Sökresultat:
705 Uppsatser om Professionellt stöd - Sida 22 av 47
Attityder till överviktiga patienter
Ăvervikt och fetma Ă€r ett vĂ€xande problem och betraktas som en global epidemi. OcksĂ„ i Sverige har detta ökat avsevĂ€rt. Ett för stort energiintag i förhĂ„llande till förbrukning Ă€r den största orsaken, men ocksĂ„ Ă€rftliga faktorer kan leda till övervikt. Detta medför ofta komplikationer för den enskilde personen i form av ökade hĂ€lsorisker och sĂ€mre livskvalitet. Större kunskaper om orsaker och prevention Ă€r viktigt, samt att ha ett korrekt och professionellt bemötande Ă€r av stor vikt hos vĂ„rdpersonalen som behandlar dessa patienter.
LÀrares och fritidspedagogers syn pÄ fritidspedagogens yrkesroll i skolan
VÄr huvudsakliga mÄlsÀttning med studien var att undersöka fritidspedagogens yrkesroll i skol- och undervisningsverksamheten. Vi finner detta som ett intressant problemomrÄde dÄ yrkesrollen förÀndras nÀmnvÀrt under senare Är och detta har pÄverkat sÄvÀl yrkesrollen som uppfattningen om denne. Diskussionerna har förts utifrÄn ett professionellt perspektiv samtidigt som sjÀlva yrkesrollsdiskussionen förankrats i ett rollteoretiskt perspektiv. Detta för att skapa en djupare förstÄelse för rollskapande och hur rollerna ter sig i olika sociala sammanhang. Den övergripande strukturen i studien Àr av traditionell karaktÀr och undersökning Àr empiriskt genomförd i form av kvalitativa forskningsintervjuer.
I fÀdrens spÄr för framtids valsegrar - En kvalitativ studie om valaffischeringens roll i den lokala valkampanjen
Titel: I fÀdrens spÄr för framtids valsegrar - En kvalitativ studie om valaffischeringens roll i den lokala valkampanjenFo?rfattare: Daniel Hermansson & Albin NordinHandledare: Nicklas HÄkanssonUppdragsgivare: Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen fo?r journalistik, medier och kommunikation, JMGSidantal: 47 (inklusive abstract, referenslista och bilagor)Antal ord: 17346Syfte: Studiens syfte a?r att undersöka hur svenska partiers kommunala valledare ser pÄ valaffischens roll i en alltmer professionaliserad och medialiserad politisk kommunikation.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjunMaterial: Studien bygger pa? sex samtalsintervjuer med valledare i tva? kommuner.Huvudresultat: VÄr studie visar pÄ att valaffischering i mÄngt och mycket upprÀtthÄlls av traditioner och förvÀntningar pÄ hur en valrörelse ska se ut. Affischeringen upplevs som resurskrÀvande och det Àr ofta de personella resurserna som sÀtter ramarna för omfattningen. De lokala partiföreningarna gynnas av att partierna centralt har professionaliserats och Àr imÄnga fall beroende av stöd uppifrÄn. Man hanterar ÀndÄ affischeringen pÄ ett professionellt sÀtt med mÄlgruppsanpassning och en insikt om betydelsen av en lokal valkampanj som budskapsmÀssigt och grafiskt harmonierar med den nationella.
Anhörigas upplevelse vid palliativ vÄrd i hemmet
 AbstraktPalliativ vÄrd syftar till att förbÀttra vÄrden för de döende genom att betona vikten av vissaÄtgÀrder för att minimera lidandet och underlÀtta för patient och nÀrstÄende. Det har blivitvanligt att nÀrstÄende uppfyller den döendes sista önskemÄl, att fÄ dö i sitt hem. Syftet meddenna litteraturstudie var att belysa anhörigas upplevelser vid palliativ omvÄrdnad i hemmet.Inför studien har fjorton kvalitativa och kvantitativ artiklar analyserats som handlade omnÀrstÄendes upplevelser av palliativ vÄrd i hemmet. Vilket resulterade i fyra kategorier:anhörigas upplevelse av att vÄrda i hemmiljö, anhörigas ansvar och upplevelse vid palliativvÄrd i hemmet, anhörigas upplevelse av trygghet och stöd, anhörigas upplevelse avförestÄende död. Det fanns ett stort behov av professionellt stöd och information omsjukdomsförloppet för att de nÀrstÄende ska kunna sköta situationen och reducera rÀdslan attsköta om sin sjuke anhörige.
Mödrars upplevelse av tidig hemgÄng efter förlossning i Sverige : En systematisk litteraturstudie
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva mödrars upplevelse av tidig hemgÄng efter förlossning i Sverige. Artikelsökning gjordes i databaserna Elin@Dalarna, PubMed, Blackwell Synergy och SveMed+. Studierna skulle vara vetenskapliga och gjorda i Sverige. Kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar anvÀndes vid kvalitetsanalysen av artiklarna. Totalt ingick 15 artiklar.
DatoranvÀndning i specialundervisningen : en diskursanalytisk studie av speciallÀrares/-pedagogers resonemang kring anvÀndandet av datorer i specialundervisningen
Föreliggande studie har till uppgift att bidra med kunskap om hur speciallĂ€rare/-Âpedagoger resonerar kring omrĂ„det datorstödda hjĂ€lpmedel i specialundervisningen, nĂ€r det gĂ€ller lĂ€s- och skrivutveckling och vad dessa resonemang kan antas leda till i undervisningen. Det empiriska materialet baserades pĂ„ kvalitativa intervjuer av semi-Âstrukturerad karaktĂ€r som har bearbetats genom diskursanalys. Resultaten visar att resonemangen kring omrĂ„det datorstödda hjĂ€lpmedel i specialundervisningen skiljer sig mycket Ă„t. Respondenterna redogjorde för fler för- Àn nackdelar med anvĂ€ndandet av datorstödda hjĂ€lpmedel i arbetet med lĂ€s- och skrivutveckling. Ăverlag Ă€r pedagogerna överens om att det Ă€r viktigt att hĂ„lla sig uppdaterad om forskning inom omrĂ„det men resultatet visar att det rĂ„der stora konflikter inom denna diskurs, vilket fĂ„r negativa följder pĂ„ kvalite?n i undervisningen.
MĂ€ns upplevelser av den egna livssituationen efter behandling av prostatacancer: En litteraturstudie
Varje Är diagnostiseras cirka 10 000 mÀn med prostatacancer i Sverige. De negativa konsekvenserna som behandlingen av sjukdomen medför kan pÄverka mÀnnens livssituation pÄ olika sÀtt. Syftet med denna litteraturstudie har varit att beskriva hur mÀn upplever sin livssituation efter behandling av prostatacancer. I litteraturstudien ingick tretton kvalitativa studier som analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys med deduktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att leva med förÀndrad sjÀlvbild, Erektil dysfunktion ger kÀnslor av bitterhet och pÄverkar relationer; Inkontinens ger begrÀnsningar i dagligt liv och Att kÀnna otrygghet och finna strategier att hantera den.
Att möta motstÄnd vid egenvÄrdsrÄd i telefonrÄdgivning : en kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: Att ge egenvÄrdsrÄd Àr en del av distriktssköterskans/sjuksköterskansomvÄrdnadsarbete i telefonrÄdgivning pÄ vÄrdcentral. Att arbeta med telefonrÄdgivningupplevs sjÀlvstÀndigt och stimulerande men ocksÄ svÄrt dÄ DSK/SSK kÀnner sigutlÀmnade pga. det ansvar och den kompetens som krÀvs. DSK/SSK stöter ibland pÄmotstÄnd nÀr de förmedlar egenvÄrdsrÄd. Patienterna vill inte alltid ta emot rÄd som gesvilket kan utgöra en belastning för DSK/SSK.Syfte: Syftet med studien var att beskrivaDSK/SSK erfarenheter av motstÄnd mot egenvÄrdsrÄd i samband medtelefonrÄdgivning.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie.
Styling av vektorkartor i mobila enheter
Mobila system som anvÀnds professionellt tas ofta fram för yrkesgrupper som jobbar utanför kontoret. Kartpresentation Àr ofta en viktig komponent som anvÀnds som underlag för att visa applikationsspecifik data eller som underlag för inmatning av information i fÀlt.Kartinformation eller geodata hanteras ofta i tvÄ vitt skilda format. Dels rasterinformation som Àr bilddata och dels vektorinformation. Vektordata bestÄr av ytor, linjer och punkter som har matematiska definitioner. Vektordata har fördelen av att vara upplösningsoberoende, mycket precist och inte sÀllan utrymmessnÄlt jÀmfört med rasterdata.Till skillnad frÄn rasterdata sÄ saknar vektordata information om hur den ska presenteras visuellt.
HCR-20 Version 3 Interbedömarreliabilitet i riskbedömning av vÄld
SamhÀllet efterstrÀvar att förhindra vÄld. Tre ansatser har etablerats för att avgöra farlighet och för att bedöma risk för vÄld; den ostrukturerade professionella bedömningsansatsen, den aktuariska bedömningsansatsen, samt den strukturerade professionella bedömningsansatsen. HCR-20 Àr ett strukturerat professionellt bedömningsinstrument med hög validitet och interbedömarreliabilitet i bedömning av risk för vÄld. HCR-20 genomgÄr en evidensbaserad uppdatering och den reviderade versionen skall utvÀrderas - syftet med studien var dÀrför att undersöka interbedömarreliabilitet för den tredje versionen av HCR-20 [HCR-V3]. Vid RÀttspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall riskbedömdes 35 patienter som inskrivits för tvÄngsvÄrd under februari 2010 till oktober 2011.
Patienters upplevelser av bemötande frÄn sjuksköterskor pÄ en akutmottagning : En litteraturstudie
En stor del av anmÀlningarna som kommer till patientnÀmnden handlar om dÄligt bemötande. Patienter som söker vÄrd ska inte kÀnna sig underlÀgsna eller otrygga pÄ grund av vÄrdpersonalens bemötande. Ett professionellt vÄrdande bemötande kan skÀnka kraft och öka vÀlbefinnandet hos patienten. Ett ökat vÀlbefinnande kan reducera kÀnslan av ohÀlsa hos patienten. Den patientgrupp studien fokuserar pÄ Àr de patienter som kommer till akutmottagningen med en icke-brÄdskande diagnos.
Kommunikation och bemötande : FörÀldrars upplevelse av utvecklingssamtal i förskolan
AbstraktStudien har sitt fokus pÄ förÀldrars upplevelse av kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal. Genom att ta del av hur förÀldrar uttrycker sig pÄ olika internetsidor har det visat sig att utvecklingssamtal upplevs mycket olika av förÀldrarna. Intresset Àr dÀrför riktat mot att nÀrma sig en djupare förstÄelse av hur förÀldrar upplever kommunikation och bemötande i utvecklingssamtalen. FrÄgan som fokuseras Àr Hur upplever förÀldrar kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal? Det teoretiska ramverket utgörs av Deweys tankar om kommunikation som ett innehÄll, Meads sÀtt att se pÄ kommunikation som nÄgot som hÀnder i mötet mellan mÀnniskor och Bernsteins sÀtt att se pÄ den styrning som sker i kommunikationen.För att fÄ svar pÄ förÀldrars upplevelser anvÀndes semistrukturerade intervjuer.I analysen av resultatet framkommer att kommunikationen i utvecklingssamtalet oftast sker genom informationsutbyte.
OmvÄrdnadsÄtgÀrder vid Beteendestörningar och Psykiska Symtom hos Demenssjuka personer i ordinÀrt och sÀrskilt boende
BAKGRUND: Demenssjukdom Àr vanligt förekommande hos Àldre. Med ökat antal Àldre i samhÀllet kommer andelen demenssjuka personer ocksÄ att öka. Det Àr vanligt med Beteendestörningar och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) och dessa kan pÄverka de demenssjukas livskvalitet negativt samt orsaka stort lidande. OmvÄrdnadsÄtgÀrder för att minska förekomsten av BPSD beskrivs och kan sökas i aktuell omvÄrdnadsforskning. SYFTE: Studiens syfte var att, utifrÄn aktuell omvÄrdnadslitteratur, beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder, vid BPSD, som distriktssköterskan kan anvÀnda i arbetet med demenssjuka personer pÄ ordinÀrt eller sÀrskilt boende.
Patienter och sjuksköterskors upplevelser av palliativ vÄrd
MÀnniskor har genom tiderna tagit hand om sina slÀktingar, vid sjukdom och i livets slutskede, det som idag kallas för palliativ vÄrd. För att den palliativa vÄrden ska bli sÄ bra som möjligt för patienten krÀvs det att sjuksköterskan har ett professionellt förhÄllningssÀtt, detta innebÀr att hon/han har en helhetskompetens för att kunna bemöta patienten. Syftet med studien var att undersöka patienter och sjuksköterskors upplevelser av palliativ vÄrd. Den valda metoden var en litteraturstudie dÀr Ätta artiklar med kvalitativ ansats har analyserats. I resultatet framkom det att patienterna upplevde att en optimal palliativ vÄrd var en vÄrd dÀr nÄgon tog sig tid att lyssna och vara hos patienten.
Sjuksköterskans uppfattning om sitt bemötande av hiv-smittade patienter
Bakgrund: Att fÄ ett positivt svar pÄ hiv-test Àr, enligt tidigare studier, en
mycket stressande upplevelse. Detta pÄverkar individen bÄde pÄ det psykologiska
och sociala planet. Sjuksköterskan blir ofta samtalspartnern i dessa sammanhang
och bör ha ett professionellt förhÄllningssÀtt i sitt bemötande med den
hiv-smittade patienten. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur
sjuksköterskor, som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med patienter med
hiv-smitta, uppfattar det egna bemötandet. metod: Instervjustudien byggde pÄ
fyra djupgÄende intervjuer med sjuksköterskor pÄ en infektionsklinik.