Den här uppsatsen handlar om hur vi på Yrkeslärarprogrammet vid Linnéuniversitetetarbetar med att utveckla lärarens yrkeskunskap hos blivande yrkeslärare genom dialogseminariemetoden och om det är möjligt att tradera yrkeskunnande hos yrkeslärare med nämnda metod. Dialogseminariemetoden går ut på att tillvarata erfarna yrkesmänniskors kunskap. Erfarenheten väcks genom läsning av olika texter och gestaltas sedan i exempel/berättelser som delges en grupp i ett dialogseminarium. Metoden används i yrkeslärarutbildningen för att utveckla yrkeskunnande bland annat inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Den här uppsatsens utgångspunkt är de deltagande studenternas erfarenhet gestaltade i ett antal exempel.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om vi som blivande pedagoger kan motivera elever till läsning genom boksamtal. Vi vill se eventuell förändrad motivation till läsning, skillnader mellan flickors och pojkars läsning och om elevers syn på litteratur förändras. Undersökningen genomfördes under vår verksamhetsförlagda utbildning i en årskurs fyra till fem under en femveckors- period i Luleå Kommun, där sex slumpmässigt utvalda elever medverkade i vår undersökning som innefattade observation, intervju och boksamtal. Vårt resultat av undersökningen visade att tre av sex elever blivit mer motiverade till läsning. Tidigare forskning om pojkars och flickors olika läsvanor, visade att de läser böcker i olika genrer, vilket inte stämmer överens med det vi kommit fram till i vår undersökning.

Intensivvårdssjuksköterskor uttrycker upplevelser av moralisk stress i det dagliga arbetet och detta kan leda till utbrändhet eller behov av att byta yrke då de inte lyckas bemästra sin situation. Studiens syfte var att kartlägga moralisk stress hos intensivvårdssjuksköterskor med hjälp av Moral Distress Scale(MDS). Studien utfördes med en deskreptiv metod av tvärsnittsdesign där 45 sjusköterskor med intensivvårdsutbildning i västsverige tillfrågades att vid ett tillfälle besvara en enkät med en validerad svensköversatt MDS. Resultatet påvisade att det finns signifikant höga nivåer av moralisk stress hos intensivvårdssjuksköterskor yngre än 45 år(p=0,044) och även i gruppen med kandidat/-magisterexamen(p=0,003). De högsta nivåerna av moralisk stress kunde uppmätas när intensivvårdssjuksköterskorna ställdes inför situationer där de upplevde att ingen var beredd att fatta beslut om att avsluta livsuppehållande behandling.

INTRODUKTION: Sjuksköterskor kan stödja patienter, förbättra deras välbefinnande och öka livskvaliteten genom att agera professionellt i sitt omvårdnadsarbete. Äldre patienters sexualitet är inget som talas om i vardagen inom vård- och omsorgsarbetet vilket kan bero på föråldrade övertygelser att äldre människor inte har ett sexuellt behov. SYFTE: Att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans attityder och förhållningssätt i samtalet om sexualitet med den äldre patienten. METOD: Litteraturstudie som sammanställts av tio stycken vetenskapliga artiklar. Fyra kvalitativa, två kvantitativa och fyra med både kvalitativ och kvantitativ design.

Flertalet av de besökande på akutmottagningarna i Sverige är 65 år och äldre. Patientgruppen äldre som vårdas på akutmottagningarna har ett komplext vårdbehov vilket förutsätter ett kunskapsbaserat och professionellt omhändertagande. Behovet av evidensbaserade riktlinjer för att säkerställa vårdkvalitet till denna patientgrupp är därför påtaglig. Syftet med denna studie var att granska de riktlinjer Sveriges akutmottagningar har gällande omvårdnad av äldre patienter. Studien utfördes som en totalstudie med en deskriptiv design.

Från och med 2005 blir det obligatoriskt för alla börsnoterade bolag i Sverige att tillämpa IAS-baserad koncernredovisning. En del i den nya redovisningen blir att företagen ska redovisa segmenterad information, där företagets redovisningsenheter ska delas in i primära och sekundära segment, baserade på antingen rörelsegrenar eller geografiska områden. Redovisningsrådets rekommendation nr 25 (RR 25) reglerar vilka faktorer i företagen som ska ligga till grund för indelningen. Det ena delsyftet med uppsatsen är att lokalisera de faktorer som ska ligga till grund för segmentindelningen i gruppen enproduktföretag. Anledningen är att rekommendationen inte tar hänsyn till enproduktföretag.

I detta arbete undersöks vad matematiklärare som undervisar Matematik A på gymnasiet anser är de största pedagogiska problemen de stöter på i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkät som delats ut på fem gymnasieskolor. Lärarna har dels fått fundera fritt kring pedagogiska problem, men även fått svara på vad de ser för problem inom tre inriktade områden som jag specialstuderat, nämligen bedömning, räknare och alternativ matematikundervisning. Jag har även undersökt huruvida det finns några skillnader i svar mellan lärare som undervisar de yrkesförberedande programmen jämfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lärarna främst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utsträckning bland de yrkesförberedande programlärarna än bland deras studieförberedande programkollegor, vilket också var den största skillnaden lärarna emellan..

Våld mot kvinnor är ett stort problem i dagens samhälle. Våldet har stora effekter på kvinnors hälsa och sjukvården har ett optimalt läge i att upptäcka och hjälpa kvinnorna ur våldssituationen. Sjuksköterskan är ofta den första inom vården som möter kvinnorna. Möten med våldsutsatta kvinnor omges av utmaningar för sjuksköterskan både på ett professionellt och personligt plan. Syftet med studien var att belysa bemötande och omhändertagande av våldsutsatta kvinnor ur ett sjuksköterskeperspektiv.

Elever i grundskolan ska enligt skollagen ha tillgång till skolhälsovård som innefattar skolsköterska och skolläkare. Skolhälsovården ska arbeta förebyggande. Elever i grundskolan omfattas även av arbetsmiljölagen, där syftet är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Sjukgymnaster har kompetens att undersöka, behandla och förebygga ohälsa. Arbetsområdena för sjukgymnaster är många och en tänkbar arbetsmarknad skulle kunna vara skolhälsovården.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för både patienter och deras närstående inför problem associerat med livshotande sjukdom. Situationen vid livets slut kan se ut på olika sätt, likaså de palliativa insatserna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i palliativ fas. Metod:En litteraturstudie med strukturerad sökning och deskriptiv design har gjorts med artikelsökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Tio artiklar, varav nio kvalitativa och en kvantitativ, som motsvarade studiens syfte valdes ut och analyserades.

Forskning visar att lärares arbetssituation har förändrats och lärare idag är osäkra på vilka arbetsuppgifter som ingår i deras yrke. Lärare ser ökade arbetsuppgifter som ett hinder då elever riskerar att inte få det stöd de är i behov av. Denna studie kommer därför att undersöka hur grundskollärare uppfattar sina arbetsuppgifter i förhållande till sin arbetstid. Studiens fråga har belysts utifrån en fenomenografisk forskningsansats som relaterar till hur människor uppfattar olika situationer, då människor uppfattar och erfar världen olika. Fem intervjuer med grundskollärare ligger till grund för denna studie.

Essän belyser de problem som kan uppstå i utvecklingen av ett yrkesutövande på en skola eller en arbetsplats. Problem som är svåra att sätta ord på och som framstår som dilemman då de är abstrakta i sin utformning.Att lära sig ett yrke kan vara svårt, framför allt de yrken som kräver en speciell yrkeskunskap som kan vara svår att sätta ord på. Den tysta kunskapen. Att lära ut denna kunskap kräver speciella metoder. I denna essä har dialogseminariemetoden använts som är ett sätt att reflektera över kunskap och lärande.

Professionen revisor är ett yrke som kräver anpassning till förändring på en nästan regelbunden basis. Nya standarders tillkommer och gamla ändras med målet att uppnå en ökad transparens inom revisionen. Detta till stånd av en ökad internationalisering och globalisering av dagens företag. Frågan om professionen har ett motstånd till förändring eller inte känns högst relevant i sammanhanget. Inom organisationsteorin pratar om detta motstånd som strukturell tröghet.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva vilka copingresurser som individer med långvarig smärta använder sig av samt hur dessa resurser förbättrar eller försämrar individernas möjlighet att acceptera sin smärta. Designen för litteraturstudien var deskriptiv och studien baserades på 17 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Medline (via PubMed) samt CINAHL. Huvudresultatet visade att individer med långvarig smärta använde sig av inre copingresurser som fysiska och psykosociala copingresurser samt förmågor vid acceptans av långvarig smärta. Individer använde sig även av yttre copingresurser som socialt stöd och materiella copingresurser.

Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjälpmedel. Om patientjournalen är tillgänglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhållning samt utveckla ett minne och självständighet. I rapporten skriver vi också om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har påverkat utvecklingen av det grafiska gränssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar på hur viktig användarmedverkan är.