Idag kan vi se att företag har börjat med insourcing av deras produktion till skillnad mot den trend av outsourcing som tidigare funnits. Sourcingstrategin Àr en viktig del för de moderna företagen för att optimera vinster och behÄlla ledande positioner pÄ marknaden. Fokus har fram tills nu varit att reducera personalkostnader genom outsourcing av produktionen till lÄgkostnadslÀnder. Syftet med den hÀr rapporten Àr att förstÄ vad det Àr som har förÀndrats i företagens sÀtt att tÀnka kring sourcingbeslut och dÀrmed varför de börjat med insourcing. Vi har startat med att studera litteraturen om insourcing och outsourcing som finns skriven om tillverkande företag i vÀstvÀrlden, och med det skapa oss en bild av vad som har influerat de hÀr förÀndringarna i företagens strategier.

Tidigare forskning visar att personer som genomgÄr trÀning för att öka sin self-efficacy har mycket större chans att finna jobb (Caplan, Vinokur, Price & van Ryn, 1989; Eden &Aviram, 1993). Denna studie baseras pÄ en enkÀtundersökning gjord pÄ 99 studenter och har som syfte att undersöka samband mellan studenters arbete under studietiden och deras nivÄ av generell self-efficacy (GSE). Korrelationsanalysfann inga samband för att stödja studiens hypotesom att studenter som arbetar och studerar parallellt skulle redovisa högre vÀrden av GSE. Ett positivt samband pÄtrÀffades mellan vilja att arbeta och förmÄga att klara av tentamina. Resultatet pÄvisar Àven en tro hos studenter att fÄ arbeten som passar deras högskoleutbildning, denna tro kan förutspÄs till sju procent av GSE och antal terminer studerade..

LÀrare i svenska har ett uppdrag att undervisa eleverna i retorik. Med detta uppdrag kommer dock inget om att lÀraren sjÀlv ska tillÀmpa disciplinen. Denna studie undersöker dÀrför om lÀrarna tillÀmpar sina Àmneskunskaper i retorik i sin undervisning. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av tre lÀrares lektioner i svenska pÄ gymnasiet. Lektionerna observerades utefter ett observationsschema som lyfter fram specifika delar av retoriken.

Mobiltelefoni har blivit allt vanligare i dagens samhÀlle och konkurrensen mellan operatörerna har ökat. Det Àr dÄ viktigt att operatörerna har ett stabilt och kvalitetssÀkert nÀt. För att Ästadkomma ett kvalitativt nÀt Àr planeringen bakom viktigt. Idag sker planeringen med hjÀlp av ett framtaget predikteringsprogram, TEMS Cellplanner, som Àr ett berÀkningsprogram. TEMS Investigation Àr ett program som anvÀnds dÄ kontroller av nÀtet görs ute i fÀlt.

Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av sin yrkesroll och vad som ingÄr i uppdraget. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor frÄn tre olika hÀlsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via strukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet som framkom under intervjuerna redovisas utifrÄn tre kategorier och ett tema: Att utvecklas i yrkesrollen och i teamarbetet trots avsaknaden av tydliga styrdokument om uppdraget. Kategorierna som framkom var: Yrkesroll, teamarbete och distriktssköterskans uppdrag.  Distriktssköterskorna upplevde sin yrkesroll som ett brett, fritt och ett varierande yrke med mÄnga möjligheter att utvecklas i.

This study is based on the feminist belief in the importance of a reorganization of the existing gender hierarchy, where women have less power than men. Since news media reflect as well as contribute to create the reality we live in has the purpose with this study been to shed some light on how the gender structure is expressed in Sweden?s most popular television news program. I chose to examine one broadcast per day from the Public Service SVT news program Rapport during January 2010 using quantitative content analysis and the result was as follows:65 % of the news programs was presented by a woman news anchor 36 % of the news reports was carried through by a women journalist 31 % of the interviews contained a female participant The representation of female participants in interviews did not depend onif the journalist was a woman or a manThe representation of female participants in interviews did not depend on if the report was from Sweden or abroadWomen were more often than men interviewed in the role as nursing staff, development aid worker, teacher or principal, parent of a son, retired and sick or sick leaveOnly men were interviewed in the role as rescue worker, custom staff, member of the armed forces, house owner and tourist..

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Genom att titta pÄ tre stycken TV-program; Arga Snickaren, LyxfÀllan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad Àr det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan fÄ. För att förstÄ och analysera mitt material har jag anvÀnt mig av de teoretiska utgÄngspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfÀr, experter och coacher samt moral. Jag har valt att titta pÄ TV-programmen och dÀrefter jÀmföra materialet för att förstÄ och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har anvÀnt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgÄngspunkt för att förstÄ uppbyggnaden av TV-programmen. Experterna/coacherna verkar pÄ olika sÀtt i respektive TV-program. Den gemensamma nÀmnaren Àr att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt frÄn renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan dÀr experten fostrar deltagaren i att förÀndra sitt beteende och bli en god samhÀllsmedborgare, allt enligt normen.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur representationen av funktionshindrade ser ut i SVT:s barn- och ungdomsprogram; Lilla sportspegeln, Lilla aktuellt och MiljöhjÀltarna. FrÄgestÀllningarna uppsatsen besvarar Àr:? Hur ofta förekommer funktionshinder i SVT:s barnprogram, Lilla Aktuellt, Lilla Sportspegeln och MiljöhjÀltarna?? Om funktionshinder förekommer, i vilken kontext förekommer de? ? Finns det vissa funktionshinder som förekommer oftare Àn andra i programmen viundersökt? ? Om funktionshinder förekommer, hur ser fördelningen ut programmen emellan?Programmen vi undersökt Àr aktuella och riktar sig mot mÄlgruppen barn och ungdomar mellan 8-12 Är. Dessutom har de en liknande sÀndningstid samt programlÀngd. Gemensamt för programmen Àr ocksÄ att de bygger pÄ nutidsorienterade Àmnen.

HÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hÀlsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhÀllet, jag har i min studie valt att koncentrera mig pÄ skolan och de förebyggande program som kan finnas dÀr. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program gÄr till, vem beslutar att de ska anvÀndas och vem efterfrÄgar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer pÄ olika nivÄer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnÀmnden, förvaltningschefer i skolnÀmnderna samt tre rektorer, alla med rÀtt och förmÄga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivÄerna i skolsystemet beror pÄ att skolan ofta ses som en generell institution istÀllet för det mÄngfald av olika organisationer som den faktiskt Àr (Karlsen & Persson 2004). Jag har dÀrför valt att i min studie utgÄ frÄn Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhÄllande till mitt syfte.I kommunen dÀr jag genomförde min studie sÄ var anvÀndandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell TrÀning) utbrett.

Denna studie handlar om jÀmstÀlldhet vid handlÀggningen av EU-projekt vid LÀnsstyrelsen i Norrbottens lÀn. LÀnsstyrelsen har fÄtt i uppdrag av regeringen att implementera ett jÀmstÀlldhetsperspektiv i alla regionala projekt som beviljas EU-medel. Vi fick i uppdrag av projektet ?Lyftet? att studera hur handlÀggarna arbetar för att implementera jÀmstÀlldhet i EU- projekten. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva hur jÀmstÀlldheten beaktas vid handlÀggningen av EU-projekt.

Syfte: Denna uppsats har som syfte att göra en enkĂ€tundersökning bland befintliga kunder hos Björn LundĂ©n Information AB pĂ„ uppdrag av företaget sjĂ€lva. De vill veta mera om hur kunderna arbetar i programmet BLA Administration. Syftet med arbetet Ă€r att undersöka: Hur anvĂ€nds programmet BL Administration?Är nĂ„gra avsnitt krĂ„ngligare Ă€n andra?Hur lĂ€tt Ă€r det att hitta information om man stöter pĂ„ svĂ„righeter?Hur anvĂ€nds hjĂ€lpfunktionerna i programmet?Finns det nĂ„gra funktioner i programmet som gĂ„r att utveckla? Metod: För att utföra studien har dessa tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt anvĂ€nts: LitteraturstudieEnkĂ€tunderökningBearbetning och analys av enkĂ€tsvaren    Resultat & Slutsats: De viktigaste slutsatserna Ă€r följande: BL Administration kan anses vara ett anvĂ€ndarvĂ€nligt program.AnvĂ€ndarna av BL Administration Ă€r i stor utstrĂ€ckning medvetna om de olika funktioner och hjĂ€lpmedel som finns att tillgĂ„.AnvĂ€ndarna tar inte hjĂ€lp av de olika hjĂ€lpmedlen i lika stor utstrĂ€ckning. Björn LundĂ©n Information AB bör informera anvĂ€ndarna om de mĂ„nga fördelar som finns att hĂ€mta hos hjĂ€lpmedlen.MĂ„nga anvĂ€ndare lĂ€mnar bort sitt bokslutsarbete pĂ„ grund av osĂ€kerhet hos dem sjĂ€lva.  Förslag till fortsatt forskning: Ytterligare enkĂ€tundersökning med förbĂ€ttrad utformning av enkĂ€tfrĂ„gor för att fĂ„ djupare och mer utförliga svar.Att genomföra en studie om var kunskapsnivĂ„n pĂ„ anvĂ€ndarna av BL Administration ligger.

Detta examensarbete fokuserar pÄ planering i en stad dÀr tillvÀxt inte Àr det mest troliga scenariot. Staden i frÄga Àr Söderhamn i HÀlsingland som under de senaste 40 Ären har genomgÄtt en oavbruten befolkningsminskning. Orsakerna till detta Àr mÄnga och i dagslÀget Àr det framför allt ungdomar som lÀmnar orten för möjligheter till arbete och utbildning i större stÀder dÀr en hel del vÀljer att stanna kvar. Den lÄngtgÄende stagnationen har satt sina spÄr i invÄnarnas attityd till Söderhamn och mÄnga av ortens unga upplever att det inte finns nÄgot dÀr som tilltalar dem. Vid tiden för detta examensarbete arbetade Söderhamns kommun med att ta fram ett program för att utveckla stadens centrum.

Det r?der brist p? familjehem i Sverige, samtidigt som tidigare forskning visar p? att familjehemsf?r?ldrar ?nskar ett mer omfattande och f?rb?ttrat st?d i uppdragen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka familjehemsf?r?ldrars upplevelser av st?dinsatser fr?n socialtj?nsten, och inriktar sig p? st?dets m?jligheter och utmaningar. F?r att besvara studiens fr?gest?llningar samlades empiri in genom sju kvalitativa intervjuer med familjehemsf?r?ldrar.