Som polis har man ett yrke där det finns risk att drabbas av brott i samband med tjänsten, såsom våld, hot och kränkning. Arbetsgivaren har i och med detta en skyldighet att utarbeta skriftliga arbetsrutiner för hur polismyndigheten ska gå till väga när en anställd utsatts för brott i tjänsten, samt kunna erbjuda stöd och snabb hjälp. Skyldigheterna regleras främst i arbetsmiljölagen där det även står att den anställde är skyldig att känna till dessa rutiner. Utgångspunkten i denna rapport har varit att undersöka hur dessa arbetsrutiner ser ut på polismyndigheten i Örebro och i Halmstad. Vi har även genom en enkät undersökt hur mycket kunskap de anställda har om hur de ska gå till väga när de utsatts för brott.

Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelser av genomförd lyftkörkortsutbildning och deras upplevelse i användningen av mekaniska lyftar i dagliga arbetet.Metod: Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med arton personer, som är yrkesverksamma inom hemvården eller på vårdboende och genomfört lyftkörkortsutbildningen i Örebro kommun. Dessa personer intervjuades angående sina upplevelser. Resultat: Det som upplevdes positivt i lyftkörkortsutbildningen var att få prova patientens roll i en lyftsituation. Flera i vårdpersonalen upplevde även att utbildningen var innehållsmässigt tillräcklig för att klara deras vardagliga arbete. Det som anses kunna utveckla lyftkörkortsutbildningen enligt vårdpersonalen är att lära sig om patientbemötande i en lyftsituation.

Att arbeta inom den sociala barnavården är ett hårt yrke - inte bara på grund av de svårigheterman möter i arbetet gällande barnen, utan även på grund av den stress som idag ligger på denenskilde socialarbetaren. Vi har undersökt vilka svårigheter och stressfaktorer som påverkarde yrkesverksamma inom denna grupp. Huruvida de har strategier för hanteringen av dessapåfrestningar, vilka dessa i så fall är och hur effektiva de är. Vi har även undersökt vilken rollsocialt stöd har i dessa processer, hur det i så fall kan se ut och om det kan ha en positivinverkan. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fyra socialarbetare föratt reda på deras individuella upplevelser och erfarenheter inom dessa områden.

Syftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har i det pedagogiska arbetet, med de yngsta barnen som utgångspunkt. Med inspiration från fenomenografin har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare för att synliggöra deras uppfattningar och erfarenheter av ovan nämnda fenomen. De frågeställningar som vi i studien söker besvara är: Hur planerar, genomför och utvärderar förskollärare arbetet med den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Vad kännetecknar en god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen? Vilka hinder och utmaningar finns vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Resultatet av studien visar att förskollärarna planerar den fysiska inomhusmiljön med barngruppen som utgångspunkt, gör förändringar utifrån barnens uttryckta intressen samt utvärderar kontinuerligt i arbetslaget. En god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen kännetecknas dels i termer av trygghet, dels av utmaningar.

Bakgrund: Att drabbas av en demenssjukdom innebär påverkan på såväl kommunikation, känslor, kroppsspråk, beteende och varseblivning. I vården av dementa är det av stor vikt att se till hur personen var innan dess att sjukdomen bröt ut. Det är viktigt att möta vårdtagaren på sin nuvarande nivå och samtidigt stimulera kropp och själ. I dessa sammanhang kan musik vara ett bra hjälpmedel då den har många positiva effekter. Omvårdnadsteoretikern Kari Martinsen har använts för att belysa vikten av personligt engagemang, inlevelse och professionellt bemötande.

Sammanfattning  Det finns många definitioner av vad yrket controller innebär, vilket visar att yrkestiteln är svårdefinierad. Syftet med studien är att beskriva controllerns arbetsroll i medelstora tillverkande privata företag och om controllerns roll fokuserar mer mot styrorienterade uppgifter eller mer mot traditionella ekonomiuppgifter. Vi utformade därför följande frågeställning: Är dagens controller i tillverkande företag mer styrorienterad eller mer en traditionell ekonomichef? Vi valde att genomföra en kvalitativ studie eftersom det möjliggör en djupare förståelse och sedan använde vi oss av en deduktiv ansats där vi gick från teori till empiri. I vår teoretiska referensram har vi beskrivit olika egenskaper, färdigheter, roller och arbetssätt som ingår i controllerns yrke.

När vuxna människor lever med sjukdom påverkas också deras partner. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att leva i parrelation där en partner lever med sjukdom. Studien baserades på femton vetenskapliga artiklar som analyserades med manifest, kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att vara rädd, orolig och hjälplös: Att sexlivet förändras och annat blir viktigt: Att det är viktigt att kunna prata med varandra: Att anpassa sig och känna sig kvävd och Att uppskatta livet och gå vidare. Både de sjuka och deras partner upplevde rädsla, oro och hjälplöshet, men de försökte skydda varandra genom att inte uttrycka sin oro.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskoleklassbarn konstruerar sina tankar om framtiden med avseende på yrkesval. Vi vill undersöka vad barn, i två socioekonomiskt skilda stadsdelar, har för tankar om sitt framtida yrkesval och vad den sociala miljön i dessa stadsdelar kan ha för inverkan på dessa barns tankar. Frågeställningar:? Vad har barn från två olika förskoleklasser för tankar om sina framtida yrkesval?? Är det möjligt att urskilja huruvida den sociala miljön har inverkan på barnens tankar om det framtida yrkesvalet?? Är det möjligt att urskilja några skillnader mellan flickornas och pojkarnas tankar om sitt framtida yrkesval?Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört vår studie i två stadsdelar i Göteborgs stad, en socioekonomiskt stark och en svag. Vi har gjort undersökningen i två förskoleklasser på två olika skolor.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vad fritidspedagoger vill nå med sitt arbete i halvklass. Vi vill veta vad som styr fritidspedagogernas val av aktiviteter och hur fritidspedagoger och klasslärare samarbetar. Vi vill även ta reda på om utbildningen har någon betydelse när det gäller synen på samverkan och hur fritidspedagogen respektive klassläraren ser på sin yrkesroll. För att få svar på våra frågeställningar har vi skickat ut enkäter till fritidspedagoger och genomfört intervjuer med fritidspedagoger och klasslärare. För att få en större insyn i fritidspedagogernas yrke har vi samlat in vår empiri från fyra olika skolor i olika kommuner. För att analysera empirin och se mönster har vi använt oss av historik kring fritidspedagogyrket, Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), lärarens yrkesetik, beskrivningar av yrkesroll och yrkesidentitet, samt några av Bourdieus teoretiska begrepp. Genom undersökningen fick vi fram att det fritidspedagogerna vill nå med sina aktiviteter är att få bra sammanhållning i gruppen och att eleverna ska känna glädje och trygghet i skolan.

Jag har under mina år inom teatern ofta mött orden: Mod, glädje och arbetsmoral. Fina ord med fin innebörd. Men hur uppnår jag det? Jag kan omöjligt säga åt min kropp och hjärna: "Kom igen Mattias, visa lite mod, glädje och arbetsmoral!" Efter många funderingar kring detta har jag dragit slutsatsen att allt handlar om förberedelse för mig. Mitt mod, min glädje och min arbetsmoral kom och gick lite som de ville i årskurs två.

Arbetet handlar om hur man som höft och knäopererad patient känner sig bemött på en ortopedisk vårdavdelning efter att ha fått en protes inopererad. Dessa operationer kan i efterförloppet vara mycket smärtsamma och behöver i regel lång rehabilitering, vilket ställer stora krav på personalens sätt att vårda och bemöta patienter i postoperativt skede.Syftet är att beskriva hur patienter efter höft och knäprotesoperationer upplever personalens bemötande på ortopedisk vårdavdelning.En litteraturstudie är gjord utifrån kvalitativa artiklar som har bearbetats och analyserats enligt Evans metod som utgångspunkt för ett deskriptivt resultat.Resultatet presenteras utifrån tre teman; Att känna sig bemött som en unik individ: som skildrar patienters upplevelser av hur personalen tillgodoser varje enskild patients behov. Att känna sig professionellt omhändertagen: beskriver hur patienter känner när de blir väl omhändertagna under sin postoperativa tid på avdelningen. Att känna sig förbisedd: beskriver att patienter känner sig försummade och negligerade under sin postoperativa tid på vårdavdelningen. För att patienter med höft och knäproteser skall uppleva vården som positiv diskuteras vikten av att sjuksköterskan ger god information till patienten, att hon får fortlöpande utbildning och att vårdpersonalen arbetar med etiska reflektioner..

Den klassiska musikens inspelningshistoria sträcker sig från det sena 1800-talets fonograf fram till dagens pluralism av digitala standarder. Parallellt med inspelningsteknikens utveckling har producentens yrkesroll emanerat och förändrats med tidernas skiftande ideal.Syftet med denna uppsats är att utforska vilken betydelse producenten har för det klingande resultatet före, under och efter inspelning av klassisk musik. Metodarbetet är uppdelat på tre avsnitt. Först görs en litteraturöversikt med en historisk genomgång av producentrollens utveckling. Därpå följer kvalitativa intervjuer med två etablerade svenska producenter av klassisk musik.

För att lärare ska kunna förhålla sig till de förväntningar som finns på dem i deras yrke, krävs att de är medvetna om vilka dessa förväntningar är. I denna studie undersöks outtalade förväntningar på lärare. Syftet är att synliggöra den institutionaliserade sociala ordningen inom skolan och på så sätt hitta tänkbara mönster som kan synliggöra sociala normer som reglerar vad det innebär att vara lärare. Studien har också en empirisk del, vilken utgår från kvalitativa intervjuer med fem lärare. Lärarna i studien talar om vilka förväntningar de upplever finns på lärare samt hur de förhåller sig till dessa.

Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskans yrke är utmanande, fartfyllt och stressigt det har många studier visat i sina resultat. Kraven på sjuksköterskan är stora och arbetet karaktäriseras av multisjuka patienter som ofta behöver snabba akuta insatser för att överleva. För att bättre kunna hantera stressen använder sig sjuksköterskan av olika copingstrategier. Den arbetsrelaterade stressen påverkar också privatlivet.Syfte: Syftet är att undersöka vad intensivvårdssjuksköterskor upplever som stress på arbetet, hur de hanterar den stressen och hur privatlivet påverkas.Metod: Designen var en deskriptiv studie med kvalitativ ansats. Tio intensivvårdssjuksköterskor på en neurokirurgisk intensivvårdsavdelningen på ett universitetssjukhus i Mälardalen intervjuades med semistrukturerade frågor och textmaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre teman framkom ur materialet: (1) arbetets organisation och struktur påverkar intensivvårdssjuksköterskan, (2) intensivvårdssjuksköterskans hantering, reflektion och bearbetning av stress och (3) intensivvårdssjuksköterskans upplevelser och känslor vid stress.Slutsats: För att sjuksköterskan ska må bra, behålla sin hälsa och få arbetstillfredsställelse så behövs det balans mellan arbete och fritid.

Kreativitet har blivit en allt viktigare del i vårt samhälle och vissa forskare går så långt som att säga att vi är på väg in i den kreativa tidsåldern. Företag har uppmärksammat fenomenet mer och mer och det finns många fördelar att vinna genom att arbeta med ett kreativt fokus. Event management har kommit att växa rejält som yrke de senaste tio åren. Trots sin framväxt ses det fortfarande som en ny och ganska outvecklad disciplin men har blivit beskrivet som ett växande yrke. Evenemangsföretag verkar i en bransch med hög konkurrens där kreativitet kan ses som en nödvändighet för att uppnå en konkurrensfördel.