.

?En naturlig trĂ€dgĂ„rd ? ett gestaltningsförslag med biologisk mĂ„ngfald? handlar om hur man fĂ„r in naturen i trĂ€dgĂ„rden. Hur gör man för att förbĂ€ttra den biologiska mĂ„ngfalden i sin egen trĂ€dgĂ„rd och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt möjliggör möten mellan mĂ€nniska och natur? Ämnet biologisk mĂ„ngfald i trĂ€dgĂ„rden Ă€r intressant och har potential att bli en framtida trĂ€dgĂ„rdstrend som bĂ„de branschen och allmĂ€nheten kan anamma. Arbetet utgĂ„r frĂ„n den biologiska mĂ„ngfalden ur ett zoologiskt perspektiv och berör en utvald tomt som fĂ„r en ny gestaltning med nya livsmiljöer anpassade för olika djurarter.

Begreppet biologisk mÄngfald har lÀnge förknippats med bevarandefrÄgor som identifiering av skyddsvÀrda arter och upprÀttande av reservat. PÄ senare tid har det dock allt oftare hörts tillsammans med begrepp som ekosystemtjÀnster, och dÄ inte sÀllan i urbana sammanhang. Som blivande landskapsarkitekt kÀnns det relevant att bredda förstÄelsen för hur man kan arbeta med ekologiska aspekter och dÀrigenom biodiversitet i en tid som prÀglas av ett tÀtt och kompakt stadsbyggande. Detta kandidatarbete fokuserar dÀrför pÄ det utrymme den biologiska mÄngfalden kan tÀnkas ha inom urban planering, samt framförallt hur man mer konkret kan skapa stadsmiljöer som ocksÄ hyser en rik biodiversitet. TvÄ stadsutvecklingsprojekt dÀr man arbetat med biologisk mÄngfald Àr Bo01 i Malmö och Norra DjurgÄrdsstaden i Stockholm. För att hantera frÄgan i ett planeringsskede har man i bÄda dessa fall anvÀnt en sÄ kallad grönytefaktor, vilken syftar till att öka de ekologiska förutsÀttningarna genom ett poÀngsystem för gröna och blÄ kvaliteter. I Arbetets teoretiska del beskrivs den biologiska mÄngfaldens vÀrden, i allmÀnhet och i en urban kontext, samt begreppets komplexitet och den problematik som kan uppstÄ kring otydliga definitioner. DÀrtill redogörs för planeringsverktyget grönytefaktor. En genomgÄng av Bo01-projektets arbete med ekologi och biodiversitet visar pÄ höga ambitioner men varierat resultat.