Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar inom palliativ vård i hemsjukvården.Metod: Sju arbetsterapeuter verksamma inom hemsjukvården deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades via kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Betydelsen av det professionella förhållningssättet med palliativa klienter och anhöriga, Arbetsterapiprocessens genomförande i arbetet med palliativa klienteroch Vikten av ett välfungerande samarbete och samverkan med andra professioner.Resultat: Resultatet visade vikten av arbetsterapeuternas bemötande mot klienterna för att de ska få behålla sin integritet och värdighet då arbetsterapeuterna ofta möter klienter i sköra tillstånd. Arbetsterapeuterna poängterar att det är viktigt att inkludera anhöriga i processen dåde är lika delaktiga som klienterna i det som sker. Arbetsterapeuterna arbetar för att det ska bli så bra som möjligt för klienterna och att de ska få göra det som de upplever är meningsfullt och roligt den sista tiden i livet.

Bakgrund: Studier har visat att sjuksköterskors utbildningsnivå har betydelse för patientsäkerheten på kirurgiska vårdavdelningar. I Sverige är rollen som specialist-sjuksköterska inom kirurgisk vård ganska okänd och antalet specialistsjuksköterskor inom denna specialitet är få.Syfte: Syftet var att beskriva vilka förväntningar specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vård har på sin yrkesroll samt att ta del av och beskriva deras erfarenheter av att arbeta som specialistsjuksköterskor.Metod: Kvalitativ studie med deskriptiv design. Specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vård (n=29) från fem olika sjukhus deltog i studien. Urvalet gjordes med bekvämlighetsurval. För datainsamling användes ett studiespecifikt formulär med öppna frågor.

Introduktion: Antal regnbågsfamiljer kommer att öka i Sverige, eftersom fler homo- och bisexuellaställer sig positiva till eller planerar att skaffa sig barn. En del studier har gjorts om barn som levermed homosexuella föräldrar. Det finns även en del studier om pappors upplevelse under den tid parväntar barn och under förlossningsvården. Men kunskapen om hur medmammor i ett lesbisktförhållande upplever barnmorskans bemötande på mödravården under den tid de väntar barn ärbegränsad. Studien kan förhoppningsvis bidra till större kunskap och förståelse för medmammor i ettlesbiskt förhållande.

Syftet med studien Med bakbundna armar var att undersöka och beskriva hur socialarbetarna upplever och hanterar arbetet med hemlösa barnfamiljer ur en professionell och personlig synvinkel. Vi har med ansats i hermeneutiken valt att utgå från kvalitativ forskningsmetod. Vi har baserat denna studie på semistrukturerade intervjuer med 8 socialarbetare vid Individ- och Familjeomsorgen i Rosengård, Malmö. Vid analysarbetet har vi använt copingteori samt organisationsteori. Med bakgrund i empirin och således det resultat och den genomförda analysen från intervjuerna, har vi kunnat se att socialarbetarna upplever en arbetsrelaterad stress i förhållande till hög arbetsbelastning, små resurser och ett begränsat handlingsutrymme.

Syftet med den här essän är att synliggöra svårigheter i förskolans värld. I förskolan är man omgiven av människor med olika bakgrunder, kunskaper och erfarenheter. Jag som pedagog, ska kunna förhålla mig professionellt till medarbetare, föräldrar och ledning. Men när man uppfattar brister i barnsäkerheten uppstår flera svårigheter. I essän undersöker jag en fråga utifrån två arbetsroller.

Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmärksammade de senaste hundra åren då prevalensen framförallt i västvärlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgången på mat med högt näringsinnehåll. Problemformulering. Då snart hälften av alla människor i Sverige är drabbade av övervikt, vilken innebär stora hälso- risker och psykosocialt lidande, är viktminskning en önskan hos många. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt är det svårt för många att lyckas med sin viktminskning.

Den här studien belyser kontaktmannaskapet utifrån kriminalvårdarnas perspektiv, deras erfarenheter av sin yrkesroll, sitt kontaktmannaskap och kriminalvården som organisation. Studien grundas på 66 kriminalvårdares reflektioner och har analyserats med hjälp av kvalitativ dokumentanalys. Båda författarna har egna erfarenheter av kriminalvårdaryrket inklusive kontaktmannaskap och på så sätt har intresset väckts att studera detta närmare. Uppsatsen utgår från ett interaktionistiskt synsätt, vilket innebär att människor skapar sin verklighet i samspel med varandra. Begrepp som motivationsarbete, makt, professionellt förhållningssätt, relationen mellan kontaktman och klient används tillsammans med tidigare forskning om kriminalvård och kontaktmannaskap som ett teoretiskt ramverk för att fördjupa förståelsen av resultat och analys.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på och diskutera hur tonårsmammor uppfattar sig själva; hur de såg på sig själva före graviditeten och hur de ser på sig själva idag. Hur en människa ser på och beskriver sig själv är ett uttryck för hennes självbild och självförtroende, vilka är beroende av andra människors attityder gentemot henne själv för hur de utvecklas.Mina frågeställningar är därför:? När de ser tillbaka, hur beskriver tonårsmammorna sig själva före graviditeten?? Hur beskriver tonårsmammorna sig själva idag? ? Hur uppfattar tonårsmammorna att omgivningen, såsom anhöriga, vänner och professionella aktörer, har reagerat på deras moderskap och stöttat dem genom graviditeten och i föräldraskapet?? Anser tonårsmammorna att omgivningens reaktioner och stöd påverkat deras syn på sig själva?Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod; internetbaserade intervjuer. Jag har intervjuat 10 tonårsmammor som bor över hela Sverige via MSN messenger. Mitt resultat visar att de flesta av tonårsmammorna beskrev sig själva i positiva ordalag innan de blev gravida och gjorde det också sedan de blivit mammor.

Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmärksammade de senaste hundra åren då prevalensen framförallt i västvärlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgången på mat med högt näringsinnehåll. Problemformulering. Då snart hälften av alla människor i Sverige är drabbade av övervikt, vilken innebär stora hälso- risker och psykosocialt lidande, är viktminskning en önskan hos många. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt är det svårt för många att lyckas med sin viktminskning.

Kommunikationen har en central roll i samhällsplaneringen och används för att skapa visioner och mål, kommunicera till invånare och påverka beslut. I samband med Stockholmsförhandlingen hade kommunikationen stor betydelse för att lyckas förmedla behovet av tunnelbana. De konsulter som arbetar professionellt med kommunikation och anlitas för att formulera argumentationen förknippas ofta med lobbyism. När jag först började studera ämnet uppfattade jag att det finns olika definitioner av lobbyism och begreppet används slarvigt för att uttrycka aktioner som egentligen bör skiljas åt. Ett närbesläktat begrepp är public affairs, en tjänst som erbjuder kommunikativ rådgivning i påverkansarbete.Det här arbetet handlar om politisk konsultverksamhet och fokuserar på tjänsten public affairs, och kommunen som uppdragsgivare.

Syfte: Att beskriva hur distriktssköterskor inom hemsjukvården upple­ver sitt arbete och sin arbetsmiljö ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta distriktssköterskor verksamma inom hem­sjukvård i tätort eller på landsbygd i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Temat ?Att arbeta för patientens bästa, en utmaning för distriktssköterskan i hemsjuk­vård? bildades ur fyra kategorier.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningVårterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, år F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett folkhälsoproblem som är svårupptäckt. Personer med självskadebeteende väcker ofta starka känslor hos vårdpersonalen. Sjuksköterskor som vårdardessa personer konfronteras ofta med sina känslomässiga reaktioner som kan om det inte uppmärksammas påverka patientens välbefinnande. För att öka välbefinnandet och lindralidandet hos patienter med självskadebeteende är det därför värdefullt att sjuksköterskan förhåller sig professionellt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskorsupplevelser, erfarenheter och förhållningssätt i mötet med självskadande patienter.

Bakgrund: I handledaruppgifter ingår det att vara rådgivare, kunna ge stöd och vara en trygg person och ge uppmuntran och feedback. Att ge feedback när allt är bra brukar sällan skapa några problem men när studentens prestationer inte är tillräckliga är det inte alltid enkelt att nå fram som handledare på ett pedagogiskt sätt utan att det kan kännas negativt för studenten. Vid klinisk handledning är oftast en tredje part inblandad, patienten och det är då viktigt att handledningen sköts på ett professionellt sätt så att patienten inte känner att hon fått dålig vård och att studenten inte känner sig kränktSyfte: Syftet är att beskriva före detta tandhygieniststudenters erfarenheter av feedback från sina handledare vid klinisk praktikMetod: Ansatsen har varit kvalitativ och sex före detta tandhygieniststudenter har intervjuats med öppna frågor.Resultat: Det visade sig att studenterna ville och behövde mycket feedback. Helst ville de ha feedback direkt efter sin patientbehandling och på ett konstruktivt sätt. Studenter vill känna sig sedda och ha bekräftelse.Slutsats: På en klinisk praktik krävs det resurser genom att det borde finnas tillräckligt med personal föra att genomföra en bra utbildning.

Jag har gjort en kvalitativ undersökning bland personal på en öppenvårdsmottagning för missbrukande ungdomar. Jag vill med denna uppsats undersöka socialarbetarens syn på den egna professionen, hur han/hon definierar begreppet professionalitet och hur han/hon omsätter dessa tankar och värderingar i sin yrkesutövning. Den centrala forskningsfrågan är ?Hur konstruerar personal på en öppenvårdsmottagning sin professionalitet??. Jag kommer att utgå från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för att belysa hur socialarbetaren, tillsammans med sitt sammanhang, skapar sitt sätt att tänka, och hur han/hon sedan handlar utifrån det.Jag har intagit en fenomenologisk position där jag använder mig av sex kvalitativa intervjuer för att studera det valda fenomenet.