När man arbetar med KBT, Kognitiv beteendeterapi, så får man alltid reda på hur effektiv metoden är och att den fungerar mot de allra flesta problembeteenden. Däremot har jag många gånger haft diskussioner med kollegor om möjligheten/omöjligheten att jobba med "hjärta" när man använder sig av den metoden. En händelse med en introvert flicka fick mig att fundera mer på allvar vad det var vi höll på med. Syftet med min studie är att beskriva behandlingsalliansens betydelse vid genomförandet av KBT. Frågeställningarna var: Upplever eleverna att det finns olika personaltyper? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna utför KBT-behandlingen? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna värdesätter och arbetar för behandlingsalliansen? Jag har använt mig av en kvalitativ studie med intervjuer.

Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär psykisk och fysisk påfrestning för patienten, och efterföljande hjärtrehabilitering ställer krav på livsstilsförändringar. Stödet från vårdpersonal och socialt nätverk har betydelse för patientens förmåga att hantera sjukdomen och dess konsekvenser. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters behov av stöd i samband med rehabilitering efter en hjärtinfarkt. Studiens resultat baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienterna är i behov av professionellt stöd, stöd i det dagliga livet samt stöd genom delade upplevelser.

Barn idag spenderar en stor del av sitt dagliga liv på förskolan. Förskolan är idag en del av skolväsendet. Vi frågar oss hur detta påverkar de yngsta barnens omsorgsbehov och deras behov av att knyta an och skapa trygga relationer. Läroplanen för förskolan binder ihop lärande och omsorg till en helhet och ger omsorgen en större roll. Trots detta så har det gjorts en tolkning av läroplanen, utifrån de yngsta barnens behov.

SammanfattningDet finns ett flertal definitioner på vad revision innebär. En av dessa är att revision går ut på att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om Årsredovisning (ÅR), bokföring och förvaltning. Vid utförandet av revisionen har revisorn ett antal lagar och rekommendationer att följa. I och med detta uppstår troligen ett förväntningsgap, när klienternas förväntningar sträcker sig utöver det som revisorn, enligt det befintliga regelverket, kan eller får göra.Målet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för hur revisorerna upplever förväntningsgapet, ur ett revisions- och tjänstemarknadsföringsperspektiv. Vidare är avsikten att redogöra för den inre konflikt som eventuellt kan uppträda när revisorerna vill tillgodose sina klienters behov och önskemål.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Syfte och frågeställningSyftet med detta arbete är att se ifall Idrottsaktiebolag som associationsform kan förbättras på ett sätt så att de matchar de krav som idag ställs på en elitsatsande idrottsförening.Vår huvudfrågeställning lyder: Idrottsaktiebolag, den optimala organisationsformen? Och följdfrågeställningarna är följande: Vilka alternativa lösningar kan vara möjliga att tillämpa? Finns det något intresse för en alternativ organisationsform?MetodVi har använt oss av litteratur inom associationsområdet, Internet, aktiebolagslagen, samt riksidrottsförbundets bolagiseringsutredning i vårt arbete. Vi har valt att genomföra så få telefon- och mailintervjuer som möjligt. Istället har vi satsat på att genomföra personliga intervjuer för att få en så bra översikt som möjligt och samtidigt inte förlora den djupa insikt som bara infinner sig vid ett personligt möte. Vi har valt att utföra kvalitativa intervjuer då vi ansett att vi på så sätt får ut mest information samt kan tolka materialet och förklara det i ord.ResultatVi har undersökt hur dagens idrottsaktiebolag fungerar.

Syftet med studien är att undersöka hur flickor i årskurs 7 upplever stress i skolan och vad de anser att lärare, och skolan i allmänhet, kan göra för att motverka detta. Studien bygger i huvudsak på kvalitativ insamlad data i form av intervjuer, men även på kvantitativ insamlad data i form av en enkätundersökning.I resultatet kan utläsas att 71 % av flickorna de senaste tre månaderna har upplevt stress. De huvudsakliga stressorer som flickorna angav var läxor och prov, fritidsaktiviteter, betyg, muntliga framställningar och skönhetsideal. Vid stressade situationer upplevde flickorna bl.a. huvudvärk, magont, trötthet, sömnproblem, nedstämdhet och bristande kontroll.

Andelen patienter som är i behov av palliativ vård och vill bo kvar i det egna hemmet har ökat under de senaste åren. Patienterna behöver kontinuitet och ett professionellt bemötande från sjuksköterskan och andra yrkeskategorier.Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i patientens eget hem.Metoden för detta är en litteraturstudie. Sju kvalitativa artiklar ligger till grund för analysen, vilken genomfördes med hjälp av Evans (2002) modell för kvalitativ innehållsanalys.Resultatet redovisas i tre huvudteman som beskriver upplevelsen av; utmaning, relationer och personlig påverkan samt sex subteman, resurser/tid, samarbete, få rutiner, vårdrelation, att vara en i teamet, utveckling och att bli berörd.Resultatet visar fram för allt vikten av en god och ömsesidig vårdrelation till patienten och de närstående. Sjuksköterskorna upplever tillfredsställelse med sitt arbete och att de utvecklar sin personlighet genom möten med döende människor och dess närstående. Det som upplevs problematiskt är brist på tid och därmed en försämrad förutsättning att ge den vård som vill ges till varje enskild patient.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare uppfattar sin roll i klassrummet och hur de ser på sin yrkesroll med hjälp av olika syn på roller. Genom kvalitativa intervjuer med fyra etablerade lärare och två lärarstudenter har jag med hjälp av en induktiv ansats undersökt fenomenet roller för att på så sätt få en djupare förståelse. Under studiens gång har jag fokuserat på lärarnas egen föreställning. Jag har avgränsat mig till att intervjua lärare på en skola i Stockholm av flera anledningar, dels på grund av att det finns en intressant aspekt i hur lärare på just den här skolan ser på roller, dels att jag lätt kunde få tillgång till forskningsfältet. Intervjufrågorna byggde på följande tre teman; förväntningar, erfarenhet och roller.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar möter dagligen patienter som är alkohol- eller narkotikapåverkade. När patienter kommer till akutmottagningen och är påverkade av alkohol eller narkotika förekommer det ofta våld. Det vårdvetenskapliga perspektivet i examensarbetet är Kaséns syn på vårdrelationen och delaktighet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter som är påverkade av alkohol eller narkotika på akutmottagning. Metod: Sex narrativa intervjuer har genomförts med sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning i mellersta Sverige.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 innebär att glukoshalten i blodet inte kan regleras korrekt. Sjukdomen behandlas både medicinskt och med livsstilsförändringar. Antalet insjuknade ökar stadigt i världen och många miljoner människor lever idag med sjukdomen.Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ 2 upplever livet.Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats valdes. Tio artiklar med kvalitativ metod användes i resultatet. Analys skedde med hjälp av Fribergs 5-stegs modell där artiklarnas resultat lästes flera gånger och gemensamma resultat plockades ut och kategoriserades.Resultat: Fyra teman identifierades där resultatet visade att personer diagnostiserade med diabetes mellitus typ 2 upplevde oro och ångest.

Trygghet är ett centralt begrepp inom allt vårdarbete och inom vårdvetenskap. Hälso- och sjukvårdslagen från år 1982 anger att ett krav för god vård är att den tillgodoser patientens behov av trygghet. När en patient drabbas av plötslig sjukdom eller trauma uppstår en känsla av otrygghet. Trygghet är dock ett relativt outforskat begrepp inom vårdvetenskap och bl.a. finns det svårigheter att använda begreppet från engelsk litteratur då det finns en rad synonyma begrepp.

Fri luftväg är det mest basala inom anestesisjuksköterskans kontext. En definitiv metod för att säkerställa fri luftväg är intubering i trachea, normalt görs detta när patienten är sövd. Vakenintubation är relativt ovanligt men förekommer på patienter där man inte är säker på att kunna upprätthålla fri luftväg efter sövning. Man förväntar sig en svår luftväg redan i förväg. Problemet är att det är svårt att hitta kvalitativ forskning där patienternas egna upplevelser av en vakenintubering beskrivs.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvårdnadsbehov då en familjemedlem vårdades palliativt i hemmet, för att skapa en förståelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes på 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och på basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvårdnadsbehov. Tre omvårdnadsbehov som vilade på starkt vetenskapligt underlag framkom: att få professionellt stöd, att få avlastning som anhörig eller anhörigvårdare till en familjemedlem som vårdas palliativt i hemmet och att få information och undervisning om familjemedlemmens situation.

Många människor faller in i ohälsosamma livsstilsmönster som kan vara svåra att ta sig ur. Bristande hälsa kan ofta relateras till felaktig kost, för lite motion och/eller sömnstörningar. För att göra en förändring kan det vara nödvändigt med professionell hjälp, där motiverande samtal kan vara en användbar metod. Syftet med vår litteraturstudie var att undersöka möjligheter med och effekter av motiverande samtal vid livsstilsförändringar, främst beträffande kost, motion och sömn, samt att undersöka sjuksköterskans möjlighet att använda sig av denna metod. För att få svar på syftet har vi granskat 16 vetenskapliga artiklar beträffande motiverande samtal, kost och motion.