Syftet med den hÀr studien var att genom en kvantitativ enkÀtstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det gÄr för nÄgra elever pÄ nationella program pÄ gymnasiet, efter att de ha haft sÀrskilt stöd i kÀrnÀmnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare Är. Hur ser de sjÀlva pÄ sina stödbehov?  Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur gÄr det för dem nu? RÀckte det att fÄ detta extra stöd i kÀrnÀmnena för att sedan klara av studierna pÄ egen hand pÄ gymnasiet? Om man jÀmför elever som studerar pÄ ett yrkesförberedande program med elever pÄ ett studieförberedande program pÄ tvÄ gymnasier, kan man se nÄgra samband nÀr det gÀller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?EnkÀtstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser pÄ ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser pÄ ett yrkesförberedande program (HR) i tvÄ stÀder. UtifrÄn enkÀterna genomfördes sedan fyra intervjuer, tvÄ pojkar och tvÄ flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter Àr överens om att de nÄtt mÄlen i kÀrnÀmnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in pÄ gymnasiet. Studierna fungerar nu för tvÄ av eleverna och tvÄ av eleverna har fÄtt "IG-varningar" i ett eller flera Àmnen.

Syftet med denna kvalitativa studie med kvantitativa inslag var att ge en bild av elevers vÀlmÄende pÄ ett ridgymnasium samtidigt som jag ville belysa betydelsen av elevers gemenskap och trivsel. Sammanfattningsvis tyder resultatet av min studie pÄ att elever som gÄr pÄ ett ridgymnasium och dagligen fÄr bedriva studier parallellt med hÀstar mÄr bÀttre psykiskt och kÀnner sig nöjda och tillfreds, samt utvecklas som mÀnniskor. Samspelet mellan eleverna och deras hÀstintresse skapar en kÀnsla av att eleverna kÀnner sig nöjda med sig sjÀlva..

Syftet med föreliggande examensarbete har varit att undersöka vilka orsakerna Ă€r till att elever pĂ„ ett gymnasium i Halmstads kommun vĂ€ljer att göra ett program omval till Fordonsprogrammet. Uppsatsen bygger pĂ„ Ă„tta kvalitativa intervjuer med elever samt en intervju med en studie- och yrkesvĂ€gledare.Ett antal orsaker till omval har framkommit i undersökningens resultat. Eleverna saknade intresse för det program de kom in pĂ„ eller var osĂ€kra. Även skoltrötthet och bristfĂ€llig information angavs som skĂ€l.Tydligen Ă€r det ocksĂ„ sĂ„ att eleverna har en för vag bild utav hur gymnasieskolan Ă€r uppbyggd. Flera av eleverna uttrycker att det Ă€r först nĂ€r man börjat pĂ„ gymnasieskolan som man förstĂ„r innebörden av hur mycket teori som finns och hur de praktiska Ă€mnena Ă€r upplagda.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur specialpedagogens kompetens anvÀnds i grundskolan. Vi avser att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i uppfattningar, hos lÀrare och specialpedagoger, om det specialpedagogiska uppdragets innehÄll och funktion. Metod: LitteraturgenomgÄng samt kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och sex lÀrare, verksamma pÄ tre olika skolor, ligger till grund för vÄr studie. Resultatet: Intervjuerna visar att uppfattningen om specialpedagogens uppdrag skiljer sig Ät pÄ skolorna. Enligt specialpedagogerna Àr deras huvudsakliga uppdrag att ha ett övergripande ansvar för det specialpedagogiska stödet bÄde pÄ individ- grupp- och organisationsnivÄ. Det stÀmmer vÀl överens med Utbildningsplanen för Specialpedagogprogrammet vid Malmö högskola (2008). Enligt lÀrarna Àr emellertid den viktigaste funktionen att specialpedagogen ska finnas till för eleverna pÄ individnivÄ.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om och förstÄelsen för ungdomars attityder till sex. Den hÀr studien fokuserade pÄ ungdomars kognitiva dimensioner i form av kunskaper, information, förestÀllningar och attityder. HuvudfrÄgan var vilken attityd ungdomar har till sex, i en jÀmförelse mellan pojkar och flickor respektive elever pÄ studieförberedande och yrkesförberedande program. Vi gjorde en kvantitativ enkÀtstudie med 116 elever i Ärskurs tre pÄ Tessins gymnasium i Nyköping. Studien genomfördes i sju klasser inom yrkesförberedande program respektive studieförberedande program.

 Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra elevers uppfattning av sin studiegÄng pÄ det individuella programmet (IV). Samt belysa i vilken utstrÀckning utbildningen individanpassas. En kvalitativ forskningsmetod anvÀndes. Sju elever intervjuades som gÄr sitt första Är pÄ det individuella programmet. Undersökningen belyser hur eleverna trivs pÄ IV och vad de tycker om sin utbildning.

Det personliga ombudets uppdrag kommer ifrÄn klienten sjÀlv, vilket medför ett större brukarinflytande och delaktighet i beslut som berör individen. Denna studie genomförs med en kvalitativ metodansats och har syftet att undersöka hur personliga ombud upplever sin roll i arbetet med personer med psykiska funktionshinder. Fenomenologiska analysmetoden anvÀnds i studien. Resultatet visar pÄ att upplevelsen i rollen som personligt ombud Àr det viktigt att jobba för klienten, pÄ dennes uppdrag och vilja, vara följsam och lyhörd för önskemÄl. Att visa för klienten pÄ vilka alternativ och möjligheter till insatser som finns i samhÀllet utan att ta makten ifrÄn klienterna Àr viktigt.

VÀxjö is a medium-sized town situated in the centre of the county SmÄland in Sweden with a good infrastructure and logistics and with a university that encourages cooperation with private and public companies. It is in this town that our case study of SmÄland Airport will take place. The aim of this study is to examine in which way the program of Library and Information Science at the Linnaeus University in VÀxjö offers knowledge that can be relevant for the staff at the airport in VÀxjö - SmÄland Airport. Using Wilsons model as our theoretical framework we examine how these two align with each other and by using a matrix that we ourselves elaborated in our analysis, we provide a clear picture of how the comparability two places comparability is represented. The result shows that there are compatible aspects to the SmÄland Aiports needs and what the program of Library and Information Science has to offer.

Examensarbetet handlar om hur pedagogerna i tvÄ olika förskolor resonerar kring begreppet kulturell mÄngfald och sitt uppdrag att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhÀlle. Vi valde att jÀmföra tvÄ förskolor för att se om det förekommer likheter respektive skillnader i deras sÀtt att tÀnka kring uppdraget avseende kulturell mÄngfald. Den ena förskolan ligger i utkanten av en större stad i södra Sverige, dÀr majoriteten av barnen Àr flersprÄkiga. I den andra förskolan som ligger i utkanten av en mindre stad i södra Sverige dÀr majoriteten av barnen vuxit upp i Sverige och har förÀldrar som ocksÄ gjort det. Syftet med arbetet Àr att via intervjuer nÀrma oss pedagogernas tolkning av begreppet kulturell mÄngfald samt de direktiven som framförs i Lpfö 98, att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhÀlle.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva det formella uppdraget avseende den individuella utvecklingsplanen och utröna hur lÀrare menar att de arbetar i enlighet med detta. Valt fokus var grundskolans tidigare Är, frÄn skolÄr ett till sex. Undersökningen genomfördes i tre delar, dÀr litteraturgenomgÄng, dokumentstudie av statliga, kommunala och lokala styrdokument samt intervjustudie med sex lÀrare, ingick. LÀrare har ett likvÀrdigt statligt uppdrag men berörs av kommunala och lokala styrdokument som utformats pÄ olika vis och som fokuserar pÄ olika saker. Resultat visar att lÀrarnas förstÄelse för uppdraget skapas i processen för införandet.

I arbetet förs en diskussion om hur familjerÄdgivningen i Sverige, den enda samhÀlleliga institutionen som har parterapi som specialitet, lyckats med det uppdrag som formades under första delen av 1900-talet dÄ Àktenskapet som institutionen började uppluckras och auktoritÀra och patriarkala vÀrderingar utmanades. I en parallell utveckling, nationellt och internationellt, tillkom parrÄdgivning nÀr vÀgledning behövdes i samband med att relationer skulle börja byggas pÄ kÀnslor samt förÀldraskap pÄ tillit, till skillnad frÄn tidigare. Med detta uppdrag i fokus studeras familjerÄdgivningen idag, 100 Är senare och den teori och metodik som ligger till grund för parterapi med heterosexuella par. Betydelsen av ett genusperspektiv nÀr det gÀller att hjÀlpa par till en tillfredsstÀllande parrelation och intimitet diskuteras liksom jÀmstÀlldhet kopplad till möjligheter till lÄngvariga relationer. Feministisk kritik av parterapi behandlas och familjerÄdgivare intervjuas om sitt arbete.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om de gotlÀndska studie- och yrkesvÀgledarna arbetar med genus-, klass- och etnicitetsfrÄgor. Vi vill ta reda pÄ vilka metoder som anvÀnds och om nÄgot samarbete sker runt dessa frÄgor. Utöver detta Àr vi intresserade av att ta reda pÄ om verksamhetscheferna tar ansvar för detta uppdrag och formulerar hur man har tÀnkt sig att arbetet skall gÄ till. Intresset har vÀckts under vÄr tid pÄ studie- och vÀgledarutbildningen i Stockholm och frÀmst som ett resultat av vÄr B-uppsats, dÄ vi granskade vilken kunskap rektorerna hade om studie- och yrkesvÀgledarnas kompetens och i vilken mÄn studie- och yrkesvÀgledning hade tagits upp i rektorsutbildningen. Vi fann att rektorerna hade mycket liten kunskap om vÀgledning och att rektorsutbildningen inte hade berört detta omrÄde alls.

Denna studie undersöker vad det Ă€r i Ă„tgĂ€rdsprogram som överklagats av vĂ„rdnadshavare till SkolvĂ€sendets ÖverklagandenĂ€mnd, som Ă€r en del av den statliga, juridiskt kontrollerande styrningen av skolvĂ€sendet. Studien undersöker ocksĂ„ hur SkolvĂ€sendets ÖverklagandenĂ€mnd beslutat i förekomna Ă€renden samt hur nĂ€mnden skrivit fram vĂ€gledande rĂ„d. Fullskalestudien som strĂ€cker sig mellan 11-07-01 till 12-03-01 bygger pĂ„ 24 överklagade och granskade Ă„tgĂ€rdsprogram, vĂ„rdnadshavarnas yttranden samt nĂ€mndens beslut.  Resultatet visar att vĂ„rdnadshavarna, i mĂ„nga fall, överklagar processen, hanteringen och genomförandet av Ă„tgĂ€rdsprogrammet. SkolvĂ€sendets ÖverklagandenĂ€mnd granskar och tar besut utifrĂ„n hur vĂ€l huvudmannen har följt skollagens skrivning kring arbetet med Ă„tgĂ€rds­program. NĂ€mnden granskar innehĂ„llet, Ă„tgĂ€rderna och Ă„tgĂ€rdernas omfattning i förhĂ„llande till elevens pĂ„visade behov.

Fritidshemmet har till uppdrag att skapa en meningsfull fritid för eleven efter skoldagens slut. Fritidshemmet skall dessutom vara ett komplement till skolan sÄ att förÀldrarna kan yrkesarbeta eller studera pÄ heltid. FörÀldrar lÀmnar över ansvaret för sina barn till pedagoger under större delen av vardagen, men vet förÀldrarna om vad deras barns vardag pÄ fritids bestÄr av? Denna studie syftar till att skapa en uppfattning om vad förÀldrar har för syn pÄ fritidshemsverksamheten. Anser förÀldrar att eleverna lÀr sig nÄgot pÄ fritids? Har förÀldrar en förstÄelse för vad fritids har för uppdrag och vad eleverna lÀr sig pÄ fritids? För att fÄ en insyn i hur förÀldrar tÀnker kring dess frÄgor har en enkÀtundersökning samt en intervju gjorts.

This paper is named ?The status of the programme is low? ? Gymnasium teacher?s thoughts and attitudes towards students in the vocational- and the educational programmes. The purpose is, as the title reveals, to examine the attitude of four teachers in the Swedish gymnasium towards the vocational and the educational programmes and the students that attend either one of them. This purpose is accompanied by research which says that the educational programmes? status is higher than one of the vocational programmes.