Denna uppsats är en kvalitativ studie om erkännande i ideellt arbete. Studien utgår från åtta intervjupersoners uppfattningar och upplevelser av sitt ideella arbete i den ideella föreningen Friskis&Svettis Karlstad, om de upplever att de får erkännande i sitt ideella uppdrag och i så fall på vilket sätt. Syftet med studien är att undersöka ideellt arbete inom ramen för Friskis&Svettis Karlstad, kopplat till erkännandets mellannivå, solidaritet. Tidigare forskning inom området är knapphändig och befinner sig till största del inom fältet för arbete, enligt normen om att arbete är lönearbete. Den forskning som finns visar på att erkännande på arbetsplatsen bidrar till välbefinnande och ökad motivation. Anledningar till varför människor väljer att engagera sig ideellt är bland annat en social aspekt, vilket lägger en grund till att erkännande är intressant att koppla ihop med ideellt arbete. Studiens intervjupersoner upplever att ideellt arbete är att betrakta som arbete, beroende på tidsåtgång, uppgifternas karaktär och hur professionellt de genomförs.

AbstractsUppsatsen är en teoriutvecklande studie som behandlar Boomerang-effekten, det vill säga fenomenet när forna allierade till stormakter vänder sig mot dem och blir dess fiender. Uppsatsen baseras på två fall; Osama bin Laden och Manuel Noriega eftersom de passar in på fenomenet i fråga. Teoriavsnittet behandlar det internationella systemet, dess egenskaper och komponenter samt alliansbildningar. I analysavsnittet belyses bland annat varför dessa oheliga allianser bildas och senare bryts samt faktorer som ligger bakom det nya fiendeskapet. Vi kommer fram till att kortsiktigheten som präglar politikers och tjänstemäns tänkande och agerande är en av anledningarna till att allianser bildas med opålitliga personer.

Bakgrund: Att drabbas av en demenssjukdom innebär påverkan på såväl kommunikation, känslor, kroppsspråk, beteende och varseblivning. I vården av dementa är det av stor vikt att se till hur personen var innan dess att sjukdomen bröt ut. Det är viktigt att möta vårdtagaren på sin nuvarande nivå och samtidigt stimulera kropp och själ. I dessa sammanhang kan musik vara ett bra hjälpmedel då den har många positiva effekter. Omvårdnadsteoretikern Kari Martinsen har använts för att belysa vikten av personligt engagemang, inlevelse och professionellt bemötande.

This study aims at describing if discrepancies can be found between the rhetoric in Swedish political parties? electoral campaigns to the European Parliament elections in 2004 and their representatives? actual behavior in the European Parliament and to develop plausible explanations to these possible discrepancies. The research method that is being used is content analysis, aiming to answer four research questions regarding the electoral campaigns to the European Parliament elections in 2004 and the behavior by the parties? representatives during the following term of office. The main findings are that some discrepancies can be found regarding which questions are raised most frequently in the electoral campaigns and in the European Parliament, but that no discrepancies can be found regarding the positions taken in questions in the electoral campaigns and in the European Parliament.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns mycket skrivet om SMS-livräddning och studier har påvisat att det räddar liv, inga studier beskriver hur ambulanssjuksköterskan upplever mötet med SMS-livräddaren.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans tankar och upplevelser av att SMS-livräddare varit först på plats vid misstänkt hjärtstopp.Metod: En kvalitativ intervjustudie med 6 deltagare.Resultat: Det framkom både positiva och negativa tankar och upplevelser i mötet med SMS-livräddaren. SMS-livräddarna sågs som en resurs och förkortade tiden mellan hjärtstopp och HLR. Det fanns en osäkerhet kring SMS-livräddarens kompetens. SMS-livräddarens agerande påverkade ambulanssjuksköterskans upplevelse. Säkerhetsaspekten och etiken kring SMS-livräddning betonades.Slutsats: Mötet med SMS-livräddaren var både positivt och negativt.

Vi har undersökt ålder och erfarenhets påverkan på revisorers risk- och väsentlighetsbedömning. Tidigare studier om risktagande och dess relation till ålder och erfarenhet har visat blandade resultat, somliga forskare menar att det finns en positiv korrelation medan andra menar det motsatta. Denna uppsats grundas på en casestudie som har utförts på åtta svenska revisorer. Åldersspannet bland revisorerna i studien är 24 till 67 år. Utifrån ett fiktivt företag har revisorerna tagit fram ett väsentlighetsbelopp, samt bedömt vilka riskområden som finns i resultat- och balansräkningen.

En kvalitativ studie av tre idrottslärare har genomförts i avsikt att undersöka om idrottslärarens idrottsliga erfarenheter går att urskilja genom val av innehåll, upplägg och genomförande av idrottslektion, vilka tankar idrottsläraren har kring varför ämnet ser ut som det gör samt vilka faktorer som eventuellt kan påverka det. Data till denna studie samlades in med hjälp av observationer och intervjuer. Observationerna och intervjuerna analyserades initialt oberoende av varandra för att därefter jämföras och avgöra om något samband gick att finna. Jämförelsen visade att det går att utläsa mönster som pekar på en viss idrottslig bakgrund genom observationer utifrån valda teorier samt att lärarnas agerande på lektionerna och tankar kring hur de tror sig många gånger skiljer sig åt. Gemensamma normer och värderingar kring idrottande och det faktum att idrottslärarutbildningen bygger på desamma samt idrottsrörelsens starka inflytande på ämnet idrott och hälsa är starkt bidragande faktorer till att den idrottsliga erfarenheten tillåts påverka idrottslärarna..

Sedan Kol- och stålunionens grundande 1951 och fram till Europeiska unionen av idag har såväl antalet politikområden som antalet medlemsländer ökat i takt med att samarbetet utvecklats. EU består sedan utvidgningen 2004 av 25 medlemsländer och fler länder är intresserade av medlemskap samtidigt som det i unionen verkar finnas en oro för utvidgning. En intressant utmaning vid framtida utvidgningar är det faktum att de flesta länder utanför unionen har en svag ekonomi. Dessutom finns en diskussion inom unionen gällande Turkiets eventuella medlemskap där religionsfrågan har stått i fokus. Samtidigt står det i såväl EU-fördraget som i förslaget till konstitution för EU att unionen ska vara öppen för alla europeiska länder.

Bakgrund: Ätstörning bland tonåringar har uppmärksammats allt mer under de senaste decennierna, parallellt med att kunskapen om sjukdomen har ökat. Eftersom sjukdomen drabbar hela familjen är det viktigt att även lägga fokus på familjens upplevelser. Syfte: Studiens syfte var att beskriva familjens upplevelser kring att leva med en tonåring som drabbats av ätstörning. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie, sju vetenskapliga artiklar granskades. Med hjälp av Graneheim & Lundmans analysmetod gjordes en innehållsanalys.

Urininkontinens är ett av våra största folkhälsoproblem som påverkar människors dagliga liv på ett negativt sätt. Det förekommer i alla åldrar och kvinnor drabbas i högre grad än män och uppskattningsvis lider 10 procent av landets kvinnor av urininkontinens. En djupare förståelse för hur kvinnor upplever sin situation är av stor vikt för att kunna bemöta dem på ett professionellt sätt som sjuksköterska. Denna studie syftar till att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens. Studien har utförts som en litteraturstudie där nio kvalitativa artiklar har analyserats och sammanställts enligt Evans (2002) analysmodell.

Frågan som detta arbete ställer är vad som är målet med Saabs politiska arbete. Det är ett stort företag inom försvarsindustrin och detta påverkar de politiska kontakterna. Teoretiskt material framförs om orsaker till företags politiska agerande, metoder för agerandet och vad som påverkar dessa metoder. Även tidigare undersökningsresultat framförs. Undersökningen består av ett antal intervjuer samt en hel del tryckt och elektroniskt andrahandsmaterial.

Bakgrund: Varje år drabbas runt 30 000 personer av stroke i Sverige. Många av de strokedrabbade drabbas av en hjärntrötthet eller av ett psykiskt lidande och det kan i vissa fall leda till en depression. Diagnostiseringen av depression kan vara svår att ställa framförallt när den strokedrabbade har funktionsnedsättningar. Livssituationen förändras efter en stroke och för många blir det en psykisk påfrestning.Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av psykisk påfrestning i vardagen efter strokeMetod: En litteraturstudie baserad på totalt 10 kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall.

I den här essän söker jag svar på följande frågor: Vad gör egentligen en berättare? Närmare bestämt: vad utmärker professionellt, muntligt berättande jämfört med det publika berättande som författare och skådespelare ägnar sig åt? Vad är det som just en muntlig berättare kan?Jag använder forskning som studerat förutsättningarna för dessa yrken ? särskilt hur berättelser konstrueras och berättande går till ? och tillämpar studierna på ett konkret fall: mina egna erfarenheter av att förbereda och framföra sägnen om Råttfångaren från Hameln vid Ljungby berättarfestival 2012. Det jag då gjorde och hur jag såg på det efteråt, jämförs med fiktiva berättares verksamhet i Mario Vargas Llosas roman El Hablador och Ursula K. Le Guins The Telling.Jag prövar bilden av en råttfångare som metafor för en muntlig berättare och kommer till slutsatsen att berättaren kan vara lika fängslande och lika förledande. Även skådespelare och romanförfattare kan fängsla sin publik, men inte luras så som en berättare kan.

Denna studie handlar om fritidspedagogers agerande och resonemang kring att motverka traditionella könsmönster. Studiens teoretiska utgångspunkter var symboliskt respektive strukturellt genus. En central fråga var om fritidspedagoger menade att de kunde motverka att barnen påverkas av stereotypa könsmönster genom medvetna könsöverskridande handlingar. Två fritidshemsavdelningar med både kvinnlig och manlig personal observerades och intervjuer med de fyra pedagogerna genomfördes. Under observationerna noterades vilka arbetsuppgifter som förekom och vem som utförde dem.

Syftet med vår rapport var att studera och analysera hur aktiva pedagoger på ett fritidshem uppfattar sitt arbete med jämställdhet. Forskningsfrågorna vi ställde oss var hur pedagogerna uppfattar att de aktivt arbetar med jämställdhet och hur pedagogerna uppfattar att barnens agerande har ändrats i och med jämställdhetsarbetet. Utifrån dessa forskningsfrågor valde vi att göra en kvalitativ intervjustudie med förskollärare, två kvinnliga och en manlig som arbetar på ett fritidshem i en kommun i Norrbotten. I resultatet och analysen redogör vi för våra tolkningar utifrån de intervjuade pedagogernas svar, samt de observationer vi gjorde på fritidshemmet. Resultatet visar att pedagogernas jämställdhetsarbete är en viktig del för att läroplanens värdegrund ska komma att genomföras i fritidshemmets verksamhet.