Förtätning är ingen ny företeelse. Att få in mer på mindre yta har förekommit sedan andra halvan av 1800-talet. Att städer byggs tätare motiveras på så vis att man slipper ta ny mark i anspråk och att reseavstånden minskas för invånarna. De som motsätter sig förtätning gör det vanligen på grund av att vissa värden, exempelvis grönområden och rumsskala, riskerar att försämras vid en exploatering. Jag har valt att granska Uppsalas översiktsplaner från 2002 och 2010 för att se vad dessa säger om förtätning.

En fungerade erfarenhetsåterföring leder till effektivare och lönsammare processer. Det är isynnerhet viktigt för Skanska och Ikeas industrialiserade bostadskoncept BoKlok, där sammatyp av arbeten ständigt upprepar sig. Skanska har ett verktyg för erfarenhetsåterföring somde kallar Normallägen och beskriver olika arbetsmoment i text och video. Arbetet pågårmed att utvidga innehållet för Normallägen och i dagsläget finns inga för markarbeten inomBoKlok.Syftet är att undersöka hur erfarenhetsåterföringen fungerar idag och vad som fungerarmindre bra i projekten. Finns det erfarenheter som kan användas som underlag till framtidaNormallägen.Arbetet bygger på intervjuer, litteraturstudier och information från Skanska och BoKloksintranät.Resultaten visar att den erfarenhetsåterföring som sker idag oftast är muntlig mellanarbetsledningen på olika projekt och där kunskapen är personrelaterad.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka risker som finns vid grundläggning av småhus. Metoden som användes var litteraturstudie av geotekniska risker vid stora projekt. Riskerna som återkom delades in i geologiska, mänskliga och ekonomiska faktorer. Därefter diskuterades om dessa risker även är aktuella för småhus. Bland de geologiska faktorerna ansågs inte markförhållanden utgöra en betydande riskkälla för småhus då dessa antingen är välkända eller mindre svåra att kontrollera på grund av husets begränsade utbredning på marken.

Arbetet studerar de odefinierade platserna i staden. Det handlar om de överblivna och övergivna platserna, som står i kontrast till de planerade och funktionsbestämda. Dessa platser kan till synes sakna funktion och användning i staden men så behöver fallet nödvändigtvis inte vara. Beroende på vilket sätt man vill framhäva dessa odefinierade platser i staden används olika definitioner. En litteraturstudie har gjorts på fyra olika författares definitioner av icke-platser.

Detta arbete handlar om arbetsplaner inom minerallagen. En arbetsplan är en planering i skriftlig form som förtydligar ett undersökningsarbete gällande tid, plats, material med mera. En prospektör måste alltid ha en arbetsplan för att få utföra undersökningsarbete i syfte att påvisa mineralfyndigheter inom ett visst område. Om allt går som det ska kan mineralfyndigheten sedan komma att utvinnas i en gruva. Förförandet med arbetsplaner är ett av exploateringsprocessens många moment och dessutom relativt nytt i svensk minerallagstiftning.

Denna uppsats handlar om stadsodling och brukarmedverkan. Med brukarmedverkan menas att invånarna får ökat inflytande över stadens utformning genom att de själva deltar i förvaltningen av platser. I det här fallet genom att starta och delta i kollektiva stadsodlingar. Syftet med detta arbete har varit att ta reda på vilka drivkrafter som ligger bakom människors engagemang i kollektiva stadsodlingar samt vad detta engagemang kan föra med sig till den plats där odlingarna finns. Kan kollektiva stadsodlingar öka samverkan i bostadsområden samt bidra till en tryggare plats och i förlängningen ökad jämställdhet? Brukaravtal är ett avtal som upprättas mellan kommun och en grupp invånare som genom avtalet får möjlighet att bruka endel av kommuenns mark.

Människan har i alla tider försökt att lindra smärta och lidande på olika sätt. I Sverige visas det att postoperativ smärta inte är tillräckligt behandlad. Patienter beskriver fortfarande att de upplever svår till mycket svår smärta efter operation. Detta trots att mycket bra analgetika finns att tillgå. Smärta är en subjektiv upplevelse och patienten behöver behandlas individuellt.

BakgrundDen starka urbaniseringstrenden har gjort att konkurrensen om mark i städerna ökar. Detta göratt ytkrävande aktiviteter som logistikterminaler tvingas flytta ut ur stadskärnorna och lokaliserasig i kranskommuner (Stadsbyggnadskontoret 2009). I Göteborgs fall har flera terminaler flyttatutåt och några av dem har lokaliserat sig i Härryda. De två kommunerna har olika förutsättningarvad gäller resurser och kompetens vilket gör att det blir intressant att undersöka om derasplaneringsprocesser skiljer sig åt.ProblemdiskussionStudier inom området tar ofta näringslivets perspektiv, men eftersom de lokala myndigheternahar stort mandat i frågan är det viktigt att studera deras del i processen. Det är intressant attundersöka hur myndigheterna hanterar att terminaler flyttar ut ur städerna på grund avmarkkonkurrens, samt att studera om beslutsfattare har kunskapen som behövs för att hanteratrenden.

The Swedish industrial society has left several areas with contaminated soil and water which today is of danger for the environment and human health. One of these areas with contaminated soil and water is the region where the former Glava glassworks operated during 1859 to 1939. The main object in this study has been to study the responsibility for the contaminations according to the Environmental Code. The method used is a qualitative content analysis of relevant literature to answer the following questions:What types of contaminations can be found in the area of Glava glasswork and what health issues can these cause?What kind of activity has been conducted in the area that have caused the contaminations in soil and water?According to law, what are the responsibilities for the contaminations in soil and water at Glava glassworks?The contamination in the region has been confirmed to originate from the glasswork due to the environmental engineering survey made in the area in 2009.

Så som miljön ser ut idag och med de ständiga påminnelserna om farliga koldioxidutsläpp, tyckte vi att det var intressant att Kristianstad Kommun ville ha hjälp att beräkna om det var kommersiellt lönsamt att börja odla bladvass. Vi har genomfört vår uppsats med tanke på att få en överblick över hur den svenska bioenergimarknaden ser ut idag och att också ta fram en kalkyl över de kostnader och intäkter en kommersiell bladvassodling kan generera. För att nå fram till vårt syfte var vi givetvis tvungna att sätta oss in i ämnet, och detta skedde genom en mängd datainsamling av olika slag, litteratur-, rapport-, och artikelstudier samt intervjuer.Vårt insamlade material kunde vi sedan applicera på vår teori. För att vi skulle få något att jämföra med har vi också gjort likadana ekonomiska kalkyler för salix och rörflen. Salix, rörflen och bladvass är tre relativt likvärdiga energigrödor, därför valde vi just dessa för jämförelse.

Inom det företagsekonomiska ämnesområdet har Johanson och Vahlnes Uppsalamodell sedan 1970-talet varit en dominerande teori vad gäller företags internationaliseringsprocesser. Enligt denna teori bör företag gradvis expandera internationellt och inhämta kunskap om utländska marknader innan en expansion genomförs. I kontrast till denna har på senare år Born Global, en teori som ifrågasätter Uppsalamodellen, vunnit mark. Detta då det har blivit allt vanligare att företag redan initialt expanderar till avlägsna marknader utan att inneha den kunskap som Uppsalamodellen förespråkar. Då Uppsalamodellen fokuserar på vinstdrivande tillverkande företag är syftet med denna uppsats att analysera Uppsalamodellens relevans i förhållande till de icke vinstdrivande tjänsteorienterade hjälporganisationerna Läkare Utan Gränser och Läkarmissionen, vilka kan anses vara exempel på Born Globalföretag.

Syftet med uppsatsen är att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som består av presstextkorpusar från perioden 1923?2008, ökar prepositionen givet i användningsfrekvens från det första belägget 1987. Undersökningen visar också att den relativa andelen där perfektparticipet givet används som verb minskar, och det används som del i kollokationer i högre utsträckning.I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, beständighet och specialisering.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga i vilken utsträckning kassaflödesanalyser, presenterade av börsnoterade företag i Sverige, är jämförbara. Syftet är vidare att identifiera faktorer ur årsredovisningar som påverkar utformningen av kassaflödesanalyser. Vi har använt oss av en ?tvåstegsmetod?, som innebär att vi först har utformat en modell, som använts som ett analysverktyg för att samla in relevant information från de kassaflödesanalyser, som presenterats i de utvalda företagens årsredovisningar för år 2000. Därefter har insamlad data från den statistiska undersökningen fångats upp i olika variabler som sedan tolkats med hjälp av statistiska metoder.

Denna uppsats behandlar den Europeiska Landskapskonventionen och begreppet vardagslandskap. I en fallstudie av bruksorten Fredriksberg i Bergslagen berättas en historia om vad som händer med en bruksort och dess vardagslandskap när ortens största näringsverksamhet läggs ner. I uppsatsen problematiseras frågor så som; hur ett vardagslandskap kan se ut och hur den Europeiska Landskapskonventionen definierar vad ett vardagslandskap är. Det diskuteras även vilken problematiken är kring begreppet vardagslandskap samt om bruksorter som Fredriksberg ingår i kategorin vardagslandskap.Berättelsen tar sin början i en bygd där svedjebruk och stångjärnsproduktion är starten till en blomstrande bruksbygd. En bygd som i början av 1900-talet har sin största näringsverksamhet inom papper- och massatillverkning.

The purpose of this Masters thesis is to study how three public libraries in the west of Sweden have arranged their fiction for adults on shelves and what the possibilities for fiction retrieval are in their Online Public Access Catalogues OPAC. The theoretical framework includes a practical part consisting of Jarmo Saartis ideas about shelf arrangement and a theoretical part consisting of Annelise Mark Pejtersens different dimensions. The methods used in the case study are three interviews with librarians, visits in the libraries and searching in the libraries OPACs. Furthermore, we have summarized relevant literature about this subject in a summary of research. The analysis shows that our three libraries have arranged their fiction in a traditional way according to Saartis ideas about shelf arrangement.