Bakgrund: Självskadebeteende är ett folkhälsoproblem som är svårupptäckt. Personer med självskadebeteende väcker ofta starka känslor hos vårdpersonalen. Sjuksköterskor som vårdardessa personer konfronteras ofta med sina känslomässiga reaktioner som kan om det inte uppmärksammas påverka patientens välbefinnande. För att öka välbefinnandet och lindralidandet hos patienter med självskadebeteende är det därför värdefullt att sjuksköterskan förhåller sig professionellt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskorsupplevelser, erfarenheter och förhållningssätt i mötet med självskadande patienter.

Övervikt är idag vanligt förekommande bland personer på många håll i västvärlden. Detta förknippas med en förändrad livsstil. Många som har försökt gå ner i vikt på egen hand har ofta misslyckats på grund av otillräcklig motivation eller att de inte har haft det rätta stödet. Ett professionellt bemötande är därför väsentligt. Syftet med studien var att undersöka vilket stöd sjuksköterskan i mötet med överviktiga personer kan bistå med för att motivera till förändrad livsstil och viktnedgång.

År 2009 klassades 10 ? 12 % av Sveriges vuxna befolkning som överviktiga eller feta, en siffra som stadigt ökar. Fetma och övervikt kan leda till följdsjukdomar så som diabetes typ 2,hjärt- kärlsjukdomar, infertilitet, cancer m.fl. Fetma bör klassas som en kronisk sjukdom och således behandlas därefter, det vill säga genom gedigen patientutbildning för förbättradegenvård. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka metoder sjuksköterskan kananvända för att bidra och ge stöd till en vuxen, överviktig eller fet patient, vid en sundviktreducering och en hållbar livsstilsförändring.

En boendehandledare arbetar på ett gruppboende för personer med förståndshandikapp och är ett stöd i brukarnas aktiviteter inom hemmet. I yrket ingår ett emotionellt lönearbete då personalen anpassar sina känslouttryck gentemot brukarna. Syftet med denna studie är att utifrån fem semistrukturerade djupintervjuer med boendehandledare från samma gruppboende undersöka i vilka former det emotionella lönearbetet tar sig uttryck samt vilka konsekvenser som kan uppstå i samband med detta. Resultatet visade att boendehandledarna genomför ett rolltagande på arbetsplatsen då de i interaktionen med brukaren arbetar aktivt med att inge ett neutralt uttryck genom att ta på sig en ?professionell rock? och dölja sina naturliga känslouttryck.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvårdnadsbehov då en familjemedlem vårdades palliativt i hemmet, för att skapa en förståelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes på 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och på basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvårdnadsbehov. Tre omvårdnadsbehov som vilade på starkt vetenskapligt underlag framkom: att få professionellt stöd, att få avlastning som anhörig eller anhörigvårdare till en familjemedlem som vårdas palliativt i hemmet och att få information och undervisning om familjemedlemmens situation.

Introduktion: Familjecentrerad vård innebär en process där involvering och deltagande leder till professionellt stöd för barn och familj. Detta karaktäriseras av en relation mellan vårdpersonal och familj där båda parter tar åtar sig ansvar för barnets omvårdnad och hälsovård. För barn upplevs en separation från föräldrarna ofta som ett stort trauma, varför det är viktigt att föräldrarna är närvarande under sjukhusvistelsen. Föräldrar kan bland annat bidra med tröst och stöd till barnet. Familjecentrerad vård ger således en möjlighet för familjen att vara delaktig i barnets vård.

Bakgrund: Negativ kroppsuppfattning,intryck av dagens kroppsideal och påverkan från media är riskfaktorer som kan leda till att ungdomar utvecklar ett ohälsosamt bantningsbeteende. Där förhoppningen är att gå ned i vikt på ett eller annat sätt med hjälp av sjukdomsalstrande bantningsmetoder. Konsekvenser av ett ohälsosamt bantningsbeteende kan leda resultera i att ungdomar äventyrar sin hälsa både fysiskt och psykiskt. Eftersom ohälsosamma bantningsbeteenden ökar kraftigt hos ungdomar skapar detta ett behov för skolsköterskan och elevhälsan att utveckla och genomföra förebyggande insatser för att tidigt kunna upptäcka och effektivt hantera ett ohälsosamt bantningsbeteende hos elever. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med ohälsosamma bantningsbeteenden hos ungdomar. Metod: En kvalitativ ansats användes.

Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om betydelsen av att som äldre bearbeta sin sorg i grupp efter att ha mist en livskamrat. Detta har uppnåtts genom att ta del av erfarenheter från före detta deltagare i Svenska kyrkans sorgegrupper. Som forskningsdesign har en kvalitativ deskriptiv ansats valts, denna omfattades av semistrukturerade intervjuer med sju personer, två män och fem kvinnor i åldrarna 67 till 81 år. Materialet har sedan analyserats genom meningskategorisering med tematisering som följd. Resultatet visar att det mest betydande med att bearbeta sin sorg i grupp har varit gemenskapen som innefattar möjligheten att få träffa, samtala och bekräftas av personer i samma situation.

Syftet med den här uppsatsen har varit att kartlägga Jönköpings gymnasieungdomars användning av samtliga professionellt producerade lokalmedier på orten, sammanlagt tolv stycken.461 enkätsvar från elever på 18 gymnasieprogram visar att i Jönköping har ännu inte den stora världen konkurrerat ut den lilla. Trots den digitala tidsålderns influenser på den unga generationen uppger hela 50 procent av gymnasieungdomarna att de är intresserade av lokala nyheter och helst konsumeras dessa via traditionella medier. Samtidigt uppger 44 % att de dagligen eller nästan dagligen använder sociala medier för att ta del av lokala nyheter.Jönköpings-Posten är det överlägset mest frekvent använda lokala nyhetsmediet. 26 procent av Jönköpings gymnasieungdomar läser den lokala morgontidningen på papper dagligen eller nästan dagligen. På delad andraplats med 12 procents daglig användning ligger nättidningen Jnytt och TV4 Jönköping.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvårdnadsbehov då en familjemedlem vårdades palliativt i hemmet, för att skapa en förståelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes på 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och på basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvårdnadsbehov. Tre omvårdnadsbehov som vilade på starkt vetenskapligt underlag framkom: att få professionellt stöd, att få avlastning som anhörig eller anhörigvårdare till en familjemedlem som vårdas palliativt i hemmet och att få information och undervisning om familjemedlemmens situation.

The aim of this study was to review six professionals supporters work to support adolescents in grief, and if this support is the kind of support adolescents actually need. These professional supporters are two hospital social workers, two hospice social workers and two support group leaders. The questions included in the work are; How does the professional support look like for adolescents aged 12-18, who has lost a parent in cancer? Are the adolescents getting the support they need from these professionals? The study is based on qualitative interviews based on interview guides, which where then analyzed thematically and linked to previous research and grief theory. The result indicate that adolescents may need different forms of support when their parent is dying or has died.

Syfte: Att undersöka föräldralediga pappors tankar om att vara föräldralediga samt deras upplevelse av bemötande och information från specialistsjuksköterskor vid besök på barnavårdscentraler. Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio förstagångspappor som valdes genom målinriktat bekvämlighetsurval. Kvalitativ innehållsanalys användes för analys av data. Resultat: Alla pappor var nöjda över sitt val att vara föräldralediga.

Antalet patienter inom sjukvården ökar konstant medan det samtidigt sker nerdragningar avpersonalen. Kraven på effektivitet blir allt större och snabba byten mellan patienter är ensituation som personalen allt oftare ställs inför. Kompetens, yrkeskunnande ochförtrogenhetskunskap är några begrepp som har betydelse för att klara av arbetssituationen.Dessutom är det viktigt att hitta en fungerande metod för stresshantering. Syftet med arbetetär att beskriva erfarenheter som undersköterskor inom anestesiverksamhet har av att hanterade tvära kast som uppstår vid snabba byten mellan en akut svårt sjuk eller skadadtraumapatient och en patient med mindre svår sjukdom eller skada. Samt beskriva deomständigheter som kan försvåra eller underlätta hanterandet.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Hur en kvinna upplever bröstcancer är något väldigt individuellt, men livet förändras för alla kvinnor mer eller mindre drastiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Studien baserades på 13 vetenskapliga artiklar som analyserades i en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att känna oro, osäkerhet och rädsla: Att känna kroppsligt misslyckande: Att vara tvungen att vara stark i sitt lidande och känna ensamhet: Att vilja ha kontroll över sin sjukdom och behandling och Att söka stöd och finna kraft för att kunna gå vidare. Resultatet visade att kvinnor som lever med bröstcancer gick igenom en livsförändring där starka chockartade känslor som utgav ett hinder tog över vardagen.