Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hemrehabilitering för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Stroke är en allvarlig sjukdom som kan ge upphov till många olika funktionsnedsättningar som påverkar människans vardagliga liv. Sveriges befolkning blir idag allt äldre vilket innebär att risken att drabbas av stroke ökar. Kortare vårdtider på sjukhus leder till att en stor del av rehabiliteringsinsatserna kommer att ske av ett multidisciplinärt rehabiliteringsteam i klientens hem. En kvalitativ metod med deskriptiv ansats har använts där datainsamlingen skett genom intervjuer med sex arbetsterapeuter inom landstinget i Dalarna och Örebro.

Barn som närstående är en grupp som inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vården trots att lagtexten ändrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rättigheter till information, råd och stöd och att vårdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmärksamma barn som närstående, de skall även samverka med andra berörda organisationer och samhällsorgan när barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som närstående till anhörig med svår fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmärksammas i vården. Studien baseras på en kvalitativ studie där 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Bakgrund: Humanitära insatser i kris- och katastrofområden har en historia där sjuksköterskans roll är central. Att komma som sjuksköterska till ett krisdrabbat område med detta enorma ansvar och att jobba under flera veckor, ofta månader, i en ny miljö ställer enorma krav på sjuksköterskans kompetens. Även andra åtskilliga förmågor så som kulturell kompetens, ledar- och organisationsförmåga, samarbete och flexibilitet sätts på prov. Sjuksköterskan förväntas vägleda, dirigera och samordna de Professioner som jobbar runt sjuksköterskan samtidigt som denne själv ska ansvara för andras säkerhet och omvårdnad. Detta i en värld där natur och människoskapade katastrofer ökat drastiskt de senaste åren.Syfte: Syftet var att beskriva utmaningar sjuksköterskor upplever under ett humanitärt uppdrag.Metod: Denna studie är en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

Sammanfattning Bakgrund: Sjuksköterskor har till uppgift att informera anhöriga med hänsyn till tidpunkt, form och innehåll. Anhöriga har behov av att få information från sjuksköterskor. Studier visar att behovet av information inte tillfredsställs och att anhöriga lider i ovisshet och väntan. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av att bli informerade av sjuksköterskor. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2006) har gjorts och baserats på nio vetenskapliga artiklar. Likheter i resultaten delades efter innehåll in i teman. Resultat: Anhöriga vill bli informerade på vardagligt språk, med få medicinska termer och informationen ska vara rak, sanningsenlig och patientnära. De vill inte behöva vänta på att få information, de vill få den kontinuerligt och inte riskera att få motsägelsefull information.

Bakgrund: Kost och hälsa har aldrig varit så utbrett och omdebatterat i media som det är idag och ämnet, som tidigare varit avgränsat till främst Professioner som dietister och läkare, har funnit nyvunnen mark hos diverse privatpersoner som alla delar intresset för mat och hälsosamma levnadssätt. I de forum som finns att tillgå på Internet idag, ses ett myller av åsikter kring matens betydelse och trots att Internet som ett diskussionsforum funnits i ett antal år finns det än idag inte särskilt mycket forskning på området.Syfte: Fokus i denna studie ligger på argumentationer som kan ses i de kommentarsfält som finns i anslutning till kost- och hälsorelaterade artiklar på Aftonbladets hemsida.Metod & Material: Vi har haft som avsikt att se mönster via en kvalitativ innehållsanalys av texten, med fokus på argumentationsanalys, och utgångspunkt i retorikens olika verktyg.Resultat, Diskussion och Slutsats: Vi fann att de allra flesta kommentarerna kantades av ett innehåll som tycks bidra med förnuft och logik till budskapet och därefter fanns det flest av typen känsloväckande uttalanden. Argument av typen sympati och samhörighet fann vi minst av i materialet och tenderade oftare att vara skrivna av kvinnor. Vi har även sätt att människors val av retoriska redskap vid kost- och hälsorelaterade argumentationer tycks spegla den syn man har på hälsa och hälsosam mat i allmänhet. Trots vårt snäva urval och flera aspekter av att man i kvalitativa metoder trots allt inte helt kan frångå ett subjektivt tyckande, hoppas vi kunna bidra till ökad fokus på området och fler liknande studier i framtiden, för att ge detta växande hälsofenomen mer plats, och sedemera förbättra framtida hälsokommunikation..

Introduktion: När bakteriellt plack får ligga ostört fyra till sju dagar reagerar gingivan med inflammation. Sjukdomstillståndet benämns gingivit. En kvinnas graviditet präglas av en rad olika fysiologiska förändringar, den orala hälsan påverkas på olika sätt, kvinnan kan bland annat drabbas av graviditetsgingivit. Kunskapen om graviditetsgingivit är begränsad både bland blivande mödrar och hos olika Professioner inom hälso-och sjukvård och tandvård.Syfte: Att beskriva begreppet graviditetsgingivit samt dess eventuella påverkan på det nyfödda barnet.Frågeställningar: - Vad har graviditetsgingivit för övergripande etiologi?- Vilken eventuell påverkan har moderns gingivit på det nyfödda barnet?Metod: Litteraturstudie.Resultat: Subgingivala bakterier, höga placknivåer i samband med en ökad närvaro av könshormonerna östrogen och progesteron samverkar så att en graviditetgingivit kan utvecklas hos gravida kvinnor.

SYFTESyftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att behandla venösa bensår samt att beskriva undersökningsgruppen i de ingående artiklarna.BAKGRUNDBefolkningen ökar och människor lever längre vilket leder till att även bensår blir allt vanligare. Sjuksköterskor är omvårdnadsansvariga när det kommer till att behandla bensår och sjuksköterskors inställning och attityd till dessa patienter lägger grunden för hur behandlingen formas och utövas. En god omvårdnad ska skapas där sjuksköterskorska begränsa påfrestningarna och lidande för patienterna som uppstått på grund av deras bensår.METODFöreliggande studie är en beskrivande litteraturstudie som baseras på nio vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl, Scopus och PubMed har systematiskt använts med sökningar mellan 2000 -2015.RESULTATSjuksköterskors erfarenheter av att behandla venösa bensår kunde delas in i tre övergripande teman. Dessa resulterade i de övergripande rubrikerna sjuksköterskorserfarenheter av patienters följsamhet, sjuksköterskors erfarenhet av upplevd kunskap och samarbete samt sjuksköterskors erfarenhet av känslor relaterat till behandling.

Bakgrund: Övervikt hos barn och ungdomar är ett internationellt folkhälsoproblem. Skolsköterskan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet med överviktiga elever för att kunna främja goda levnadsvanor.Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt hos elever inom skolhälsovården.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta skolsköterskor intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Studiens resultat presenterades utifrån fyra kategorier och 12 underkategorier. Kategorin ?Mötet i fokus? visade att skolsköterskorna använde sig av ett individuellt och professionellt förhållningssätt i mötet med elev och föräldrar.

Denna uppsats fokuserar på den etableringsprocess som har skett i Jönköpings kommun vid införandet av familjecentraler. Syftet med studien är att undersöka hur införandet av familjecentraler kan förstås och genom det skapa fördjupad kunskap om etableringsprocesser i socialt arbete. Studien har genomförts i form av en fallstudie. Empiri har samlats in genom intervjuer och genom offentliga allmänna handlingar. Materialet har analyserats genom ett adhoc-förfarande inspirerat av fallstudieanalys.

Barn som närstående är en grupp som inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vården trots att lagtexten ändrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rättigheter till information, råd och stöd och att vårdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmärksamma barn som närstående, de skall även samverka med andra berörda organisationer och samhällsorgan när barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som närstående till anhörig med svår fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmärksammas i vården. Studien baseras på en kvalitativ studie där 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

För att upprätthålla vård och omsorgens krav på säkra och högkvalitativa verksamheter är samarbete mellan Professioner en förutsättning. Interprofessionell samverkan ses som ett arbetssätt för både organisationens och brukarens bästa. Tidigare studier har dock visat att detta är långt ifrån oproblematiskt. Syftet med föreliggande studie var att belysa professionellas upplevelser av interprofessionell samverkan inom funktionshinderområdet. Vidare behandlar studien samverkan utifrån professionsgränser och informella hierarkier.

Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) används för att ge uttrycksmöjligheter för kommunikativa behov för personer som har kommunikationssvårigheter. Inom barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering möter arbetsterapeuter dessa personer. I deras arbetsuppgifter ingår att arbeta klientcentrerat och försäkra sig om att utgå ifrån individens önskningar och behov även då dennes förmåga att uttrycka dessa är reducerad. Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation skulle kunna vara ett stöd för arbetsterapeuten i detta arbete. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva arbetsterapeuters kunskap och användning av GAKK inom habilitering i Sverige.

Syfte: Studien avser att undersöka den specialpedagogiska yrkesrollen i förskolan. För att utforska detta utgår jag från följande frågeställningar:? Hur uppfattar specialpedagogerna sin yrkesroll, sina arbetsuppgifter och vad som är kärnan i det specialpedagogiska arbetet i förskolan?? Hur uppfattar enhetscheferna för elevhälsan specialpedagogernas yrkesroll och före-liggande arbetsuppgifter?Teori: Studiens teoretiska ram är inspirerad av fenomenografin och kopplas också samman med teorier kring Professioner. Metod: För den här studien har en kvalitativ inriktning valts där halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor har använts. Urvalsgruppen är tre specialpedagoger som arbetar mot försko-lan i staden och tre enhetschefer för elevhälsan i samma stad som är specialpedagogernas che-fer.

Barn som närstående är en grupp som inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vården trots att lagtexten ändrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rättigheter till information, råd och stöd och att vårdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmärksamma barn som närstående, de skall även samverka med andra berörda organisationer och samhällsorgan när barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som närstående till anhörig med svår fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmärksammas i vården. Studien baseras på en kvalitativ studie där 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.