Mobila system som anvÀnds professionellt tas ofta fram för yrkesgrupper som jobbar utanför kontoret. Kartpresentation Àr ofta en viktig komponent som anvÀnds som underlag för att visa applikationsspecifik data eller som underlag för inmatning av information i fÀlt.Kartinformation eller geodata hanteras ofta i tvÄ vitt skilda format. Dels rasterinformation som Àr bilddata och dels vektorinformation. Vektordata bestÄr av ytor, linjer och punkter som har matematiska definitioner. Vektordata har fördelen av att vara upplösningsoberoende, mycket precist och inte sÀllan utrymmessnÄlt jÀmfört med rasterdata.Till skillnad frÄn rasterdata sÄ saknar vektordata information om hur den ska presenteras visuellt.

SamhÀllet efterstrÀvar att förhindra vÄld. Tre ansatser har etablerats för att avgöra farlighet och för att bedöma risk för vÄld; den ostrukturerade professionella bedömningsansatsen, den aktuariska bedömningsansatsen, samt den strukturerade professionella bedömningsansatsen. HCR-20 Àr ett strukturerat professionellt bedömningsinstrument med hög validitet och interbedömarreliabilitet i bedömning av risk för vÄld. HCR-20 genomgÄr en evidensbaserad uppdatering och den reviderade versionen skall utvÀrderas - syftet med studien var dÀrför att undersöka interbedömarreliabilitet för den tredje versionen av HCR-20 [HCR-V3]. Vid RÀttspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall riskbedömdes 35 patienter som inskrivits för tvÄngsvÄrd under februari 2010 till oktober 2011.

En stor del av anmÀlningarna som kommer till patientnÀmnden handlar om dÄligt bemötande. Patienter som söker vÄrd ska inte kÀnna sig underlÀgsna eller otrygga pÄ grund av vÄrdpersonalens bemötande. Ett professionellt vÄrdande bemötande kan skÀnka kraft och öka vÀlbefinnandet hos patienten. Ett ökat vÀlbefinnande kan reducera kÀnslan av ohÀlsa hos patienten. Den patientgrupp studien fokuserar pÄ Àr de patienter som kommer till akutmottagningen med en icke-brÄdskande diagnos.

AbstraktStudien har sitt fokus pÄ förÀldrars upplevelse av kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal. Genom att ta del av hur förÀldrar uttrycker sig pÄ olika internetsidor har det visat sig att utvecklingssamtal upplevs mycket olika av förÀldrarna. Intresset Àr dÀrför riktat mot att nÀrma sig en djupare förstÄelse av hur förÀldrar upplever kommunikation och bemötande i utvecklingssamtalen. FrÄgan som fokuseras Àr Hur upplever förÀldrar kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal? Det teoretiska ramverket utgörs av Deweys tankar om kommunikation som ett innehÄll, Meads sÀtt att se pÄ kommunikation som nÄgot som hÀnder i mötet mellan mÀnniskor och Bernsteins sÀtt att se pÄ den styrning som sker i kommunikationen.För att fÄ svar pÄ förÀldrars upplevelser anvÀndes semistrukturerade intervjuer.I analysen av resultatet framkommer att kommunikationen i utvecklingssamtalet oftast sker genom informationsutbyte.

BAKGRUND: Demenssjukdom Àr vanligt förekommande hos Àldre. Med ökat antal Àldre i samhÀllet kommer andelen demenssjuka personer ocksÄ att öka. Det Àr vanligt med Beteendestörningar och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) och dessa kan pÄverka de demenssjukas livskvalitet negativt samt orsaka stort lidande. OmvÄrdnadsÄtgÀrder för att minska förekomsten av BPSD beskrivs och kan sökas i aktuell omvÄrdnadsforskning. SYFTE: Studiens syfte var att, utifrÄn aktuell omvÄrdnadslitteratur, beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder, vid BPSD, som distriktssköterskan kan anvÀnda i arbetet med demenssjuka personer pÄ ordinÀrt eller sÀrskilt boende.

MÀnniskor har genom tiderna tagit hand om sina slÀktingar, vid sjukdom och i livets slutskede, det som idag kallas för palliativ vÄrd. För att den palliativa vÄrden ska bli sÄ bra som möjligt för patienten krÀvs det att sjuksköterskan har ett professionellt förhÄllningssÀtt, detta innebÀr att hon/han har en helhetskompetens för att kunna bemöta patienten. Syftet med studien var att undersöka patienter och sjuksköterskors upplevelser av palliativ vÄrd. Den valda metoden var en litteraturstudie dÀr Ätta artiklar med kvalitativ ansats har analyserats. I resultatet framkom det att patienterna upplevde att en optimal palliativ vÄrd var en vÄrd dÀr nÄgon tog sig tid att lyssna och vara hos patienten.

Bakgrund: Att fÄ ett positivt svar pÄ hiv-test Àr, enligt tidigare studier, en mycket stressande upplevelse. Detta pÄverkar individen bÄde pÄ det psykologiska och sociala planet. Sjuksköterskan blir ofta samtalspartnern i dessa sammanhang och bör ha ett professionellt förhÄllningssÀtt i sitt bemötande med den hiv-smittade patienten. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor, som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med patienter med hiv-smitta, uppfattar det egna bemötandet. metod: Instervjustudien byggde pÄ fyra djupgÄende intervjuer med sjuksköterskor pÄ en infektionsklinik.

NÀrstÄende till patienter inom palliativ vÄrd utsÀtts för olika pÄfrestningar. Sjuksköterskans uppgift Àr att skapa en samlad bild av vilket behov av stöd de nÀrstÄende har, samt de stödÄtgÀrder som hon kan tillgodose.Syftet var att belysa de nÀrstÄendes behov av stöd inom den palliativa vÄrden och de stödÄtgÀrder som sjuksköterskan kan tillgodose.Metoden var en litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar ingick.Behovet av stöd varierade över tid och berodde pÄ den nÀrstÄendes tidigare relation till den sjuke. För mÄnga nÀrstÄende var det stödjande att prata med andra med liknande erfarenheter. Professionellt stöd utgjorde ett komplement. En viktig uppgift för sjuksköterskan var att undervisa de nÀrstÄende om specifika omvÄrdnadsproblem som kan uppstÄ, inklusive hantering av medicinteknisk apparatur.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare talar om förÀldrasamverkan samt hur de förhÄller sig till sitt sÀrskilda ansvar enligt styrdokumenten som behandlar förskola och hem. Undersökningen utgÄr ifrÄn följande frÄgor: Vilka olika samverkansformer finns det och anvÀnds i förskollÀrarens arbete? Hur beskriver förskollÀrare sitt arbete/uppdrag kring förÀldrasamverkan? Hur talar förskollÀraren om sitt sÀrskilda ansvar? Det sociokulturella perspektivet Àr uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt, dÀr tyngdpunkten ligger pÄ samspel och kommunikation mellan mÀnniskor. Kommunikationen och samspelet blir tvÄ betydande faktorer dÄ uppsatsen handlar om samverkan mellan hem och förskola. Vidare i litteraturkapitlet presenteras tidigare forskning om förÀldrasamverkan.

Demens Àr en sjukdom som huvudsakligen drabbar de Àldre och som i hög grad ocksÄ pÄverkar livet för de nÀrstÄende. Det Àr ofta de nÀrstÄende som tar huvudansvaret för omvÄrdnaden och det Àr viktigt att de fÄr stöd. Stödet kan ges i olika former och kan komma bÄde frÄn professionella vÄrdare och frÄn familj och vÀnner. Syftet med denna studie var att belysa nÀrstÄendes upplevelser av stöd vid vÄrd av en person med demenssjukdom i hemmet. En kvalitativ metod i form av intervjuer med sex nÀrstÄende och innehÄllsanalys anvÀndes.

Personer med könsöverskridande beteende Àr en grupp med större risk för psykisk ohÀlsa jÀmfört med resten av befolkningen. Ett professionellt bemötande Àr en viktig del av behandlingsprocessen och pÄverkar terapeutiskt utfall. Tidigare forskning visar brister i kontakten mellan vÄrdpersonal och personer med könsöverskridande beteende. Det saknas dock studier som fokuserar pÄ psykologer och deras arbete med denna klientgrupp. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka psykologers upplevelse av klienter med könsöverskridande beteende.

Poliser Àr mest utsatta av alla yrkesgrupper för risken att bli utsatt för hot eller vÄld. Det ligger Àven i arbetets natur att risken Àr högre att drabbas av hot eller vÄld. Detta gÀller inte bara under arbetstid, utan Àven pÄ fritiden. Att försöka skapa en förstÄelse för vilket skydd och stöd som kan erbjudas frÄn arbetsgivaren Àr dÀrför av intresse. Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter stÀller krav pÄ arbetsgivaren nÀr nÄgon har blivit utsatt för hot eller vÄld.

VÄr huvudsakliga mÄlsÀttning med studien var att undersöka fritidspedagogens yrkesroll i skol- och undervisningsverksamheten. Vi finner detta som ett intressant problemomrÄde dÄ yrkesrollen förÀndras nÀmnvÀrt under senare Är och detta har pÄverkat sÄvÀl yrkesrollen som uppfattningen om denne. Diskussionerna har förts utifrÄn ett professionellt perspektiv samtidigt som sjÀlva yrkesrollsdiskussionen förankrats i ett rollteoretiskt perspektiv. Detta för att skapa en djupare förstÄelse för rollskapande och hur rollerna ter sig i olika sociala sammanhang. Den övergripande strukturen i studien Àr av traditionell karaktÀr och undersökning Àr empiriskt genomförd i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Inledning: Definitionen av begreppet service Àr olika för de flesta mÀnniskor pÄ grund av de olika erfarenheter och förvÀntningar de bÀr med sig. Trots att det Àr svÄrt att faststÀlla betydelsen av ordet sÄ Àr en god service avgörande för eventföretagens framgÄng.Bakgrund: Vid vÀrdering av service finns det mycket att ta hÀnsyn till. För att ett eventföretag ska kunna ge sina kunder en god service Àr det viktigt att de först vet hur de ska arbeta med den interna servicen. Detta för att servicemöten ska kunna hanteras pÄ ett professionellt sÀtt av personalen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur eventföretag arbetar med sin interna service och vad de anser att begreppet service stÄr för.Metod och material: Uppsatsen Àr baserad pÄ tryckt litteratur samt vetenskapliga artiklar som berör Àmnet service inom eventbranschen. Som grund till studien har Àven fem semistrukturerade intervjuer utförts för att ta reda pÄ vad eventföretag anser om Àmnet och hur de arbetar med det.Resultat: I resultatet framkommer respondenternas svar pÄ vad företagen de arbetar pÄ har för syn pÄ service, hur de arbetar med det internt samt vad de har för strategier och mÄlsÀttningar kring det.Slutsats: Företagen inom eventbranschen har liknande vÀrderingar av begreppet service.

En vanlig modell för handledning i sjuksköterskeutbildningen Àr att sjuksköterskor handleder sjuksköterskestudenter vid sidan av sina vanliga arbetsuppgifter. Handledningen hjÀlper studenten att koppla sina teoretiska kunskaper till det praktiska yrket och underlÀttar transitionen frÄn student till sjuksköterska. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vara handledare Ät sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning. Tolv artiklar analyserades med manifest innehÄllsanalys, vilket resulterade i de fyra kategorierna: Att kÀnna tillhörighet till sin roll: Att hjÀlpa studenten utvecklas mot sin framtida profession: Att ha behov av stöd för att kunna hantera svÄrigheter samt Att utvecklas personligt och professionellt av att vara handledare. Resultatet visade att sjuksköterskor behöver fÄ tillrÀckligt med stöd och förberedelse för sin roll som handledare för att uppleva sin uppgift positiv och kunna vara goda handledare Ät sina studenter.